Hoppa till huvudinnehåll

Kaskö har Svenskfinlands största underskott, Grankulla den minsta lånestocken – kommunernas ekonomiska siffror har publicerats

Eurosedlar av olika valörer i luften
Eurosedlar av olika valörer i luften Bild: Mostphotos Eurosedlar,pengar

Efter flera ekonomiskt knepiga år var 2017 lite bättre för kommunerna i Finland. Men de positiva siffrorna ser ut att bli tillfälliga - redan 2018 förutspås bli sämre.

De första siffrorna från kommunernas bokslutsprognoser har publicerats. Vid en första anblick ser det ljust ut, men Kommunförbundets analys av läget är dystert.

Trots att den kommunala ekonomin stärktes i fjol har förväntningarna för år 2017 inte infriats och 2018 ser ut att bli sämre.

Viidenkymmenen euron seteleitä
Kommunerna har fått in lite mera pengar än tidigare, men inte tillräckligt, tycker Kommunförbundet. Viidenkymmenen euron seteleitä Bild: Henrietta Hassinen / Yle euro,sedel,sedlar,Eurosedlar,50 euro note,valuta,ekonomi,Lön,köpkraft

Förväntningen var att kommunernas sammanlagda resultat skulle förbättras med ungefär 700 miljoner euro. Summan förbättrades visserligen, men endast med 200 miljoner.

Du kan läsa om de enskilda kommunernas ekonomiska nyckeltal i den tabell som Kommunförbundet har sammanställt.

Samtliga siffror gäller det finländska fastlandet, det vill säga Åland har inte räknats med.

Bra resultat i Helsingfors, dåligt i Kaskö

Räkenskapsperiodens resultat ger en bild av hur det har gått ekonomiskt under fjolåret.

Medeltalet för alla kommuner i Finland blev ett plus på 216 euro per invånare, vilket är över 30 procent bättre än året innan.

Bland kommunerna i Svenskfinland var år 2017 tyngst i Kaskö, där resultatet slutar på minus 358 euro per invånare.

Karta
Kaskös bokslut visar ett stort minusresultat. Karta Bild: YLE/Mira Myllyniemi pjelax

Även Jakobstad (-335 €/inv.), Mörskom (-164 €/inv.) och Nykarleby (-161 €/inv.) har dåliga resultat.

I andra ändan av listan hittar vi Helsingfors (+740 €/inv.), Karleby (+679 €/inv.) och Grankulla (+630 €/inv.)

På nationellt plan är det Mynämäki kommun (kommunen hette tidigare Virmo på svenska) i Egentliga Finland som visar de bästa siffrorna med ett plus på 1 600 euro per invånare.

Även Utsjoki (1 173 €/inv.) har ett gott resultat. För Utsjokis del ska det dock sägas att lånestocken på 4 114 euro per invånare är oroväckande hög.

Årsresultatet ser riktigt dystert ut i Pello i Lappland där det blir ett minus på 603 euro per invånare. Även Keitele (-493 euro/invånare) och Pyhäjärvi (-485 euro/invånare) har stora minusresultat.

Mycket lån i Hangö, lite i Grankulla

Lånestocken har inte minskat nämnvärt mycket, den är drygt 2 900 per invånare i hela landet, precis som i fjol.

Två kommuner har inga lån alls att betala av. Det är Enonkoski i Södra Savolax och Koskis i Egentliga Finland.

Enonkoski har ändå skulder via samkommuner, och enligt prognoserna för i år ska kommunen göra stora investeringar för lånade pengar.

Fyra kommuner i Svenskfinland har en lånestock på under 1 000 euro per invånare. De är Grankulla (213 €/inv.), Korsnäs (732 €/inv.), Vörå (934 €/inv.) och Mörskom (968 €/inv.).

Väggmålning föreställande apa i en palm med texten GRANI ovanför.
"Grani" (Grankulla) har Svenskfinlands minsta lånestock. Väggmålning föreställande apa i en palm med texten GRANI ovanför. Bild: Yle/Eva Pursiainen Grankulla

Den överlägset största lånebördan i Finland finns i Reisjärvi i Norra Österbotten. Kommunens lånestock är 10 007 euro per invånare.

Kommunerna Konnevesi (7 775 €/inv.) och Kyyjärvi (7 471 €/inv.) kommer långt efter på plats två respektive tre.

Hangö har den största lånestocken i Svenskfinland, 7 148 euro per invånare. Tvåa på listan är Karleby (5 144 €/inv.) och på tredje plats kommer Larsmo (4 486 €/inv.)

Årsbidraget steg en aning

Årsbidraget, det vill säga de pengar kommunerna har kvar efter att löpande utgifter har betalats, förbättrades en aning förra året.

Årsbidraget kan användas till exempel för amorteringar, placeringar eller investeringar.

pengar
pengar Bild: Pixabay/nickverlaan pengar,Lån

Årsbidraget blev sammanlagt 3,2 miljarder euro för alla kommuner, vilket är 0,5 miljarder mer än året innan.

Enligt Statistikcentralen är den största orsaken till den större summan att verksamhetskostnaderna minskade med 2,1 procent och skatteinkomsterna ökade med 2,0 procent.

Dystra framtidsutsikter

I samband med att kommunerna har gett sina preliminära bokslutsuppgifter har de också fått besvara en enkät om utsikterna för de närmaste åren.

Kommunförbundets vice vd Timo Reina säger att fjolåret var exceptionellt eftersom kommunernas ekonomi tydligt försvagas redan i år.

- Enligt kommunernas uppskattningar ökar investeringarna i år med en femtedel. Därför finns det en risk för att lånestocken börjar växa igen, säger Reina i ett pressmeddelande.

Både 2018 och 2019 ser ut att bli svåra år, främst på grund av att verksamhetskostnaderna ökar med en miljard euro, medan statsandelarna inte växer alls.

En oroväckande siffra är att kommunerna ligger efter i underhåll med cirka 4 miljarder euro.

Vill ge mer pengar åt producenter
Kommunförbundets vd Jari Koskinen. Vill ge mer pengar åt producenter Bild: Yle jari koskinen

Kommunförbundets verkställande direktör Jari Koskinen säger att kommunerna måste ha en fortsatt god inkomstutveckling och utgifterna måste hållas under kontroll.

- Kommunernas inkomstbas får inte försvagas ytterligare genom statliga åtgärder, eftersom också vård- och landskapsreformen innebär många osäkerhetsmoment för kommunernas ekonomi under de närmaste åren, säger Koskinen.

Kommunernas ekonomiska nyckeltal (extern länk till Kommunförbundets tabell)

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes