Hoppa till huvudinnehåll

När pappa slår mamma då har barnet ingen - vi andra vågar inte fråga

En knytnäve och en flicka i bakgrunden.
En knytnäve och en flicka i bakgrunden. Bild: CC våldsbrott,våld,våldtäkt,våld i hemmet

Var femte kvinna har blivit utsatt för våld av sin partner. Då kan man bara ana hur många barn som lever med våld i sin vardag. Länge trodde man att våld i hemmet inte berör barnen och ofta vågar vi inte heller fråga, säger Sara Mikander på Kvinnojouren.

I webbdokumentären Misshandlad kärlek berättar åtta kvinnor om våld i parförhållanden. Naturligtvis kan det också vara mamman som är våldsam.

Men det tog länge innan vi uppmärksammade hur föräldrarnas våldsamma relation påverkar barnen.

Barnen berörs i högsta grad säger Sara Mikander som är koordinator på Kvinnojouren i Jakobstad.

Sara Mikander.
Sara Mikander. Kvinnojour,familjevåld

Föräldrarna själva vill ofta intala sig att barnen inte vet om vad som sker säger Mikander.

- Om man frågar föräldrarna så tror de ganska ofta att barnen inte är medvetna om våldet. Det är kanske en försvarsstrategi, föräldrarna intalar sig att de åtminstone inte skadat barnen.

- Men frågar man barnen så vet de vad som händer i nästan 100 procent av fallen, säger Sara Mikander.

Sara Mikander hjälper barn som utsatts för eller bevittnat våld genom samtalsstöd, så kallade trappan-samtal.

Barnet blir ensamt

Hur barn påverkas av våld i hemmet är olika. En del barn blir utåtagerande och kanske våldsamma själva. Andra blir tysta. En del går alltid direkt hem från skolan för att städa och hjälpa till och gör flitigt sina läxor.

När pappa slår mamma så förvandlas pappa till en skrämmande figur. Och mamma blir skadad, ett offer. Vad händer med barnet då?

- Då har barnet ingen. Barnet är helt ensamt och utelämnat, säger Sara Mikander.

Barnen utvecklar strategier

Gemensamt för de barn som upplever våld är att de utvecklar strategier för att klara av att hantera föräldrarnas våldsamma relation och skydda sig själv och andra.

- En del barn försöker skämta med pappa för att avleda honom från att slå. Andra lyssnar på musik på hög volym för att slippa höra eller så gömmer sig under sängen, säger Sara Mikander.

Många barn vågar inte ta hem kompisar, man vet ju inte vad som kommer att hända där hemma. Det är också vanligt att barnet blir överbeskyddande mot den förälder som blir utsatt för våld.

- Är man flera syskon i familjen så ser man till att någon alltid är hemma. Är man ensambarn så kanske man inte vågar sova om nätterna utan håller istället vakt, säger Sara.

Kreativitet kan bli en styrka

Barnet hittar på förklaringar och ursäkter till varför det kommer till skolan utan mössa och vantar.

- Gemensamt för de här barnen är att de blir mycket kreativa. De tvingas bli det.

Sara Mikander säger att om situationen reds ut och man lyckas hjälpa barnet så kan den här kreativiteten blir en styrka.

- Men naturligtvis är inte de här erfarenheterna något man önskar ett barn, säger Sara Mikander.

En liten flicka ligger och gråter.
En liten flicka ligger och gråter. Bild: Mostphotos babyer,våld,sociala frågor,barn (åldersgrupper),gråt,ungdomar,pedofili,Trakasserier,familjevåld,ensamhet,flickor,döttrar,olycklig

Våldet blir vardag

Det är sällan som våldet är en enskild händelse, utan ofta förekommer våldet under en längre tid. För vissa barn blir det en del av vardagen, det blir normalt. Då är risken stor att barnet själv blir våldsamt eller går in i våldsamma relationer.

- Det blir normalt att den som älskar en får slå en. Barnet saknar gränser kring sig själv och hur det förtjänar bli behandlat, säger Sara Mikander.

Ofta vet omgivningen inte heller om vad som händer i familjen. Och Sara Mikander säger att vi är dåliga på att fråga. Vi vill inte lägga oss i.

- Men det skulle vara så viktigt att vi är lyhörda och vågar fråga om något är fel. Det blir inte värre av att vi frågar. Barnen är allas vårt ansvar, säger Sara Mikander.

Träffas i skolan

Barnen kommer oftast till kvinnojouren genom kontakt med barnskyddet eller skolkuratorn. Sällan är det en förälder som tar kontakt.

Sara Mikander träffar oftast barnen i skolan. Först bekantar hon sig med barnet och bygger upp ett förtroende. Men det är inte alltid så lätt att få barnet att prata om det svåra, det där som man oftast inte pratar om hemma.

- Det kan sitta långt inne och det tar tid och det bygger framför allt på förtroende. Barnet vill först se om det verkligen vågar lita på mig, säger Sara Mikander.

Ett kaos

Barnet får välja den situation som varit allra jobbigast. Det behöver inte alls vara de situationer som föräldern spontant skulle tro.

Tillsammans försöker Sara Mikander och barnet bena ut vad som hänt. Man konkretiserar situationen med hjälp av lego, dockskåpsmöbler eller så ritar man en karta.

- Barnets upplevelse är främst kaos. Jag försöker hjälpa barnet att reda ut vad som hänt. Ofta har våldet pågått under en längre tid och allt flyter ihop och barnet kanske också inbillar sig att det är så här det ska vara, säger Sara Mikander.

Sara säger att hon inte heller alltid når fram till barnen.

- Då hoppas jag på att det blir en början så att barnet vågar anförtro sig nästa gång, säger Sara Mikander.

Sara Mikander.
Sara Mikander. Kvinnojour

Skyller på sig själv

Ofta tror barnet att våldet i familjen är dess eget fel. Därför kan det vara en stor lättnad att få veta att det inte är ensamt. Att många andra barn utsätts för samma sak.

- Då börjar barnet småningom inse att det som händer inte är dess eget fel, säger Sara Mikander.

Många av barnen Sara möter säger att det värsta är att vara maktlösa och se på när en förälder blir misshandlad. Det kan kännas värre än att själv bli slagen.

- Det är skrämmande att se de personer som är tryggheten i ens liv vara våldsam eller bli slagen, säger Sara Mikander.

Bär på sorg och skuld

De kvinnor som kommer till Kvinnojouren bär ofta på en stor sorg och skuld gentemot sina barn.

- De kvinnor jag möter uttrycker en enorm sorg över att de inte kunde vara den förälder de borde ha varit eller ville vara. De klarade inte av det just då, säger Mikander.

Det behöver inte alltid handla om fysiskt våld säger Sara Mikander. Den som blir manipulerad eller nertryckt och isolerad är inte sig själv. Då är det svårt att vara den förälder man vill vara.

När det handlar om psykiskt våld är det inte heller så lätt att få rätsida på vad det är som händer i familjen. Kvinnan upplever att hon inte räcker till och är en oduglig partner och mor.

- Då kan man bara tänka hur svårt det är för barnen. De vet att det inte är som det ska. Men vad är det som är fel?, säger Sara Mikander.

Lyfta katten på bordet

När man väl lyfter fram det svåra och vågar prata om det så kan läkningen börja. Men det är en lång process. För många av de kvinnor som lämnar våldsamma förhållanden handlar det om att bygga upp både sig själva och sitt liv igen.

Och med sig har de barnen.

- Det är tungt, närmast övermänskligt. Därför finns vi här för att hjälpa och stöda, säger Sara Mikander.

Det viktigaste är att man inte lämnar barnet ensamt med sina obearbetade upplevelser. Förr eller senare brister det säger Sara Mikander.

Man ska inte ge upp hoppet säger Sara Mikander, också svåra situationer går att reda ut. Ofta hörs det också glada skratt på Kvinnojouren.

- Det är inte kört även om man har svåra upplevelser i bagaget. Och vi ska inte glömma bort att barn har en otrolig förmåga att läka, säger Sara Mikander.

  • Fraktfartyg körde in i ett annat utanför Borgå

    Ingen skadades i krocken utanför Kalbådagrund i morse.

    Två fraktfartyg krockade på internationellt vatten söder om Borgå Kalbådagrund vid tiotiden i morse, uppger Finska vikens sjöbevakningssektion.

  • Iiris Viljanen: ”Jag är obekväm med att kallas artist”

    Som 18-åring skrev Iiris Viljanen sin första låt.

    När hon var liten var djuren hennes bästa vänner. Hennes debutalbum döptes efter katten Mercedes och Iiris Viljanen trivs bäst när hon får sitta ensam framför pianot. Det var först när hon flyttade från Vasa till Stockholm och kom in på en skola som hon skrev sin första låt. Nu framför hon sina låtar i programmet Ensam på scenen.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle