Hoppa till huvudinnehåll

Ett mellanår med text, ord, bild och dig själv - VNF startar ny linje för stressade unga

Thomas Lundin och Camilla Lindberg jobbar med utvecklingsplanering vid Västra Nylands folkhögskola i Karis.
Thomas Lundin och Camilla Lindberg jobbar med utvecklingsplanering vid Västra Nylands folkhögskola i Karis. Thomas Lundin och Camilla Lindberg jobbar med utvecklingsplanering vid Västra Nylands folkhögskola i Karis. Bild: Christoffer Westerlund / Yle Västnyland,Raseborg,Karis,thomas lundin camilla lindberg

Västra Nylands folkhögskola erbjuder ett mellanår enligt nytt koncept.

Camilla Lindberg och Thomas Lundin arbetar med att utveckla konceptet som ska ge ungdomar en möjlighet att hitta sig själva och det de brinner för.

Mellanåret kan till exempel hållas mellan gymnasiet och eventuella högskolestudier.

Lindberg och Lundin hoppas kunna presentera det nya konceptet om några veckor.

I det här skedet kan de avslöja att det handlar om en ny studiehelhet som handlar om skriftlig, muntlig och visuell kommunikation. Det skrivna och talade ordet samt bilder.

Krävs förnyelse

Camilla Lindberg säger att VNF måste förnya sig och då satsar man nu på att skapa en studiehelhet för dem som behöver ett mellanår.

- Bildningsinstitutioner är ju på olika sätt hotade i dag. Samhällstrenden är den att man stöder sådant som är mera direkt produktivt. Västra Nylands folkhögskola måste också utveckla sina koncept.

Du kan bli den du är. Bli någon, inte något― Camilla Lindberg

Lindberg har tidigare jobbat som journalist och författare, men också som lärare i grundskolan.

- Folkhögskolans grundideologi svarar otroligt väl mot de behov som finns i samhället. Devisen här är att du kan bli den du är, bli någon. Inte något, som samhället annars uppmanar till.

Alltför många blir utbrända redan i unga år av övermäktiga krav som ställs, poängterar Lindberg.

Rebeller mot strömmen

Folkhögskolan kan erbjuda ett alternativ för stressade ungdomar.

Alternativet är inte direkt i linje med vad gymnasiereformen vill uppnå av effektivitet och snabbare övergång från gymnasium till högskola.

- Nej, vi känner oss nästan litet rebelliska på den punkten. Det finns många bra saker i reformen, men också en vilja att likrikta studiegången, som om det bara fanns en väg i livet.

Alla kan inte förväntas välja gymnasiestudier och sedan snabbt avancera till högskola och efter det direkt ut i arbetslivet, menar Camilla Lindberg.

- Jag tror inte att den inställningen ger en hållbar utveckling eller ett kreativt och dynamiskt samhälle fullt av nytänkande.

Långa och viktiga rötter

Thomas Lundin påpekar att folkhögskolan inte är något nytt påfund.

Det var Nikolaj Frederik Severin Grundtvig som startade denna nordiska skolform för vuxenutbildning i Danmark år 1844.

Folkhögskolan har överlevt, också om dagens samhälle ser annorlunda ut.

- Folkhögskolan har ju levt genom en massa olika reformer. Just nu råkar vi ha en regering som tycker att det är jätteviktigt att studera snabbt och lika snabbt ta sig ut i samhället för att prestera.

Man ska snutt- och projektjobba sig fram till pensionen― Thomas Lundin

Men nästan dagligen kommer det rapporter om ungdomar som är trötta och utbrända.

Stressade tonåringar

Stressen har vandrat ner i högstadieåldern och det finns 14-15-åringar som redan är utbrända. Fortsatta studier kan kännas övermäktiga, liksom arbetslivet i sig.

- I dag får man ju inga fastanställningar utan man ska snutt- och projektjobba sig fram till pensionen. Det säger ju sig självt att det kommer att gå i väggen för många. Och det blir ju först dyrt för vårt samhälle, funderar Thomas Lundin.

Camilla Lindberg har hört studiehandledare i olika skolor berätta om hur allt fler elever efterlyser möjligheten till ett mellanår. Här har det varit svårt att erbjuda ett studiealternativ.

- Som vuxna måste vi ta det här behovet, det här ropet från de unga på allvar. Vi bör skapa meningsfulla helheter som ger dem beredskap för livet och färdigheter att fungera i ett opålitiligt samhälle.

Ett mellanår är ett sällanår

Lindberg och Lundin är för tillfället sysselsatta med att utforma innehållet för ett mellanår vid Västra Nylands folkhögskola.

Mellanåret kan vara längre än ett år eller en kortare period på några månader.

Då ska man ges tid att hitta sig själv och se vad man brinner för.

Lindberg poängterar att VNF redan har mycket populära linjer i medicin och juridik, teater och dans.

- Så det handlar inte om en enda lång retreat, här finns verkligt kunskapstyngda områden också.

Thomas Lundin tycker att det är intressant att man redan på 1800-talet förstod att människan behöver mellanår för att må bra. Och då var takten i samhället dessutom så mycket lägre.

För mig är mellanår ett enbart positivt ord― Thomas Lundin

Själv har Lundin haft tre mellanår.

- För mig är mellanår ett enbart positivt ord. Men jag har märkt att både skola och föräldrar kan se det som en svordom. Det låter litet fult, farligt och oproduktivt.

Lundin har istället myntat ett nytt uttryck, sällanår.

- Det är ett år som du unnar dig och som du sällan kommer att kunna unna dig. Då du verkligen satsar på dig själv och ditt eget välmående. Hittar vem du är eller lär dig nya saker.

Det här har du nytta av som privatperson och som yrkesmänniska, säger han.

Rätt att hålla paus

Camilla Lindberg säger att man spetsat till given så att man till och med kan se det som en rättighet att hålla ett mellanår.

- Efter tolv års studier borde ungdomarna ha rätt till en paus. Det finns ju alterneringsledighet för vuxna. Vi har också funderat på ett trettonde studieår.

Det trettonde året kunde infalla efter nionde klassen eller efter avslutade gymnasiestudier. Under året skulle man ha chans att gå till botten med vem man är och vad man brinner för.

- Det är det man brinner för som kommer att bära i framtiden. Har man hittat det tidigt i livet så har man en helt annan grundförutsättning.

Mellanåret handlar inte om att flumma ut och göra ingenting. Det handlar om studier som du själv väljer, men utan de obligatoriska kurserna.

Camilla Lindberg beskriver sin egen studiegång som mycket produktiv.

Hon började skolan som 6-åring och blev student som 18-åring. Som 19-åring blev hon mamma.

- På 3,7 år avlade jag min magisterexamen. Sen snabbt ut i arbetslivet som 22-åring och sen rullade det på. I dag hade jag haft lust att säga till mig själv: Ha inte så bråttom.

Akan var ett bra alternativ

Man får ingen utbildning efter ett år på en folkhögskola, men året kan ge en andningspaus och fungera som en vägvisare.

Thomas Lundin minns hur han själv sökte in till journaliststudier vid Social- och kommunalhögskolan men inte kom in. Alternativet blev då en journalistlinje vid "Akan" (Borgå folkakademi).

- På ett år lärde jag mig lika mycket som under fyra år av akademiska studier. Det var ett år då jag fick vara journalist.

Det är inte bara ungdomar som är stressade i skolvärlden i dag.

Också lärare och studiehandledare berörs. Och blir inspirerade av att höra om mellanåret.

- Minst lika många vuxna ropar till och säger oj, det där borde jag gå på, förklarar Camilla Lindberg.

Snuttjobb och projektarbete

Thomas Lundin beklagar det faktum att grundskolan och gymnasiet inte ger de färdigheter som behövs för det yrkesliv som många har att se framemot.

- Det är väldigt få av dem som studerar i dag som kommer att få en fast anställning och en guldklocka efter 40 år. Det är snuttjobb och projektarbete det handlar om för allt fler.

Lundin arbetar på deltid för VNF. Han är fortsättningsvis verksam som artist, sångare, låtskrivare och skådespelare.

Livet som frilans har både positiva och negativa sidor, berättar han.

- Det är utvecklande och roligt, men också stressande. Du borde få nycklarna att orietentera dig i en sån tillvaro, och det ger vi inte riktigt till våra ungdomar i dag.

Under mellanåret vid VNF kommer man att dela med sig också av den kunskapen.

Inom några veckor kommer man att presentera ett koncept. Ett koncept som också kan utvecklas vidare.

Som pappa till en abiturient har Thomas Lundin nog förståelse för föräldrar som ifrågasätter nyttan av ett mellanår.

- Det finns mellanår av väldigt olika sort. Om man bara ligger hemma så handlar det inte om utveckling. Den som inte utvecklas invecklas. Och då blir livet ganska råddigt.

Artikeln baserar sig på en intervju av Marica Hildén.
Artikeln uppdaterades onsdag 31.1 klockan 10.43 med tilläggsinformation om Thomas Lundin.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland