Hoppa till huvudinnehåll

Minna Arve överräckte miljondonation – ÅA-professor: Första gången vi inom två universitet har en chans att bygga en mångvetenskaplig profil

Minna Arve skakar hand och överräcker en donation till Åbo Akademi som här representeras av Niklas Sandler
Minna Arve överräcker en donation till Åbo Akademi, som här representeras av Niklas Sandler. Minna Arve skakar hand och överräcker en donation till Åbo Akademi som här representeras av Niklas Sandler Bild: Yle/Jasmine Nedergård Minna Arve,Åbo Akademi,forskning,Åbo,niklas sandler

Nu startar officiellt den nya forskningsprofilen Havet vid Åbo Akademi i samarbete med Åbo Universitet. Forskningsledaren och professor i marinbiologi vid Åbo Akademi, Erik Bonsdorff, har stora förväntningar.

I samband med startskottet överräckte Åbo stadsdirektör Minna Arve officiellt den miljondonation för en professur i havsforskning som Åbo stad ger med anledning av Åbo Akademis 100-årsjubileum.

Inom havsforskningen vid Åbo Akademi samarbetar nu ämnena marin- och miljöbiologi, industriell ekonomi och offentlig förvaltning för att få ny tvärvetenskaplig forskning om hav och speciellt Östersjön.

Förhoppningar om att bidra med ny kunskap

Bonsdorff blev förra året utnämnd till årets professor och är nu forskningsledare för forskningsprofilen Havet, där Åbo Akademi och Åbo Universitet samarbetar med olika gästprofessorer från andra universitet kring hela Östersjöområdet. Han ser fram emot samarbetet.

Erik Bonsdorff
Professor Erik Bonsdorff. Erik Bonsdorff Bild: Yle/Jasmine Nedergård Erik Bonsdorff,Åbo Akademi,Åbo,forskningsprofil Havet

– Det är första gången vi inom två universitet har en chans att bygga en mångvetenskaplig profil kring ett tema som är väldigt konkret och även mitt specialtema: hav.

– Så förväntningarna är stora, inte att vi löser alla havets problem, men att vi bidrar med ny kunskap som inte fanns där förut.

“Östersjön har misshandlats av människan i decennier”― professor Erik Bonsdorff

Kunskap om Östersjön når inte ända fram

Östersjön mår dåligt. Syrebrist och övergödning är extremt stora problem ännu, säger Bonsdorff.

Det finns mycket kunskap, menar Bonsdorff, samtidigt som kunskapen inte ännu har nått ända fram.

Vattenytan är grön av alger i Åbolands skärgård på Högsåra (Kimitoön).
Övergödning och syrebrist skapar ännu problem i Östersjön. Vattenytan är grön av alger i Åbolands skärgård på Högsåra (Kimitoön). Bild: Yle/Unni Malmgren #fixaskärgården

Orsaken enligt honom handlar om fördröjning, där miljöproblem och forskning funnits en tid, men implementering börjar först nu. Det betyder då att det kommer ta ytterligare några decennier innan de positiva effekterna börjar synas, berättar Bonsdorff.

– Men vi är medvetna om problemen och på något sätt börjar vi kunna se en framtid där man forskar med många problem samtidigt och tillsammans och det är kanske det nya när det gäller Östersjöforskning.

Östersjön är också ett område som man kan forska i lokalt och som senare kan hjälpa lösa problem också på global skala, berättar Bonsdorff.

– Utmaningen men också möjligheten med den här nya forskningsprofilen är att skapa någonting nytt och akademiskt, i det här fallet för Åbo Akademi, i en internationell vetenskapsvärld.

– Den andra utmaningen är sedan att få samhället att lyssna på oss.

Hållbarhet viktig faktor inom den industriella ekonomins bidrag till “Havet”

Kim Wikström är professor i industriell ekonomi vid Åbo Akademi. Han berättar att man inom industriell ekonomi strävar efter systemförändringar inom forskningsprofilen Havet.

– Vi bidrar med tekniska lösningar inom ingenjörsvetenskap som vi kommersialiserar, men samtidigt är det just nu väldigt viktigt med hållbarhet, att vi verkligen får in den här hållbarhetsaspekten som är strategisk och som också konkretiseras via de lösningar som vi utvecklar.

professor Kim Wikström
Professor Kim Wikström. professor Kim Wikström Bild: Yle/Jasmine Nedergård Åbo Akademi,Åbo,forskningsprofil Havet

Viktigt att se på problemen ur en bred tvärvetenskaplig synvinkel

Wikström betonar också den tvärvetenskapliga profilen med att den för den industriella ekonomins del kan hjälpa till nya och bättre lösningar.

– Viktigt är det att vi nu inom de här profileringsområdena ser brett på problemen ur en tvärvetenskaplig synvinkel. Det handlar inte bara om att hitta nya kommersialiseringar och affärsmodeller, utan också om nya lagstiftningar och framförallt om det marinbiologerna hämtar in. Att vi verkligen förstår den här kontextuella biten som havet utgör.

Vad är liksom de problemställningar som vi redan orsakat så att vi kan åtgärda dem för att få en sund utveckling av havet i framtiden, säger Wikström.

Samhällsvetenskapen för samman ekonomi och ekologi

Inom offentlig förvaltning betonar professor Marko Joas att styrningen mot bättre val kommer från samarbetet mellan ekonomi och ekologi och där har samhällsvetenskapen en många gånger utmanande roll enligt honom.

professor Marko Joas
Professor Marko Joas. professor Marko Joas Bild: Yle/Jasmine Nedergård Åbo Akademi,Åbo,forskningsprofil Havet

– Samhällsvetenskapen är egentligen limmet mellan våra ekonomiska intressen och ekologin, naturens värden. Och att sedan kunna sammanföra människans behov och intressen med naturens intressen är den rollen som styrningen har.

– Att sedan kombinera rätt ansats med önskad effekt är kärnan i hur policyn ska skapas.

Ett Östersjöland utanför EU

Styrningsstrukturerna i Östersjön är överlag bra enligt Joas. Sedan finns det utmaningar i att exempelvis alla Östersjöländer förutom ett tillhör EU, säger han och pekar på Ryssland.

– Det här ena landet utanför EU anser sig då ha en helt annorlunda roll [i samarbetet kring styrningsstrukturerna], vilket är en utmaning.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland