Hoppa till huvudinnehåll

Filosof: Ordet "arbete" är lika stort som "kärlek" men de har olika roller i våra liv

Man i gul skyddsväst med gul hjälm under armen och upplysta industribyggnader i bakgrunden. Ansiktet syns inte.
Man i gul skyddsväst med gul hjälm under armen och upplysta industribyggnader i bakgrunden. Ansiktet syns inte. Bild: lOvE fabrik,Hjälm,industri,arbete,Jobb

Vi lever i en tid där de politiska målen är att så många som möjligt ska lönearbeta. Man talar om "sysselsättning" som ideal.

Hur ska man aktivera olika samhällsgrupper såsom hemmamammor, seniorer och arbetslösa? Alla ska jobba så mycket som möjligt för att förbättra vår konkurrenskraft.

Men vad innebär det egentligen, hur definierar vi vad som är arbete?

Mari Lindman disputerar i filosofi
Mio Lindman Mari Lindman disputerar i filosofi Bild: Yle Åbo,Mio Lindman

Filosofen Mio Lindman skrev sin doktorsavhandling om arbete och mening (Work and Non-Work: On Work and Meaning) och hon säger att frågan är svår.

- Det är en så stor fråga så jag tror alla blir förvirrade och vi behöver säkert också bli det. Förvirringen hör till, liksom t.ex. med ordet kärlek. Det är ett lika stort ord, lika stort begrepp, som har olika roller i våra liv.

I vissa situationer talar vi om arbetet som ett jobb dit man går klockan åtta på morgonen, en fysisk (arbets)plats där vi tillbringar våra vardagar.

Men arbete är också mera övergripande, en form av produktion som vi har organiserat vår liv kring, i samhället. Då skulle ju arbete omfatta allting som kan räknas som sysselsättning enligt lönearbetets form.

Det här är två ganska enkla definitioner, att man är på jobb, eller då att man gör något som någon är villig att betala för, det vill säga att man får lön.

Från åkrar till arbetsmarknad

Det har skett en väldigt stor förändring i hur vi ser på arbete i förskjutningen från det agrara samhället till det moderna samhället.

I det agrara samhället fram till 1800-talet var arbete ingen vara, det fanns inte på samma sätt som nu arbetsgivare och arbetstagare. Arbete var något som ingick i själva livet på olika sätt.

man och kvinna plöjer åker utan häst 1917
man och kvinna plöjer åker utan häst 1917 Bild: Gösta Grotenfelt. Museiverket åkerbruk,Åker,fotografier,historia,Finland,Museiverket

Det kunde naturligtvis finnas avlönade arbeten också under medeltiden men de var relativt få och de flesta människor försörjde sig inte via avlönat arbete.

Man försörjde sig genom att producera för sig själv och eventuellt sälja något på en marknad, men själva arbetet var ingen vara såsom det är nu.

Vårt förhållande till arbete är väldigt laddat, om man är utanför arbetslivet kan det lätt uppfattas att det är något fel på en. Föreställningen om arbete som en plikt fanns redan i äldre samhällen.

Men om man tänker på vårt eget samhälle så har det dels att göra med att vi måste arbeta för att leva, men så att vi måste söka ett jobb för att försörja oss.

Det här skapar också en väldigt känslomässig laddning om vi misslyckas med detta.

I dagens samhälle är frågan om arbete kopplad till tanken om oberoende och också med tanken att vi gjort vår plikt i samhället.

Om man t.ex. sätter parkeringslappar på bilar eller säljer onödiga saker per telefon. Känslan av att bidra till det gemensamma bästa kan vara minimal.

Viljan att bidra

Naturligtvis har de flesta också en vilja att bidra till det gemensamma bästa och det skulle vara fint om det fanns en möjlighet att faktiskt göra det enligt sina egna förmågor och kunskaper och kompetens.

Problemet i vårt samhälle är det att det inte riktigt är uppbyggt så att alla kan bidra. Människor slås ut och blir arbetslösa.

Och även om man jobbar så kanske man inte ens gör saker på sitt jobb utan man bara sitter där för att man har en anställning. Man "är på jobb", men har kanske inte något meningsfullt att göra och bidra med.

Om man t.ex. sätter parkeringslappar på bilar eller säljer onödiga saker per telefon. Då kanske det nog kan vara en försörjning men känslan av att bidra till det gemensamma bästa kan vara minimal.

borgå stads parkeringskontrollör susanne fredriksson
borgå stads parkeringskontrollör susanne fredriksson Bild: Yle/Stefan Härus susanne fredriksson

- Men jag håller med om att viljan att bidra är viktig och ska tas till vara. Man kan kanske ta det som en utopi om hur arbetet kan vara meningsfullt.

Om vi ger upp tanken på att arbete också ger mening, tappar vi nog något väldigt väsentligt. Mio Lindman konstaterar att det är en väldigt konkret fråga som uppkommer på de enskilda arbetsplatserna.

Om man jobbar inom vården eller på en byggplats eller som lärare så går en del av arbetet just ut på att skapa mening.

Men också på att skapa motstånd mot sådana strukturer som gör att en meningsfullhet utmanövreras t.ex. genom olika reformer och inbesparingskrav.

Men ska eller kan då alla jobba?

Det finns en utbredd rädsla för robotisering och digitalisering som tar över arbetsplatserna. Och efterfrågan på arbetskraft och arbetskraftens behov möts inte alltid.

Många forskare säger rakt ut att det inte finns jobb för alla och att vi borde jobba mindre och kanske dela på jobben.

Detta också för att arbetsplatserna är vår tids sociala rum, det är där man har en stor del av sina människokontakter.

fabrikasarbetare på gruppbild på historiskt fotografi utanför Ensos fabrik
Arbetare vid Ensos fabrik fabrikasarbetare på gruppbild på historiskt fotografi utanför Ensos fabrik Bild: museiverket fabrik,Museiverket,Stora Enso

Men på politiskt håll finns det en uppenbar ovilja att diskutera det här. I stället väljer man att tala om en jämlikhet där alla ska tvingas att på samma villkor stå i relation till arbetsmarknaden genom att söka jobb.

Man kan ju fundera vilka funktioner tanken om lönearbetet som ett axiom fyller. Borde vi kanske hellre diskutera vilket slags arbete samhället behöver och hur det skall ersättas?

- Det är en oerhörd utmaning att fundera på det här, man måste gräva väldigt djupt, säger Lindman.

Ett sätt att göra det skulle kanske vara att visa på de paradoxer, saker som inte går ihop, som finns i vårt eget samhälle just nu. T.ex. att det inte finns jobb för alla, men alla ska jobba.

Det finns frågor som vi borde diskutera som har med mening att göra, med ekologi att göra, med mellanmänskliga relationer att göra och framför allt berör global rättvisa.

De här frågorna syns inte då man utgår från axiomet om lönearbete.

Frågan är brännande och akut!

- Det här är akut, eftersom folk som inte har jobb marginaliseras redan i dag, och planeten förstörs i snabb takt eftersom vi producerar för mycket, säger Lindman.

- Det är inte någon teoretisk eller filosofisk fråga, konstaterar Lindman.

Man vilar huvudet i händerna och tittar på en blankett.
Man vilar huvudet i händerna och tittar på en blankett. Bild: lev dolgachov blanketter,dokument,stress,arbetsliv,entreprenörskap,arbetslöshet,Formulär,försäkring,Kontrakt,affärsman,arbete,skatt,beskattning,byrokrati

Arbetslös eller lönlös?

En stor del av arbetet i världen görs utan lön. Och det arbetet görs främst av kvinnor. Ligger då lösningen i att vi börjar betala för allt arbete?

Nej, säger Mio Lindman. Tanken finns ju redan som en slags trend, det vill säga att allt fler t.ex. hushållsarbeten blir avlönade i form av nya produkter som säljs åt och kring hemmen. Och den trenden är inte bra.

I och för sig kan de här produkterna vara bra för enskilda människor som behöver ett jobb eller en tjänst utförd. Men det är inte bra att vi produktifierar allt, det kan bli destruktivt.

Det som vore bättre var om vi kunde göra så många arbeten som möjligt oberoende av lönearbetets form.

Men en utmaning är att göra det här så jämlikt som möjligt, att det inte ska vara så att det hänger på kvinnor att utföra. Kvinnor dubbelarbetar ju också i hög grad, Så problemet här är inte lönen utan könsrollerna.

Den här artikeln baserar sig på en diskussion med filosofen Mio Lindman. Själv är hon för tillfället arbetssökande och håller på att jobba ihjäl sig med att skriva och föreläsa.

Mio Lindman sitter vid runt bord med bokhylla och spegel i bakgrunden.
Filosofen Mio Lindman Mio Lindman sitter vid runt bord med bokhylla och spegel i bakgrunden. Bild: Yle/Nilla Hansson Mio Lindman

Lyssna gärna på flera diskussioner kring synen på arbete och arbetsmoral på arenan.

Läs också

Nyligen publicerat - Hälsa