Hoppa till huvudinnehåll

Heikki Hursti: Så länge vi har mat och ens en euro på kontot fortsätter vi

Heikki Hursti framför köttlådor.
Heikki Hursti i lokalen där mat delas ut åt behövande. Heikki Hursti framför köttlådor. Bild: Yle/Christoffer Kaski Heikki Hursti,hursti

Heikki Hurstis mathjälpsorganisation i Helsingfors tampas med pengatrubbel. Men mediepubliciteten har gett ljusare utsikter.

På Helsingegatan i Sörnäs i Helsingfors, där Heikki Hurstis organisation delar ut mat och kläder åt behövande, råder ett tillstånd som bäst kunde beskrivas som ett organiserat kaos.

Klockan är strax efter åtta på morgonen och om drygt en timme får de behövande, som köar utanför, komma och hämta mat.

I rask takt bärs lådor och boxar med mat av alla de slag in i lokalen från en lastbil. Allt packas och radas upp av ett antal flinka fingrar.

Det märks att samma procedur upprepats ett ganska stort antal gånger. Yle Huvdstadsregionens reporter känner sig närmast i vägen.

– Det är nog samma varje gång. Varor kommer och lådor packas upp och maten ställs ut så den är lättillgänglig. Vi går också igenom frukten och slänger det som är dåligt, säger Heikki Hursti.

En man lyfter en låda, andra packar ur lådor.
Det råder organiserat kaos innan de behövande släpps in till Hurstis mathjälp. En man lyfter en låda, andra packar ur lådor. Bild: Yle/Christoffer Kaski Hursti,brödkö

Problemen

Hursti berättar att det nog finns gott om mat och livsmedel, från både stora företag och detaljhandlar.

Men det börjar sina i pengabörsen.

Mathjälpens ekonomi är baserad på frivilliga donationer – inte regelbunden inkomst eller statligt understöd.

– Ekonomin har varit dålig i några månader ren, eftersom antalet donatorer har varit färre än tidigare, berättar Hursti.

Vi kom överens om att så länge det finns mat och vi har en euro på kontot så fortsätter vi― Heikki Hursti

Heikki tog över brödköorganisationen Veikko ja Lahja Hurstin Laupeudentyö, som delar ut mat, livsmedel och kläder åt behövande Helsingforsbor, av sin far, Veikko.

– Det enda understöd vi får är av social- och hälsovårdssektorn i Helsingfors för hyran av lokalen. Men också stadens understöd har minskat från 150 000 euro till 100 000 euro de tre senaste åren.

Ett hårt slag för de behövande

Hursti berättar att organisationen har varit tvungen att göra sig av med två lagerlokaler på grund av penningbrist.

– Strax innan julen, då vi hade under 20 000 euro på bankkontot och det var mycket som skulle betalas, var vi nära att gå under, säger han.

Enligt Hursti skulle det vara ett hårt slag för de behövande om organisationen gick i graven. Många som besöker mathjälpen har frågat vad som ska hända med dem om Hurstis blir tvungna att stänga.

– Men vi kom överens om att så länge det finns mat och vi har en euro på kontot så fortsätter vi.

Vändningen

Nu börjar Hursti se ljuset i tunneln.

De senaste veckorna har medierna mangrannt uppmärksammat Hurstis pengaproblem.

Han själv säger att all publicitet har medfört att många vill donera pengar – bland annat Paavo Väyrynen uppgav inför presidentvalet 2018 att han skulle donera 50 000 euro åt Hurstis organisation om han blev vald.

Och på rockklubben Tavastia ordnas en konsert till förmån för Hurstis mathjälp. Bland andra Olavi Uusivirta, Vesta och Anssi Kela uppträder och alla biljetterintäkter går oavkortat till Hurstis mathjälp.

– Det är många som har tagit kontakt och vill donera pengar, både rika businessmän och lite mindre rika privatpersoner, säger Hursti.

– Jag tror att läget börjar gå mot det bättre. Det känns som att hela Finland har tagit till sig vår sak.

En skylt med den finska texten "Minun oli nälkä..." ovanför köttlådor.
En skylt med texten "Minun oli nälkä..." (svenska: Jag var hungrig...) i Hurstis brödkölokal. En skylt med den finska texten "Minun oli nälkä..." ovanför köttlådor. Bild: Yle/Christoffer Kaski Hursti

Lopptorg håller Emmaus ekonomi i styr

Men hur får andra välgörenhetsorganisationer ekonomin att gå ihop?

Till exempel organisationen Emmaus, som driver två lopptorg i Helsingfors, baserar sin verksamhet på frivilliga donationer i form av bland annat kläder, som sedan säljs på loppis.

Till skillnad från Hursti upplever man på Emmaus däremot inte några ekonomiska problem.

Verksamhetsledaren för Emmaus, Anu Hyle, berättar att det är just intäkterna från loppisverksamheten som gör att ekonomin rullar på.

– Vi har ingen verksamhet som kräver statligt understöd utan vi är självfinansierande och det är loppisförsäljningen som genererar pengar, säger Hyle.

Ansöka om understöd av staden

På social- och hälsovårdssektorn i Helsingfors uppger ekonomichef Johanna Simpanen att sektorn delar ut kring 6,5-7 miljoner euro om året åt föreningar vars verksamhetsmål anses sammanfalla med sektorns.

– Det finns kriterier för att bli beviljad understöd, men kort sagt kan sägas att det är föreningar, som stöder social- och hälsovårdsverksamheten och utför sånt arbete som sektorn gör, som i allmänhet blir beviljade understöd.

Bland kriterierna hittas bland annat att föreningarna ska vara religiöst och politiskt obundna och verksamheten fortlöpande.

På hösten är det möjligt för föreningar och organisationer att ansöka om understöd för följande år.

Det är social- och hälsovårdsnämnden i Helsingfors som beslutar om vem som ska få stöd och hur mycket.

– Det är väldigt ofta fler föreningar som ansöker om understöd än föreningar som får det, säger Simpanen.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen