Hoppa till huvudinnehåll

Tvåspråkiga studier ökar intresset för svenskan: "Jag har lärt mig att våga tala mer svenska"

Bild på biologistuderande Aino Peltola
– Att studera på två språk är roligt men också jättesvårt. Det är viktigt att inte ge upp genast när det känns svårt, för det kommer att kännas svårt.ganska ofta. Men sen känns det fint att märka att man har lärt sig, säger biologistuderande Aino Peltola. Bild på biologistuderande Aino Peltola Bild: Yle/Saga Mannila porträtt

Efterfrågan på svenskspråkig undervisning vid Helsingfors universitet har ökat sedan en tvåspråkig examensmodell etablerades år 2013. Nu kan man ta en tvåspråkig kandidatexamen i åtta ämnen.

Aino Peltola som studerar växtbiologi för tredje året är en av dem som genomför en tvåspråkig examen. Hennes modersmål är finska, men hon säger att det har varit relativt lätt att studera på de båda inhemska språken.

– Jag har alltid tyckt att svenska är ett lätt språk och jag ville lära mig bättre svenska. I början av varje kurs är det ganska svårt när man ska lära sig mycket terminologi, men efter en stund går det bra. Det är lätt att förstå vad föreläsaren säger, men det tar längre tid att skriva essäer, säger hon.

För att få ett tvåspråkigt kandidatbetyg ska man avlägga en tredjedel av studierna på finska, en tredjedel på svenska och den sista tredjedelen på valfritt språk.

Dessutom ska man avlägga ett slutprov som bevisar att man har tillräckliga språkkunskaper i det andra inhemska språket, det vill säga nivå C1.

– Det betyder inte modersmålsnivå men ändå en fullgod svenska så att man klarar sig i kundrelationer. Målen uppfylls väldigt bra om man klarar av att ta ut en sådan här examen, säger Johan Bärlund, professor i nordisk rätt och en av eldsjälarna bakom satsningen.

Professor i nordisk rätt, Johan Bärlund.
– Våra svenskspråkiga lärare har lång erfarenhet av att undervisa finskspråkiga och svenskspråkiga studenter. Det viktiga är att se till att det finns tillräckligt många kurser på svenska och att det finns svenskspråkig kurslitteratur, säger Johan Bärlund professor i nordisk rätt. Professor i nordisk rätt, Johan Bärlund. Bild: Yle/Saga Mannila porträtt

”Viktigt att våga tala”

Studenterna erbjuds också språkstöd, men enligt Peltola fungerade stödet i början inte så bra.

– Jag tycker inte att jag fick så nyttigt stöd. Man kan skicka sina essäer till språklärare som ger feedback, men jag skulle ha behövt mer tutorering. Jag har fått vara med om att utveckla språkstödet och nu får studenterna också öva på sina muntliga kunskaper vilket gör det lättare att våga börja tala.

Enligt Peltola är det just den sociala biten av de tvåspråkiga studierna som har varit svårast.

– Det går lätt att skriva essäer eller tenter på svenska men att få vänner på ett främmande språk är mycket svårare. För att tackla det här är det viktigt att själv vara aktiv och delta i olika fester och evenemang som ämnesföreningarna ordnar. Jag är själv med i Svenska naturvetarklubben och valdes till ordförande i år.

”Klar fördel i arbetslivet”

I dag kan man avlägga en tvåspråkig examen i åtta ämnen. Modellen kommer från Schweiz.

– En av våra planerare för enheten för svenska ärenden hade fått nys om att man i Schweiz kan studera på olika språk för att uppnå en tvåspråkig examen. En lärare från universitetet i Fribourg kom och berättade om konceptet och vi kopierade det ganska långt, säger Bärlund.

542 studerande har sedan de tvåspråkiga examina infördes anmält sig som avläggare av en tvåspråkig examen, säger Charlotte Granberg-Haakana, chef för svenska ärenden vid Helsingfors universitet.

Charlotte Granberg-Haakana i Helsingfors universitets huvudbyggnad
– Beslutet att erbjuda en tvåspråkig examen har kommit från ämnesprogrammen själva. Det finns gemensamma regler hur de tvåspråkiga examina ska se ut och det är fritt fram för alla ämnen att ta in modellen om det passar dem, säger Charlotte Granberg-Haakana. Charlotte Granberg-Haakana i Helsingfors universitets huvudbyggnad Bild: Julia Erginöz utbildningsreform,Stora hjulet

Cirka två tredjedelar har finska som modersmål och en tredjedel har svenska som modersmål.

– Studenterna blir experter på två språk i stället för på bara ett. Det är en klar fördel i arbetslivet. För dem som har finska som modersmål öppnar studierna möjligheten att jobba på svenska, kanske i Norden. Svenskspråkiga får finskan som tilläggsspråk och det är också en fördel i arbetslivet, säger Granberg-Haakana.

Aino Peltola säger att de tvåspråkiga studierna har hjälpt henne att våga tala mer svenska, vilket hon upplever att hon har nytta av på arbetsmarknaden.

– Jag kan kanske sommarjobba på svenska, på Åland eller kanske i Sverige. Jag tror inte att jag kommer att jobba helt på svenska, men man vet aldrig. Jag har lärt mig att jag kan tala svenska och att jag blir förstådd och det är kanske den största nyttan med det här.

Ökad efterfrågan på svenskspråkig undervisning

Populärast är tvåspråkiga studier bland rättsnotariestuderande. Bärlund säger att det delvis beror på en hård konkurrens.

– Rättsnotarieprogrammet tar årligen in cirka 250 studenter och i och med att konkurrensen är hård får vi in ett gott studentmaterial. För de svenskspråkiga studenterna är det nästan huvudregel att man tar en tvåspråkig examen och det har redan tidigare varit vanligt att gå över språkgränserna.

Av de finskspråkiga rättsnotariestudenterna är det årligen cirka 30 som börjar i det tvåspråkiga programmet i Helsingfors, säger Bärlund.

– Studenterna vet inte alltid riktigt vad det är frågan om vilket leder till att majoriteten av dem hoppar av. Men de har studerat lite på svenska och det finns alltid några från varje årskull som når målet och får en tvåspråkig kandidatexamen.

Bärlund säger också att de svenskspråkiga studentgrupperna har ökat i och med de tvåspråkiga programmen.

– Det roliga har varit när vi har fått med finskspråkiga studerande så har grupperna blivit större. Efterfrågan på svenskspråkig undervisning har ökat och det tycker jag är någonting positivt. Vi har större studentgrupper på svenska nu jämfört med tiden före tvåspråkiga examen.

Helsingfors universitet.
Helsingfors universitet. Bild: YLE/ Christoffer Gröhn helsingfors universitet

I nuläget är Helsingfors universitet det enda univesitetet i Finland som erbjuder en tvåspråkig kandidatexamen. Bärlund hoppas att fler universitet skulle nappa på den tvåspråkiga modellen.

– Jag hoppas att Helsingfors universitet kunde vara en förebild och att de få andra tvåspråkiga universitet vi har i landet skulle kunna ta i bruk samma modell. Man kan bra också tänka sig samarbete över universitetsgränserna

I framtiden kan det också bli möjligt att studera tvåspråkigt på svenska och finska på magisternivå vid Helsingfors universitet.

– Jag har signalerat till ledningen för fakulteten att det är fritt fram att också ta i bruk en tvåspråkig juris magisterexamen. Den skulle vara avsedd för dem som har avlagt en tvåspråkig rättsnotarieexamen och på sätt och vis en fortsättning på den tvåspråkiga rättsnotarieexamen.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen