Hoppa till huvudinnehåll

Pendlandet och avstånden ökar: Jenny måste ta buss, metro och tåg till jobbet

Jenny Fredriksson åker metro
Jenny Fredriksson måste starta tidigt för att hinna till jobbet. Jenny Fredriksson åker metro Bild: YLE / Mathias Gustafsson Pendling,arbetsresa

Jenny Fredriksson pendlar dagligen från Estmalmen i sydvästra Esbo till jobbet i Malm i nordöstra Helsingfors.

Före årsskiftet tog hon bussen den 16 kilometer långa vägen till centrum av Helsingfors. Därifrån fortsatte hon den resterande vägen med lokaltåg till Malm.

Jag tycker att smärtgränsen går vid en timme. Det har gått över den nu― Jenny Fredriksson, Esbo

I och med att västmetron kom, slopades de direkta bussarna till Helsingfors. Sedan nyår är det matartrafik till metron som gäller. Det har gett Jenny ytterligare ett byte och längre restid.

- Nog är det långsamt om man jämför med de direkta bussarna, säger hon. Om jag har tur med bytena kan jag komma till jobbet på 65 minuter. Jag tycker att smärtgränsen går vid en timme, så det har gått över den nu.

De längre resorna på grund av västmetron har upprört både invånarna och politikerna i Esbo. Politikerna kräver nu att Helsingforsregionens trafik sätter in en del direkta busslinjer till Helsingfors igen, samt att tidtabellerna för matartrafiken justeras.

Dubbelt längre arbetsresa i dag

Arbetsresans längd vuxit konstant de senaste 30 åren och är i dag dubbelt längre än år 1985.

I medeltal har vi närmare 17 kilometer till jobbet om man ser till hela landet. I Helsingfors är arbetsresan omkring 11 kilometer.

Returtrafik på Lahtisleden vid Helsingfors på annandag jul
Returtrafik på Lahtisleden vid Helsingfors på annandag jul Bild: Lehtikuva trafik,vägar,bilar,vägtrafik

Orsaken beror delvis på att städerna har brett ut sig en hel del under de senaste årtiondena och att allt flera arbetstagare bor i randområdena. En annan orsak är att arbetslivet har specialiserats och arbetsplatserna har koncentrerats till vissa områden.

I dag räknar man med att över en och en halv miljon finländare jobbar i någon annan än den egna hemkommunen.

En extra arbetsvecka i månaden på jobbresan

Trots metro, bussar och tåg görs fortfarande de flesta arbetsresorna med bil, både i tätorter och på landsbygden.

Omkring tre av fyra (75 procent) tar bilen till jobbet, visar statistiken. Främsta orsaken till det är en icke existerande eller dåligt fungerande kollektivtrafik.

Så är det också för Johanna Juthborg i Kornäs i Sydösterbotten.

kvinna kör bil
Johanna Juthborg är en av många pendlande Korsnäsbor. kvinna kör bil Bild: Yle/Mari Latva-Karjanmaa Pendling,johanna juthborg

Hon kör varje dag nästan 60 kilometer från Harrström i Korsnäs till jobbet i Vasa.

Vintertid tar resan en timme. På somrarna går den undan på 45 minuter.

- En timme till jobbet och en timme hem blir ju två timmar per dag och tio timmar i veckan. På en månad är det 40 timmar, alltså en arbetsvecka, summerar hon.

Johanna kör alltså 60 kilometer snabbare än Jenny Fredriksson åker 27 kilometer med kollektivtrafik i huvudstadsregionen.

Dåliga vägar är utmanande för pendlarna

Johanna kör längs den så kallade Strandvägen. Vägen är bekant sedan många år, men skicket blir sämre år för år.

- Vägen är nog riktigt gropig nu. Det bara hoppar, säger Johanna. Man märker också att det är sämre med plogningen. Det märks att vi har mindre finanser för vägskötseln. Det påverkar trafiksäkerheten.

Statliga pengar för renovering låter vänta på sig.

Man får egen tid och hinner vila huvudet lite medan man kör― Johanna Juthborg, Korsnäs

Trots lång tid och dålig väg väljer Johanna ändå att pendla.

- Det finns fördelar, konstaterar hon. Man hinner ställa om sig. Det blir en tydlig gräns mellan jobb och fritid. Man hinner också fundera över saker. Man får egen tid och hinner vila huvudet lite medan man kör.

Större städer satsar på kollektivtrafik

Helsingforsregionens trafik, HRT, är en samkommun som betjänar huvudstadsregionens 1,5 miljoner invånare.

Bussarna är populärast, sen kommer metron, lokaltågen och spårvagnarna.

Passagerare stiger av metrotåg i Helsingfors
Det görs årligen omkring 360 miljoner resor med kollektivtrafik i huvudstadsregionen Passagerare stiger av metrotåg i Helsingfors metro ,trafik,Resande och pendling,Helsingfors,Rusningstrafik,Fgf4,folk,Acn

Också Åbo har stora planer för hur kollektivtrafiken ska utvecklas.

Åbo ska vara en koldioxidneutral stad år 2040 och under de senaste åren har staden satsat en hel del på det.

Under de två senaste åren har andelen passagerare ökat med 11 procent.

I fjol åkte 27 miljoner kollektivt och man hoppas på ännu fler.

Sirpa Korte sitter i en buss
Kollektivtrafikchefen Sirpa Korte tar gärna bussen. Sirpa Korte sitter i en buss Bild: Samuli Holopainen/Yle Åbo,sirpa korte

Åbo har till exempel gått in för elbussar och oförändrade tariffer för Åbo och fem omgivande kommuner.

Tills vidare går elbussarna på linjen mellan hamnen och flygfältet, men efter hand ska finnas på alla linjer.

Tid är pengar. Folk vill ha snabbare kollektivtrafik och information i realtid― Sirpa Korte, kollektivtrafikchef i Åbo

Åbo har också hört invånarna om deras önskemål för kollektivtrafiken.

- Tid är pengar, säger kollektivtrafikchefen Sirpa Korte. Folk vill ha snabbare kollektivtrafik och information i realtid. Vi har ju ganska bra information, men den måste förbättras ytterligare.

Till förbättringarna hör också att utveckla nätet av fungerande cykelvägar året om.

Spårvagn eller superbuss är frågan i Åbo

Politikerna ska också den här våren ta ställning till hur kollektivtrafiken ska utvecklas.

I tio års tid har man redan diskuterat huruvida spårvagnarna borde göra comeback i stadstrafiken. Spårvagnarna försvann från Åbo år 1972.

Miniatyrspårvagnar från Åbo på ett bord
Så här såg spårvagnarna i Åbo ut förr. Miniatyrspårvagnar från Åbo på ett bord Bild: Yle/Linus Hoffman spårvagn,spårvagnar i åbo

Mer kapacitet behövs. Den stora frågan är om man ska satsa på billigare superbussar i stället för på spårvagnar. Det handlar totalt om 217 miljoner euro mot 423 miljoner euro.

Kollektivtrafikdirektören hoppas på spårvagnar.

- Det handlar långt om stadsplanering, slår Sirpa Korte fast.

Ingen ska behöva vara rädd för att besluten rivs upp och man blir utan kollektivtrafik till sin stadsdel― Sirpa Korte, kollektivtrafikdirektör

Spårtrafiken skulle löpa till stadsdelar med många invånare där det också finns plats att bygga mera. Sådana är till exempel Kråkkärret, Runosbacken, Vänstra centret och Reso.

- När man bygger bostadsområden och försöker locka nya invånare är det viktigt att det finnas ordentliga beslut på fungerande kollektivtrafik till området, säger Korte. Ingen ska behöva vara rädd för att besluten rivs upp och man blir utan kollektivtrafik till sin stadsdel.

Se hela programmet här:
https://arenan.yle.fi/tv

Sänds även i Yle Fem, måndag 29.1 kl. 20.00, samt på tisdag 30.1.2018 kl. 11.00.

Läs också

Huvudstadsregionen

Bekanta dig med hur vi jobbar med Ansvarsfull journalistik

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen