Hoppa till huvudinnehåll

Därför är kursnedgången inte en börskrasch

New York-börsen den 4 januari 2016.
New York-börsen den 4 januari 2016. new york-börsen

Den kraftiga nedgång i börskurserna som under det senaste dygnet svept över världen verkar inte vara ett tecken på att det går dåligt i ekonomin. Tvärtom ser det ut som växtvärk när en dopad lågkonjunkturmarknad försöker anpassa sig till ett normalläge.

Det finns ett index som tar pulsen på rädslan på börsen i USA. Under tisdagen varierade detta så kallade VIX-index mellan 38 och 49.

- Under börskraschen 2008 var vi ända uppe i 80. I det här skedet finns det inte orsak att gripas av panik, säger Martin Paasi som är sparekonom på Nordnet.

Klockan 19.08 låg VIX-indexet på 37,23. Du kan kolla vad det är just nu här.

Aktias chefsekonom Heidi Schauman påpekar att vi har en mycket lång stadig uppgång på börserna bakom oss.

- Väldigt lite pekar på att vi skulle vara på väg in i en ny lågkonjunktur. De flesta reviderar upp sina prognoser för tillfället. Också om vi tittar på USA ser det ut att gå allt bättre. Speciellt skattepaketet har förbättrat förväntningarna på tillväxten på kort sikt. Det som hänt nu handlar inte ännu om någon stor korrigering med tanke på historien. Det har bara hänt mycket inom två dagar.

”Aktierna sjunker för att ekonomin går så bra”

Både Heidi Schauman och Martin Paasi ser att kursnedgången snarare är ett tecken på att det går bra än att det går dåligt i ekonomin.

- Vi hade en bra nyhetsvecka i USA förra veckan. Men en del siffror visade att det börjar finnas ett lönetryck uppåt och tecken på en ökande inflation. Det ledde till att marknaden började prissätta risken för räntehöjningar på ett annorlunda sätt, säger Heidi Schauman.

Heidi Schauman, Aktias chefsekonom.
Heidi Schauman, Aktia Heidi Schauman, Aktias chefsekonom. aktia chefsekonom

Samtidigt har räntehöjningarna ändå inte kommit som någon överraskning.

Som alla centralbanker vill den amerikanska centralbanken Federal Reserve System (Fed) undvika negativa överraskningar på marknaden. Därför antyder banken i god tid när marknaden kan vänta sig räntehöjningar.

Vanligen kan placerare därför beakta räntehöjningar när de köper aktier, vilket i regel minskar på risken att centralbankernas räntepolitik leder till plötsliga överraskningar och prisras på aktiemarknaden.

Också senast då Fed höjde sina räntor till 1,25-1,5 procent i medlet av januari borde höjningen ha varit väntad.

Fed har redan nu annonserat att räntan kommer att stiga fyra gånger under 2018 och minst två gånger under 2019.

Ändå verkar marknaden nu ha tagits på säng av att ekonomin går så bra.

- Det kan inte ha kommit som en chock för någon. Man har redan länge sett att ekonomin går bra i USA och då ekonomin går bra ökar inflationen vilket leder till att räntorna stiger. På det sättet kan det inte vara en överraskning för någon. Tidpunkten kan alltid överraska, men i det stora hela är allt enligt förväntan, säger Martin Paasi.

Martin Paasi,talousasiantuntija. Nordnet.
Martin Paasi, Nordnet Martin Paasi,talousasiantuntija. Nordnet. Bild: Sasha Silvala / YLE Nordnet,Martin Paasi,Börs,börsbolag

Han tror att den långa stabila prisuppgången på marknaden helt enkelt gick lite för långt.

- Investerarna har väntat på rätt ögonblick att kamma hem de vinster som har uppstått. Nu när det har blivit ett allmänt mantra på marknaden att räntan kommer att stiga har man sett det som en signal att det lönar sig att kamma hem vinsterna och det har resulterat i en nedgång i börskurserna.

Placerarna är rädda för övergången till en normal marknad

Heidi Schauman lyfter fram att den allt mer automatiserade aktiemarknaden sannolikt har ökat kursfallet.

- Det har talats en del om att algoritmer och robotar delvis ligger bakom utvecklingen, speciellt på måndagskvällen: en plötslig snabb rörelse i börskurserna då väldigt mycket såldes. Då mycket är automatiserat kan vi se snabbare kast.

Samtidigt är börsnedgången ett tecken på en genuin osäkerhet på hur aktiemarknaden ska kunna anpassa sig till ett normalläge efter flera år av stöd från centralbankerna.

- Det uppstår en rädsla för vad centralbankerna gör när det börjar gå allt bättre i ekonomin och det på riktigt föds ett sådant inflationstryck som man har väntat på i många år. Det här är en första reaktion på den normalisering av penningpolitiken som vi länge har väntat på, säger Heidi Schauman.

Trump har påverkat kursnedgången

OP-bankens chefsekonom Reijo Heiskanen påpekar att det finns element av kritik mot president Donald Trumps politik i kursnedgången.

- Trumps politik har gått ut på att öka tillväxten genom att sänka skatter. Nu fruktar man att det ökar inflationen och höjer räntorna. Det har gjort placerarna nervösa. Å andra sidan ligger Trumps politik delvis bakom den kursökning vi har sett då den anses förbättra företagens resultat.

Reijo Heiskanen, pääekonomisti, OP-Ryhmä.
Reijo Heiskanen, OP Reijo Heiskanen, pääekonomisti, OP-Ryhmä. Bild: Sasha Silvala / YLE Börs,börsbolag,OP

En bidragande orsak är att den amerikanska ekonomin inte är så genomskinlig som många skulle hoppas.

- Det har länge varit svårt att tolka hur den amerikanska ekonomin mår. Jag och många andra har länge talat om att det är svårt att få grepp om det går bra eller dåligt. Det finns motstridiga signaler. På sätt och vis finns det risker åt båda hållen för tillfället. Gärna skulle man ha ännu bättre uppfattning om hur bra USA:s ekonomi mår, säger Heidi Schauman.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes