Hoppa till huvudinnehåll

Planerna på en finlandssvensk vårdjätte får kritik av Kårkulla: ”Bolaget skulle få monopol på vård och omsorg på svenska”

Kårkullas nya boende på Nygränd i Närpes.
Kårkullas nya boende på Nygränd i Närpes. Bild: YLE/Ann-Sofie Långvik närpes

Planerna på ett helt finlandssvenskt privat vårdbolag har lett till en konflikt inom vårdsektorn i Svenskfinland. Idén är att samla alla stora finlandssvenska vårdinstanser för att grunda ett stort vårdbolag som kan trygga vården på svenska när vårdreformen träder i kraft.

För en dryg vecka sedan sammankallade Svenska folkpartiets ordförande Anna-Maja Henriksson ett möte för att planera ett nytt finlandssvenskt vårdkonsortium.

En av de instanser som kallades till mötet var samkommunen Kårkulla som ansvarar för vården av personer med funktionsnedsättning på svenska i Finland.

Anna-Lena Karlsson-Finne
Anna-Lena Karlsson-Finne Anna-Lena Karlsson-Finne Bild: Yle/Nina Sederlöf Anna Lena Karlsson-Finne

Nu får planerna hård kritik av Kårkullas styrelseordförande Anna-Lena Karlsson-Finne.

- Jag tycker det största problemet är att man skulle lägga all svenskspråkig vård och omsorg på svenska i Finland i ett enda bolag som man planerar att börsnotera. Det bolaget skulle få monopol på vård och omsorg på svenska.

Svenska folkpartiets ordförande Anna-Maja Henriksson tycker att Kårkullas negativa hållning är beklaglig och bygger på missförstånd.

- Jag har inte deltagit i diskussioner där man har talat om börsbolag. Men jag vet inte om andra har deltagit i sådana.

Kårkulla förlorar sin lagstadgade position

I dagens läge är Kårkullas ställning och ansvar för vården av personer med funktionsnedsättning i hela Svenskfinland stadgad i lag. Men i de nya lagarna som styr vårdreformen förlorar Kårkulla sin lagstadgade position.

- Den stora utmaningen i de planer som finns då vården och landskapen ska förändras är att Kårkulla verkar i flera olika landskap. Kårkulla har ju verksamhet i alla landskap med svenskspråkig befolkning, säger Karlsson-Finne.

Det kommer inte att vara möjligt i den nya lagstiftningen som styr vårdreformen.

- I Kårkulla ser vi att det skulle vara viktigt att den svenskspråkiga vården av personer funktionsnedsättning skulle lagstiftas så att den skulle vara jämbördig med den finskspråkiga. Till exempel kunde ett landskap bilda ett offentligt bolag som skulle sälja service till de andra landskapen, föreslår Karlsson-Finne.

Hon hoppas att alla partier, med SFP i spetsen, skulle arbeta för en sådan lösning. Men SFP:s ordförande Anna Maja Henriksson tror inte att det är realistiskt.

- Vi har verkligen jobbat mycket med det, men SFP sitter inte mera i regeringen. Kårkullas ledning vet nog också att det är en mycket besvärlig situation. Därför är jag lite förvånad över den här reaktionen.

SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson i Helsingfors den 4 april 2017.
Anna-Maja Henriksson SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson i Helsingfors den 4 april 2017. Bild: Lehtikuva Anna-Maja Henriksson,Svenska folkpartiet i Finland

Samtidigt påpekar Henriksson att det förstås är bra om Kårkulla har den uppfattningen att den sittande regeringen är villig att ännu ändra på sina planer.

- Men jag har inte ännu sett att den skulle ha den viljan, och vi har naturligtvis nog försökt det under resans gång.

Anna-Lena Karlsson-Finne hänvisar till grundlagen och påpekar att man måste kunna få service på svenska i alla klientgrupper.

- I Kårkullas styrelse är alla partier i riksdagen utom de Blåa representerade, och i styrelsen är alla eniga om att lagstiftningsvägen är både rätt och viktig.

”Kårkulla kan inte fortsätta som i dag”

Anna-Maja Henriksson tror som sagt att Kårkullas reaktioner på planerna på ett vårdkonsortium till stor del beror på missförstånd.

- Det jag har varit mån om är att vi i Svenskfinland skulle sätta oss ner och fundera om vi hittar lösningar som tryggar vården på svenska i framtiden bättre än om man bara sitter och väntar.

Hon påpekar att inte finns någon färdig modell att kritisera.

- Det är tråkigt om inställningen är den att man inte ens ska försöka. Folkhälsan och Kårkulla är centrala aktörer. Det är framför allt viktigt att kunna garantera den service som Kårkulla ger i dag. Nu vet vi att servicestrukturen kommer att ändra så att Kårkulla inte kommer att kunna fortsätta i samma form som i dag. Då måste man också se framåt och söka olika alternativ att rädda den servicen.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes