Hoppa till huvudinnehåll

Chefsöverläkare svarar på kritik om Vasa centralsjukhus jourkapacitet

Auvo Rauhala, chefsöverläkare på Vasa centralsjukhus.
Auvo Rauhala, chefsöverläkare på Vasa centralsjukhus, svarar på publikens frågor. Auvo Rauhala, chefsöverläkare på Vasa centralsjukhus. Bild: Yle/Joni Kyheröinen auvo rauhala

Artikeln om Sonja Kurtén-Vartios man som låg länge på Vasa centralsjukhus under julen utan att få träffa en läkare har väckt många reaktioner. Här svarar chefsöverläkare Auvo Rauhala på publikens frågor om bland annat hur jouren sköts under större helger.

Signaturen Leena vill att man från Vasa centralsjukhus ska komma med ett svar hur något dylikt kunde hända.

Auvo Rauhala säger att de under jourtid har jourbemanning. Då finns det sex läkare som dejourerar tio olika specialiteter. Då görs en prioritering på medicinska grunder.

- Man måste i första hand sköta patienter i den ordning hur bråttom det är, om det är livsfara eller något annat.

Läkarna går ronder på alla avdelningar, diskuterar med patienterna och ser vilka det är som har akuta problem.

- Jag förstår mycket bra att anhöriga kan vara ytterst oroliga och ångestfyllda och gärna vill diskutera, det är mycket förståeligt. Men det kan inte gå så att någon dör under tiden som läkaren diskuterar med någon anhörig om det inte finns ett medicinskt behov av att hastigt undersöka patienten.

Längst ner i artikeln kan du läsa mer förtydligat hur rondsystemet fungerar under jourtid.

Läkare går in i hissen i aulan på Vasa centralsjukhus
Läkare går in i hissen i aulan på Vasa centralsjukhus Bild: Yle/Ulrika Stagnäs-Lund läkare,vård (omsorg),Social- och hälsovårdsreformen (Sote),Vasa centralsjukhus

Ingen läkarbrist under julen trots lång väntan på läkare

När det gäller just Sonja Kurtén-Vartios man hade han fått den akuta vården på Mejlans sjukhus i Helsingfors och blev förflyttad till Vasa centralsjukhus efter någon dag.

Under fem dagar på avdelningen på centralsjukhuset i Vasa gick det inte att få en läkare som kunde titta på hennes man.

Till slut ringde Sonja akuten på centralsjukhuset och en läkare kom efter 23 timmar och 50 minuter.

- Patienten kom hit på eftervård. Det mest akuta skedet var redan förbi, säger Rauhala.

Det hela hände under julhelgen, hade ni speciellt få läkare under den här julen?

- Nej, jag kollade jourlistan och det var helt vanlig bemanning. Men man kan säga att det var maximal otur att komma fredagen före jul. Först var det veckoslut och sedan jul så det var jourtid ganska många dagar.

- Rehabilitering sker inte på jourtid utan man sköter akuta saker så att alla hålls vid liv och så att det inte sker någonting permanent. Men man går inte rond hos alla patienter. Läkarna går rond till de som har behov som man måste ta ställning till.

Auvo Rauhala
Auvo Rauhala Auvo Rauhala Bild: YLE/ Sonja Rundt auvo rauhala,Vasa centralsjukhus

Hur ser bemanningen ut under högtider jämfört med vardag?

- Det finns den normala jourtidens bemanning också under julen. Till exempel midsommar är en sådan högtid då man vet att det kommer att komma mera traumafall och då kan vi ha extra bemanning på kirurgijouoren.

- Men om det inte är något speciellt, att man festar mycket, och att det händer speciella olyckor, så är det vanlig jourbemanning också under julen.

Mer personal behövs alltid

Sonja Kurtén-Vartio har talat med personalen om det som hon uppfattar som resursbrist, speciellt under stora helger och semestertider. Enligt henne välkomnar också personalen att anhöriga för fram problemtiken.

Hur svarar du på det?

- Om man på allmän nivå vill diskutera sjukhuset så är det bra att diskutera i media. Om man vill ha mer detaljerade svar på varför man gjorde det och det är det bäst att kontakta sjukhuset och prata med förmannen.

Rauhala hänvisar till centralsjukhusets webbplats där det står hur man ska gå till väga för att ge respons. Där kan man också få reda på hur man ska kontakta angående patientsäkerhetsproblem. Den informationen finns också rent fysiskt på sjukhusets avdelningar.

Förstås skulle det hjälpa om man skulle ha mera personal

Hur mycket mera personalresurser tycker du att ni skulle behöva under större helger, eller är det bra som det är?

- Enligt en undersökning bland sjukhuspersonal i Finland anser 30-40 procent att de har för mycket arbete. Och så är det i hela samhället och i de flesta yrken.

- Förstås skulle det hjälpa om man skulle ha mera personal. Vi diskuterar, om inte varje dag, så åtminstone varje vecka, om vad som är lämplig bemanning på olika ställen. Och man följer med det och man gör förändringar. Läget förändras också hela tiden, så det är inte stabilt.

Akuta fall prioriteras under jour


Hur ser rutinerna ut för hur ofta en läkare besöker en patient som ligger på en avdelning? Är rutinerna annorlunda under en helg?

- Vardagar är det förstås så att läkaren går rond hos alla patienter som är på hans eller hennes avdelning. Under jourtid, bakjour, går läkaren rond varje dag på avdelningarna men träffar bara akuta fall.

- Det finns många patienter som är på avdelningen för att de inte klarar sig hemma ensamma och inte är där av någon medicinsk orsak. Inte behöver läkaren träffa de som behöver sjukskötarnas hjälp och inte är där av medicinsk orsak.

Under jourtid, bakjour, går läkaren rond varje dag på avdelningarna men träffar bara akuta fall

Vasaregionen är tillräckligt stort för ett sjukhus

Signaturen anonymi8360 har skrivit en kommentar till artikeln om Sonja Kurtén Vartios mandär hen menar att problemet är att läkarna jobbar för mycket vid sidan om på privata läkarstationer och därför orkar de inte fullt ut när de är på jobb på Vasa centralsjukhus.

Hur svarar du på den här kritiken?

- De som är i vår tjänst har endast privatmottagning på sin fritid. Inte så att det stör arbetet här. Vill man ha det på arbetstid måste man anhålla skilt om det. Om man undrar varför folk har bråttom och är trötta så är det närmast småbarnsföräldrar som har sovit dåligt. Det är inte så att privatmottagningen skulle störa arbetet här.

Det här landskapet är så stort att ett sjukhus som Vasa centralsjukhus bra kan existera

En person skriver såhär: Äntligen kommer realiteten fram, anser att Vasa är för liten ort för ett ordentligt sjukhus. Hen menar att man måste centralisera så att det finns tillräckligt med kunskap och kapacitet.

Hur svarar du på det?

- Det här landskapet är så stort att ett sjukhus som Vasa centralsjukhus bra kan existera. Speciellt då det finns i ett av de få landskap där befolkningen växer hela tiden. Vår befolkning har de flesta år vuxit med 1 000 invånare. Det är alldeles klart att sådana här sjukhus kan existera och utvecklas.

Sjukskötare kan stöda chockade anhöriga

Signaturen Tutor har en känsla av att läkarna och vårdarna nog hela tiden haft saken under kontroll och att det mer är frågan om att de anhöriga varit i chock. Hen tror också att det här är ett led i att allt fler väljer att tro mer på alternativ medicin och att man själv agerar läkare med hjälp av google.

Vad tror du om den analysen?

- Både patienter och anhöriga är i chock och mycket ångestfyllda om det sker ett allvarligt sjukdomsfall och alternativmedicin har alltid fått stöd. Det är läkarens vardag att diskutera. Alternativa sanningar har också blivit mera allmänna. Men jag förstår mycket bra det att patienter och anhöriga kan vara mycket ångestfyllda och i chock.

Hurudan kapacitet tycker du att ni har här på sjukhuset att ta hand om just anhöriga. Finns det någon tid för att briefa och lugna anhöriga vid helger och akuta situationer?

- Åtminstone i större katastrofer finns ett system för att fixa också den typen av hjälp. I övrigt är det sjukskötarna på avdelningarna som kan ge stöd i den mån de hinner. Men det finns alltid den begränsningen att patienterna som behöver medicinsk vård för att hållas vid liv prioriteras. Det är viktigt att också stöda psykiskt. Det är ingen liten sak.

Det är viktigt att också stöda psykiskt. Det är ingen liten sak.

Läkare förklarar joursystemet

Bland de som kommenterat artikeln om Sonja Kurtén-Vartios man finns också läkaren Mårten Lönnqvist. Han redogör för hur joursystemet på Vasa centralsjukhus fungerar.

Som läkare och anställd på VCS vill jag redogöra för hur vår bemanning ser ut på jourtid. Under jourtid (dvs. kvällar, nätter, veckoslut och helgdagar) sköts neurologiska patienter av inre medicin. På inre medicin finns en framjour dygnet runt på akuten, framjouren sköter i första hand patienter som kommer till akuten men kan även kallas till avdelningarna i riktigt brådskande situationer.

Det finns även en bakjour som vanligen är en mera erfaren specialistläkare. Bakjouren rondar avdelningarna på kvällar, veckoslut och helger, och kan nås på telefon dygnet runt och kan även inkallas vid behov. Dessutom har vi numera en läkare som rondar jouravdelningens patienter på veckoslut och helger.

Bakjouren sköter hjärtövervakningen, hjärtavdelningen och E5 jourtid. Dessutom ligger det ofta patienter utspridda på andra avdelningar i huset. Bakjouren hinner inte själv personligen träffa alla dessa patienter. Vanligen blir det en "pappersrond" dvs. bakjouren går igenom patientens papper med sköterskan, tar ställning till svar på blodprover och röntgenundersökningar, ordinerar vidare utredning och uppföljning, behandling etc.

Vid behov träffar och undersöker förstås bakjouren också patienten om behov finns. Det är klart att det under längre helgar, som tex. julen, blir att prioritera och sköta det mest akuta. Stabila patienter eller patienter, som man ser blir bättre med pågående behandling, får vänta på en noggrannare undersökning tills det blir vardag med normal bemanning igen.

Det är klart att man kunde tänka sig en läkare som skulle ronda varje avdelning även veckoslut och helger. Det handlar om pengar men också om tillgång på läkare, många av oss upplever redan nu att vi jourar ganska ofta och är bundna till arbetet.

Kan inte kommentera enskilda fall och känner inte heller till fallet i fråga. Beträffande neurologiska patienter kan jag konstatera att vi tyvärr inte har någon neurologijour på VCS. Det är alltså inremedicinska bakjouren som sköter neurologiska patienter och vid behov konsulterar neurolog i Åbo eller Tammerfors.

När det gäller rehabilitering efter stroke har vi, mig veterligen, inte tillgång till fysioterapeuter på veckoslut och helger. Beträffande akuta stroke patienter har det skett en verkligt stor förbättring de senaste åren på VCS. Alla med stroke som kommer till akuten (inom fyra timmar från symtomdebut) tas i princip direkt till röntgen för skiktröntgen (skall-CT) och ges propplösande medicin, om infarkten är tillräckligt allvarlig och det inte finns kontraindikationer.

Läs mera:

Akuten vid Vasa centralsjukhus.

"Min man låg på centralsjukhuset i Vasa, men jag var tvungen att ringa akuten för att få en läkare på plats"

Sonja Kurtén-Vartios man vårdades efter en hjärnblödning på Vasa centralsjukhus. Efter att i fem dagar ha väntat på en läkare ringde Kurtén-Vartio till akuten.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten