Hoppa till huvudinnehåll

Medelåldern stiger bland jägare - nu satsar man på unga och svenskspråkiga

En man och en jakthund i orange kläder går i snön och följer ett djurspår.
En man och en jakthund i orange kläder går i snön och följer ett djurspår. Bild: Robert Nyholm jägare,jakt,jakthundar,älghundar,Älghund

Just nu är det slutspurt för jakten på vitsvanshjort. I sydvästra Finland har det skjutits nästan 10 000 hjortar i vinter, men det borde skjutas mer innan januari tar slut.

– Här i sydvästra Finland har vi mycket hjort och det är press på jägarna att vi ska minska stammen. Målet är att under jaktåret skjuta 12 000 hjortar, säger Michaela Poutanen som är ny verksamhetsledare för Jägarförbundets distrikt i Egentliga Finland och södra Tavastland.

Jaktåret pågår från september 2017 till sista januari 2018.

Man vet inte exakt hur många vitsvanshjortar det finns. Hittills har man använt vilttrianglar, men Naturresursinstitutet Luke funderar på att dessutom införa flygräkning och att begära in noggrannare iakttagelser av jägarna.

– På så vis kan vi lägga att mål för hur stor stam vi kan ha i Finland, vad som är hållbart. Särskilt här i sydvästra Finland finns det nästan för mycket, det sker för mycket olyckor, och hjortarna förstör för mycket för bönderna och skogsägarna.

Hjortdjur matas under vintern

Poutanen är medveten om den kritik som riktas mot att jägare matar rådjur och ställer upp foderplatser.

– Vi måste mata hjortarna för att få fram dem och få dem skjutna. Men när vi matar dem så blir de fler och de mår bättre. Men om vi inte matar dem kan det hända att vi inte får skjuta dem alls nästa år, och då har vi stora problem. Då kanske stammen växer otroligt mycket.

Michaela Poutanen.
Michaela Poutanen. Michaela Poutanen. Bild: Linus Hoffman / Yle jakt,viltmästare,michaela poutanen

Enligt Poutanen är det en "lose-lose"-situation, alltså motsatsen till en "win-win"-situation, en situation med bara förlorare. Därför är det viktigt att jakten på vitsvanshjort är effektiv.

Rekommendation att skjuta alla vildsvin

Samtidigt är Poutanen orolig för den kraftigt ökande vildsvinsstammen. Vildsvinen orsakar redan skada, men skadorna väntas i framtiden bli ännu större på jordbruk och skog. Därför rekommenderas jägare nu att skjuta bort alla vildsvin man får syn på.

– I östra Finland skjuts det en del, men vi är inte så vana jägare på vildsvin här i Finland ännu. De springer nog i skogen rätt snällt än.

Vildsvin i Dagsmark
Det här vildsvinen finns på en farm. Vildsvin i Dagsmark Bild: YLE/Ann-Sofie Långvik vilsvinsfarm

Trots rekommendationen att skjuta vildsvin är Poutanen rätt säker på att vi inom tio år ändå har en vildsvinsstam.

Mer svenska och fler unga

Sedan årsskiftet är Michaela Poutanen verksamhetsledare för Finlands Jägarförbunds distrikt i Egentliga Finland och Södra Tavastland.

En av hennes uppgifter är att ordna mer verksamhet på svenska, och hon hoppas att fler svenskspråkiga föreningar ansluter sig till jägarförbundet.

– Ju fler vi är, desto mer tas våra åsikter i beaktande. Servicen på svenska ska bli bättre. Vi har flera skolningar på svenska på kommande.

En annan sak Poutanen vill arbeta med är att försöka få fler yngre med i verksamheten.

– Medelåldern stiger. Det blir fler grå gubbar hela tiden.

"Gå med i en jaktförening. Lär dig skjuta och träffa nya vänner!". Den gamla devisen är fortfarande aktuell, för det skulle behövas en föryngring.

Jaktkurser för barn och unga

– Vi ordnar ungdomskurser och kurser för barn. Till exempel i Loimaa har vi viltvårdskurser, där vi gör upp eld, lär oss spårning och olika fällor. Och förra veckoslutet hölls ett ungdomsläger med 18 tonåringar. Då hade vi hjortjakt på schemat hela veckoslutet.

Vitsvanshjortar vallfärdar till utfodringsplats
Vitsvanshjortar vallfärdar till utfodringsplats Bild: YLE/ Jani Saikko gullö,Ekenäs

Jakt handlar mest om viltvård och att bekanta sig med naturen och djuren, att lära vad man kan jaga och vad som ska sparas.

– Själva skjutandet är inte det viktigaste, utan det kommer sist, som pricken över i. Det är många som vill komma fram till skottet, men innan det har du lagt ner otroligt många timmar.

Unga får skjuta då det finns någon vuxen med som har tillstånd till geväret. Där har jaktföreningar och jägare en viktig uppgift att lära unga hur man handskas med vapen.

– Det viktigaste är säkerhet och säkerhet och säkerhet. Det tankar vi i dem från första början. Sedan finns det alltid en van jägare bredvid. Allt sker lugnt och försiktigt.

Särskilt unga flickor är intresserade

Återväxten kunde vara bättre, men de nya som kommer med i verksamheten är enligt Poutanen jätteivriga. Och det är särskilt unga flickor som kommer med.

– Jag tror att det beror på naturintresset, och inte så mycket vapenbiten. Och så är det mycket träning med jakthundar. Det lockar.

En grupp på cirka 30 personer i orange rockar klara att bege sig ut på älgjakt.
Arkivbild. Skåldö-Torsö jaktlag i Raseborg har också yngre medlemmar. En grupp på cirka 30 personer i orange rockar klara att bege sig ut på älgjakt. Bild: YLE/Malin Karlberg jaktlag,skåldö-torsö jaktlag

Samarbetet med hundarna är det som Poutanen själv tycker bäst om med jakten. Hon har två retrievrar, en stående fågelhund och en tax.

– Och att kunna fara en vacker kväll och sitta vid en sjöstrand, det är väl helt okej. Om det kommer byte eller inte gör ingen skillnad. Det är bara så mysigt.

Finlands första kvinnliga viltmästare

Poutanen håller på att avsluta en utbildning för att bli viltmästare, Finlands första kvinnliga viltmästare och Svenskfinlands första viltmästare.

Utbildningen innebär allt från odling av viltåkrar och att bereda jakttroféer till viltvårdspolitik.

– Jakt har alltid varit ett brinnande intresse för mig, ända sedan jag kunde gå själv eller till och med ända sedan pappa bar mig i skogen, så därför är det roligt att kunna förkovra sig och lära sig mera om jakt och viltvård.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland