Hoppa till huvudinnehåll

Istiden i Helsingfors blir kortare: ”Det är det nya normala”

Isforskaren Patrick Eriksson vid Emsalö bron.
Patrick Eriksson granskar isläget. Isforskaren Patrick Eriksson vid Emsalö bron. Bild: YLE/Hanna Sihlman patrick eriksson

- Likt de fyra senaste vintrarna är isbildningen sen i södra Finland. Vanligtvis brukar den komma igång kring årsskiftet, säger isforskaren Patrick Eriksson vid Meteorologiska institutet.

Exakt när isarna utanför Helsingfors kommer att frysa till så att man till exempel kan promenera från Brunnsparken till Ugnsholmen vågar han inte förutspå.

- Allt regleras av väderväxlingarna. Om vi har minusgrader i ett par veckor så kanske det räcker, men då havet ännu är öppet, så är det svårt att säga.

Isforskaren Patrick Eriksson vid Pernåviken.
Patrick Eriksson är isforskare. Isforskaren Patrick Eriksson vid Pernåviken. Bild: Yle / Hanna Othman pernåviken

Mildare vintrar är ett faktum

Den sena isbildningen i södra Finland är här för att stanna. Det har man också märkt på Meteorologiska institutet.

- Om vi tittar på de senaste femtio åren så ser vi att vintrarna har blivit mildare och havets tillfrysning har börjat ske senare. På Meterologiska institutet har vi börjat tala om det nya normala, säger isforskaren Patrick Eriksson.

Isforskaren Patrik Eriksson borrar i isen
Eriksson borrar i isen. Isforskaren Patrik Eriksson borrar i isen Bild: Yle/Stefan Paavola Pernåviken,isläget

Till sitt förfogande har forskarna data som är upp till 150 år gammal.

- Då man tittar på överlappande 30-årsperioder så ser vi att istäcket nu kommer senare och räcker en kortare period, säger Eriksson. Issmältningen kommer oberoende igång längs med sydkusten i marsmånad. Det är något som regleras av solstrålningen, förklarar han.

Bra eller dåligt?

Isforskaren Patrick Eriksson ser både positiva och negativa sidor med en förkortad isperiod. På plussidan finns bland annat en ekonomisk aspekt.

- Mindre is möjliggör mera trafik till våra hamnar, det har varit lättare att trafikera till hamnarna i södra Finland än till dem i Bottenviken, säger han.

Kylmä pakkaspäivä Helsingissä
Helsingfors har sett vackra vintrar. Kylmä pakkaspäivä Helsingissä Bild: Henrietta Hassinen / Yle Helsingfors,vinter,vinterlov,köld,väderlek,årstider

En negativ följd kan vara att naturen tar stryk.

- Ekosystemen är anpassade enligt en viss sorts vintercykel. Och då kan en rubbning i rytmen göra att vissa arter gynnas medan andra lider. Den obalansen påverkar sedan hela systemet.

Så när kan man bege sig ut på isen?

Patrick Eriksson har inte varit ute på isen utanför Helsingfors ännu i år.

- Senast var jag ute på isen i mars ifjol. Men jag tror nog att man kommer att komma ut på isen inom kort. Vi har ju en lite kallare vecka på väg, så på skyddade ställen som mellan Ugnsholmen och Brunnsparken där det redan finns lite is, så torde det frysa till tillräckligt.

Om du är osäker på om isen håller så finns det två saker du kan titta efter.

- Om isen är mörk och glasklar och du kommer åt att mäta isens tjocklek, då är den ganska stark. Men om isen är grumlig och mjölkvit så kan du anta att den innehåller ganska mycket stöpis, säger Eriksson.


Isforskaren delar in isen i två sorter. Kärnisen är den som är mörk och glasklar. Den andra kallas för stöpis.

- Stöpisen är luftig och porös. Även om den är tio centimeter tjock så är dens bärighet inte så bra. Den uppstår då vattnet frusit till, sedan snöar eller slaskar det och så fryser ett lager till, förklarar Eriksson.

Änder simmar i en isfåra.
Änder simmar i en isfåra vinterna 2010. Änder simmar i en isfåra. vinter,is,änder

Isforskaren Eriksson påminner ändå om att det inte finns någon handbok som garanterat berättar om isen håller eller inte.

- Det gäller att följa med isens utveckling, det varierar så från ställe till ställe.

Så här varnade man för svag is på 1960-talet:

Läs mera:

Pata Degerman kramar en snöboll i handen, framför sin terrängbil.

Att parkera på en snöhög är ingen konst – om man heter Pata Degerman

Strax innan han åkte iväg på sin sjätte Antarktisexpedition råkade den kände upptäcktsresanden fånga polisens uppmärksamhet.

  • Essä: Flugseendet – insekterna, häpnaden och omgestaltningen av vårt band till naturen

    Matilda Södergran skriver om vår relation till naturen.

    Är vi så separerade från naturen att vi inte kan skriva om den, läsa om den, utan att politisera? Om vi inte ens kan uppfatta nyanser i litteratur som handskas med flora och fauna säger det något om vår relation till naturen. Jag vill tro att det fortfarande finns en liten lucka där vi kan få vara i och gestalta naturen bara för njutningens skull, för de exceptionella och extraordinära upplevelsernas skull, skriver poeten Matilda Södergran i denna essä.

  • "Vi är illa tvungna att betala" - filippinska sjukskötare har krävts på olagliga avgifter för att komma till Finland

    Finland tar inget ansvar för rekryterade sjukskötare

    Stora finländska vårdföretag har i drygt tio års tid rekryterat filippinska sjukskötare till vårdhem för äldre. En del av de här sjukskötarna arbetar i åratal med enklare hjälpsysslor trots att de har en ansedd universitetsutbildning från Filippinerna. Alla får inte betalt som de borde, och några har krävts på olagliga avgifter.

  • Sju döda efter attentat mot ministerium i Kabul

    Alla misstänkta dödades av polisen.

    Attentatet fick sin början då en bomb kreverade vid informationsministeriet vid middagstid på lördag. Skottlossning pågick i sex timmar därefter. Sju personer dödades och alla fyra attentatsmän sköts ihjäl av polis.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen