Hoppa till huvudinnehåll

Många äldre klarar inte av nätbanken - har du fullmakt att sköta föräldrarnas bankärenden?

Gammal dam ser ut genom fönstret.
När är det dags att sköta om föräldrarnas bankärenden? Personen på bilden har inget med artikeln att göra. Gammal dam ser ut genom fönstret. Bild: Mostphotos / Dmitry Berkut äldre,demens,minnessjukdomar,ensamhet,minnen (mentala fenomen),Grandmother,pensioner,elderly,depression,Retirement,Old

Vet du att du behöver fullmakt eller avtal om intressebevakning för att få rätt att sköta dina föräldrars banktjänster och andra ärenden?

En miljon finländare står utanför det så kallade digitala språnget, många är äldre men inte alla. Digital kompetens tar allt större utrymme i vår vardag.

Lisa (inte hennes riktiga namn) och hennes 85-åriga mamma är ett typiskt exempel.

– Mamma ville inte ta i bruk mobilen överhuvudtaget, fast vi provade med de enklaste modellerna, berättar Lisa.

– Hon ides inte, ville inte, var lat med att lära sig. Hon hade också begynnande minnessjukdom. Hon bara inte ville röra mobilen.

Livet krympte med en gång― Lisa om sin 85-åriga mamma som inte ville ta mobiltelefonen i bruk

Lisa berättar att mammans väninnor kämpade på och snabbt fylldes mammans mobil av meddelanden som hon aldrig såg, brydde sig om eller läste. Livet krympte med en gång.

Gammal dam håller sig om huvudet. Svartvit bild.
Gammal dam håller sig om huvudet. Svartvit bild. Bild: Mostphotos / Dmitry Berkut äldre,åldringar,ensamhet,väntan,trötthet,Monty Python - Meningen med livet,ålderdom,demens

I dag sköter Lisa sin mammas alla ärenden. Vid första kontakten med banken bad de hennes mamma att i telefon uppge namn och personsignum. Efter det har det gått smidigt för dottern att sköta hennes ärenden.

– Närminnet är dåligt, mamma har givit upp för länge sedan, hon klarar inte av några digitala tjänster överhuvudtaget. Tillsvidare klarar hon sig i eget hem.

Klockor som rymmer ur ett huvud. Svartvit bild.
Klockor som rymmer ur ett huvud. Svartvit bild. Bild: Mostphotos glömska,demens,tid,klocka
Lagen förbjuder att ge nätbankskoderna åt någon annan― Ledande digitaliseringsexpert Hanna Heiskanen, Finansinspektionen.

Myndigheterna är noggranna med instruktionerna om sekretess. Bankkoderna ger tillgång till mycket i dagens värld.

– Det är viktigt att förstå att nätbankskoderna också är verktyg för stark identifikation eller autentisering på nätet. Det är i lag inte tillåtet att ge dem till någon annan person.

– Koderna kan jämföras med pass, det gör det möjligt för dig att identifiera dig för tjänster på nätet, säger Hanna Heiskanen vid Finansinspektionen.

Hanna Heiskanen är ledande digitaliseringsexpert vid Finansinspektionen
Hanna Heiskanen är ledande digitaliseringsexpert vid Finansinspektionen. Hanna Heiskanen är ledande digitaliseringsexpert vid Finansinspektionen Bild: Yle/Anna Savonius Finansinspektionen,digitalisering (process),Hanna Heiskanen

Det finns ändå många som i dag sköter en nära anhörigs ärenden via bankkoder - vad är viktigt att minnas då?

- Om man sköter någons bankärenden är det viktigt att göra upp en fullmakt för ändamålet. Då ska man vara kund i samma bank, förklarar Heiskanen.

För att sköta ärenden med myndigheter såsom FPA behöver man en fullmakt via Befolkningsregistercentralen. De utvecklar den här tjänsten vid centralen som bäst.

Fullmakten är viktig för bankkoderna ger användaren rätt till mycket, såsom patientregistret.

– Det här är väldigt personliga uppgifter som alla måste ta väl hand om, betonar hon vidare. Det är inte offentlig information.

Hur vanlig är stark identifikation med nätbankskoder, vilket vi ju har i Finland?

– Det är vanligt i de nordiska länderna. I övriga Europa är det inte det.

– Ungefär 90 procent av stark identifikation i Finland sker just via nätbankskoder.

Vad har du att säga åt de 50- och 60-plussare som sköter sina ålderstigna föräldrars eller nära anhörigas bankärenden utan fullmakt?

– Det är inte tillåtet enligt lag, upprepar hon. Om man ger sina nätbankskoder till en annan person så är man själv ansvarig för allt som händer.

Det här sägs tydligt i lagen.

Äldre dam ser ut genom fönstret. Svartvit bild.
Äldre dam ser ut genom fönstret. Svartvit bild. Bild: Mostphotos / Dmitry Berkut äldre,demens,ensamhet,väntan,hemvård,elderly,window,Alone,depression,Grandma

Hanna Heiskanen påminner att nätbankskoderna hör till de grundläggande banktjänsterna, som är bankernas ansvar. Annat som hör hit är bland annat konto och debitkort.

– Det sägs tydligt att de tjänsterna måste vara enkla att använda. Det här är bankernas ansvar, upprepar hon. De kunder som inte klarar av nätbanken måste erbjudas ersättande tjänster. Betalningstjänsten är ett exempel på det här.

Över 240 000 finländare har aldrig varit på nätet

Den grupp som inte klarar av banktjänster digitalt är stor. Man beräknar att 300 000 finländare över 75 år saknar dator och en halv miljon över 65-åriga finländare har ingen smarttelefon. Var fjärde finländare över 65 år, 242 000 personer, har aldrig varit på nätet.

Vi har tidigare rapporterat om att omkring en miljon finländare står utanför det så kallade digitala språnget. En så stor grupp kräver särskild uppmärksamhet av myndigheterna.

– Dem får vi inte glömma bort, säger Hanna Heiskanen vid Finansinspektionen. Vi ser särskilt på den här gruppen finländare årligen i utredning om grundläggande banktjänster och vi pratar också mycket om dem.

I lagen garanteras rättigheten till grundläggande banktjänster. Också tillgänglighetsdirektivet betyder att alla ska ha rätt att använda banktjänster på jämlika villkor.

Bankerna får ta emot väldigt mycket kritik idag. Kontor stänger, personal skärs ner och köerna är långa. Får ni höra om det här?

– Vi får också denna feedback och vår skyldighet är att övervaka att bankerna följer kraven på grundläggande banktjänster.

Är ni bekymrade över läget i bankerna?

– Vi följer det aktivt, säger Hanna Heiskanen diplomatiskt.

De nya landskapen ska koordinera digitalt stöd

För att råda bot på den stora mängden finländare som inte klarar av de digitala kraven har man vid Finansministeriet lagt fram ett förslag till en verksamhetsmodell för digitalt stöd. Målet är att alla som behöver digitalt stöd för att kunna uträtta ärenden ska få det.

– Medborgarorganisationer, bibliotek, kommuner, olika former av servicepunkter men också företag ger stöd redan i dag, berättar projektsakkunnig Lotta Engdahl vid Finansministeriet.

Landskapen föreslås få rollen som regional samordnare av digitalt stöd. Det är också landskapen som ska bedöma behovet av digitalt stöd och bilda nätverk för ändamålet.

projektsakkunnig Lotta Engdahl vid Finansministeriet.
Lotta Engdahl är projektsakkunnig vid Finansministeriet. projektsakkunnig Lotta Engdahl vid Finansministeriet. Bild: Yle/Anna Savonius digitalisering (process),Finansministeriet,Lotta Engdahl

Projektet kallas för AUTA och det uppkom till följd av riktlinjerna i regeringen Sipiläs regeringsprogram.

– I projektet har vi identifierat den oro som finns i samhället på grund av dem som inte klarar av den digitala världen, fortsätter Engdahl.

Hon säger att det finns en slutrapport på webben om AUTA och nu är det möjligt att komma med synpunkter på förslaget.

– Välkomna med dem, säger Engdahl.

Kvinna skriver på laptop bakifrån.
Många behöver stöd med det digitala i dag. Kvinna skriver på laptop bakifrån. Bild: Yle/Anna Savonius datorer,webbredaktörer
Jag kunde inte gräva i väskan efter koden

Vi återvänder ännu till sist till Lisa, som sköter sin mammas ärenden digitalt. Det där med sekretess, banktjänster och äldre är inte entydigt.

– Jag stod bakom en äldre dam i kön till bankautomaten. Hon vände sig om och sade ”jag har Alzheimer och minns inte koden”.

Lisa säger att dilemmat stod klart framför henne.

– Jag visste att jag kunde hjälpa henne, gräva i väskan och hitta koden. Men så kan man ju inte göra.

– Många har bekymmer med koderna och att hänga med i dag, summerar hon.

Läs mera:

Det digitala språnget är ett faktum – men en miljon finländare står utanför

Marginalisering hotar dem som inte hänger med i det digitala språnget. En del av dem som nu lever på det digitala samhällets gräns återhämtar sig fortfarande från den förra brytningstiden.

Läs mera:

Du kan bryta mot lagen när du snokar i din partners eller ditt barns telefon

Att läsa andras e-post eller meddelanden kanske känns moraliskt fel, men faktum är att det i många fall är rent olagligt. Barn har dessutom samma rättigheter som vuxna.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes