Hoppa till huvudinnehåll

Sprängningen av Ingå kolkraftverk fullträff för litet Esboföretag

Ett litet inhemskt företag satte år 2015 europeiskt höjdrekord i att riva byggnader med hjälp av sprängning. Nu håller företaget på med sitt största jobb hittills - att spränga kraftverket i Ingå.

- Rekordbyggnaden var 133 meter hög. Det var en kraftverksbyggnad på Mussalö vid Kotka. Det tidigare rekordet var en byggnad i Tyskland på 116 meter, säger Martin Pihlflyckt, vd för företaget 1R Demolition.

Nu har Pihlflyckt och hans företag nått en ny milstolpe i och med att man fick kontraktet för sprängning vid Ingå kolkraftverk.

- Man kan inte vara nöjdare än vad jag är över det.

- För det första att vi fick kontraktet och kunde producera en märkbar nytta och spara på kostnader. Och göra tidtabellen betydligt snabbare än vad den annars skulle vara.

Vy från den första enhetens tak. I bakgrunden kol som numera transporteras tilll Finno kraftverk i Esbo.
Ingå kolkraftverk innan rivningsarbetet började. Vy från den första enhetens tak. I bakgrunden kol som numera transporteras tilll Finno kraftverk i Esbo. Bild: Yle/Maria Wasström Västnyland,Fortum,kolkraftverk,ingå kolkraftverk

- Och sedan är det ju för många också trevligt att ett litet inhemskt företag kan göra något sådant här.

Många företag inblandade

Pihlflyckts företag spränger ett objekt eller en helhet och låter sedan de övriga inblandade aktörerna städa upp materialet och ta tillvara det tills det är dags för följande sprängning.

- Det kan ta flera månader. När de har fått skrotat allt det som vi har sprängt kommer vi tillbaka igen och gör nytt sprängningsarbete. Så har de arbete igen.

Kolbunkern vid Ingå kraftverk rivs.
Andra företagare sköter sedan arbetet med att ta hand om avfallet. Kolbunkern vid Ingå kraftverk rivs. Bild: Malin Karlberg/Yle Västnyland,Ingå,energibranschen,rivning,återvinning,grävmaskiner,kolkraftverk

Vid Ingå kolkraftverk tar varje sprängningsarbete en till tre veckor. Sedan tar de övriga aktörerna över.

Trots att man spränger en byggnad kan materialet i byggnaden ändå tas tillvara. Så också i Ingå.

- Vi spränger egentligen inte i bitar. Våra laddningar är inte sådana att de slår sönder allting och splittrar utan man skär med hjälp av sprängämnen. Det är inget som splittras hemskt mycket.

Men vad som händer mellan sprängningarna är inget Pihlflyckt befattar sig desto mera med.

- Det är inget vi sedan har att göra med.

Ingå krävande objekt

Företaget har gjort en video av sitt första stora sprängarbete vid Ingå kolkraftverk.

Sprängningen skedde 20.12 i fjol.

På videon visas en stor byggnad, eller egentligen ett byggnadsskelett eftersom stora delar av väggarna är borta.

Ett gammalt kolkraftverk.
Byggnaden sekunderna innan det smäller. Ett gammalt kolkraftverk. Bild: 1R Demolition Ingå,kolkraftverk,rivning,sprängningsarbeten,rivning och sprängning av Ingå kolkraftverk

Det blixtrar till nere i ett hörn av byggnaden och byggnaden välter kontrollerat åt sidan och det uppstår ett moln av damm.

Ett gammalt kolkraftverk som rasar ihop.
Byggnaden välter. Ett gammalt kolkraftverk som rasar ihop. Bild: 1R Demolition Ingå,kolkraftverk,rivning,sprängningsarbeten,rivning och sprängning av Ingå kolkraftverk
Rök och damm efter en explosion.
Ett moln av damm efter att byggnaden kollapsar. Rök och damm efter en explosion. Bild: 1R Demolition Ingå,kolkraftverk,rivning,sprängningsarbeten,rivning och sprängning av Ingå kolkraftverk

Efter att dammet har lagt sig återstår högar av skrot och några stålbalkar som sticker upp där byggnaden har stått.

Ett fält med skrot.
Det är inte mycket kvar efter den kontrollerade sprängningsrivningen. Ett fält med skrot. Bild: 1R Demolition Ingå,kolkraftverk,rivning,sprängningsarbeten,rivning och sprängning av Ingå kolkraftverk

Det som syns på videon är sprängningen av det första så kallade boilerhuset, alltså en av byggnaderna med värmepanna.

Boilerhuset är den del i kraftverket där man förbränner kol och producerar värme.

- Det är den vi lägger ner så att det sedan är lättare att komma åt de stora massorna med maskinkraft. Andra metoder är att man måste brännskära uppifrån och ner i små bitar. Det behövs lyftkranar, men vår metod är snabbare.

Byggnaden var 60 meter hög och vägde 10 500 ton.

- Det är inte mängden sprängämnen utan det handlar om rätt sorts laddningar på rätt ställe i rätt ordning.

- Det är inte något hemskt många sysslar med. Det kan vara rätt krävande. Speciellt med stålstrukturer av den här storleken är god planering extremt viktig, säger Martin Pihlflyckt.

Flera byggnader sprängs

Vid Ingå kolkraftverk ska 1R Demolition totalt spränga fyra boilerhus, några betongkonstruktioner som finns mellan husen, turbinhallen och till sist de två skorstenarna på området.

Den stora utmaningen är just sprängningen av boilerhusen eftersom de har massiva stålkonstruktioner.

- Stålstrukturer är betydligt mer krävande.

- Det är mycket sällsynta sprängningar i hela Europa, rentav i världen.

Och mycket kan gå fel. I staden Didcot i Storbritannien skulle en motsvarande byggnad på ett tidigare kraftverksområde sprängas i februari 2016.

Men arbetet gick fel och byggnaden kollapsade innan man ens hade sprängt byggnaden.

Minst fyra människor dog i olyckan.

Artikeln fortsätter efter videon som visar hur det såg ut i Didcot.

- Utan att vi ens visste om händelsen hade vi utvecklat metoder som var betydligt bättre och säkrare än vad man hade i Didcot. Så vi var många steg före dem i säkerhet och planering, säger Martin Pihlflyckt.

- Man måste brännskära bort vissa delar och förbereda strukturen för sprängningen. Man måste veta hur mycket man kan skära bort och varifrån.

En gammal kraftverksbyggnad.
Boilerhuset hade brännskurits på ett kontrollerat sätt innan sprängningen. En gammal kraftverksbyggnad. Bild: 1R Demolition Ingå,kolkraftverk,rivning,sprängningsarbeten,rivning och sprängning av Ingå kolkraftverk

- Det är ju sådant vi har sett på 3D-modeller. Och vi har ordentliga beräkningar så att det vi gör inte äventyrar säkerheten och så att byggnaden inte kan kollapsa av sig själv.

- Det tar också lång tid att planera då vissa produkter vi använder kan ta 14 veckor att få. Så man måste vara ute i god tid med en färdig plan för att kunna verkställa den enligt tidsschema.

De övriga byggnaderna enklare

Turbinhallen mellan boilerhusen är en mindre utmaning.

- En turbinhall är nu rätt odramatisk. Den är bara 35 meter hög.

- Man tar ut turbinerna och generatorerna. Sedan kan huset kollapsa.

Turbinhallen i Ingå kolkraftverk
Turbinhallen i Ingå kolkraftverk hör till det som sprängs. Turbinhallen i Ingå kolkraftverk Bild: Yle/Maria Wasström Västnyland,turbinhallen i ingå kolkraftverk,Fortum

Inte heller de två 153 meter höga skorstenarna ska utgöra någon större utmaning, säger Pihlflyckt.

- I Skottland har man sprängt en skorsten som är över 300 meter. Skorstenar är en annan kategori.

Någon exakt tidtabell ger man inte bland annat på grund av säkerhetsriskerna. Man vill inte ha nyfiken publik i närheten.

- Det kan vara en ganska dramatisk säkerhetsrisk om folk börjar komma dit i stora massor. Det kan vara mycket farligt och mycket svårt att hålla reda på alla människor så att ingen hamnar i farozonen.

Tillräckligt stort för att vara lönsamt

Martin Pihlflyckt och hans företag spränger alltså stora och massiva konstruktioner.

Det finns några tumregler för när det lönar sig att spränga en byggnad istället för att riva den på klassiskt vis.

- Den borde vara över 40 meter hög eller exceptionellt massiv för att vi ska producera största nyttan av rivningssprängningar.

Ett kolkraftverk rivs.
Boilerhus nummer ett välter. Ett kolkraftverk rivs. Bild: 1R Demolition Ingå,kolkraftverk,rivning,sprängningsarbeten,rivning och sprängning av Ingå kolkraftverk

- Som bäst blir det säkrare, snabbare och mera kostnadseffektivt än någonting annat.

Ett litet företag som såg en nisch

Martin Pihlflyckt startade firman 1R Demolition år 2009. Två år senare startade han ett aktiebolag med samma namn.

Han säger att han till en början var en småföretagare som sysslade med nästan samma saker som alla andra.

- Vi sprängde berg och hade den vanliga strategin som alla andra hade. Men det här var en nisch som jag jagade på i många år.

En man som heter Martin Pihlflyckt.
Martin Pihlflyckt har berättat om rivning genom sprängning bland annat på konferenser. En man som heter Martin Pihlflyckt. Bild: Frida Hermansson Ingå,kolkraftverk,rivning,sprängningsarbeten,Martin Pihlflyckt

Genombrottet kom via Rautaruukki, numera SSAB, där han i flera år hade fungerat som arbetsledare vid sprängningar i masugnar.

Man utför sprängningar i masugnar för att få bort järnslagg som samlas i ugnarna.

- De tyckte de kunde lita så mycket på oss då vi genom sprängning kunde fälla en 120 meter hög betongskorsten på deras fabriksområde i Brahestad.

- Det fångade de övriga rivföretagens intresse. Det var det snabbaste och billigaste sättet att bli av med skorstenen. Efter det har vi haft en mängd kontrakt under några års tid.

Inte bara rivningssprängningar

Företaget är fortfarande mycket litet. Personalstyrkan varierar enligt jobbläget, men Martin Pihlflyckt talar om fyra till fem personer som jobbar med sprängprojekten.

Ganska ofta får man nog jaga efter folk själv och berätta vad som finns och vad vi kan göra

Förutom att spränga byggnader och strukturer som skorstenar, jobbar man också med bergarbeten.

- Vi tar bort berg med hydrauliska kilar som inte kan eller behöver sprängas.

- Kalendern är inte full av rivningssprängningar. Det finns inte så många byggnader att riva.

Hjärnan bakom

Martin Pihlflyckt var själv närvarande vid sprängningen av boilerhus nummer ett i Ingå.

Det är han som planerar de mest krävande sprängningarna och tar hand om de stora kontrakten.

- Jag ledde brännskärningen och förberedde arbetet helt personligen.

- Jag har planerat arbetet och då går det inte med någon annan heller egentligen.

Men Pihlflyckt understryker att han ingalunda är ensam.

- Utan ett fantastiskt team skulle inget av detta vara möjligt. Att förbereda laddningar och att installera dem rätt kräver mycket stor yrkesmässighet av teamet.

Ett hus som välter.
Martin Pihlflyckt var med och ledde sprängningsarbetet. Ett hus som välter. Bild: 1R Demolition Ingå,kolkraftverk,rivning,sprängningsarbeten,rivning och sprängning av Ingå kolkraftverk

Martin Pihlflyckt berättar att många ännu inte vet vad som är möjligt att göra genom sprängning.

Därför gäller det att som företagare vara aktiv och följa med olika projekt som är på gång och ta kontakt för att erbjuda sina tjänster.

- Ganska ofta får man nog jaga efter folk själv och berätta vad som finns och vad vi kan göra.

Pihlflyckt berättar om ett 100 meter högt vindkraftverk, ett så kallat hybridtorn, som företaget fällde genom sprängning.

- Man hade tänkt riva det med maskinkraft och lyftkranar, men jag tog sedan kontakt och undrade om man inte kunde fälla hela tornet när det ändå ska skrotas. Och så blev det.

I fallet Ingå kolkraftverk tog Martin Pihlflyckt kontakt med alla som var med i anbudsrundan för att berätta om vad just hans företag kan erbjuda.

Planeringen och förhandlingarna inleddes redan sommaren 2016.

Säkerheten viktig

När alla laddningar är på plats och det är dags att spränga. Brukar du alls vara nervös då eller är du så säker på din sak?

- Nog är man oftast ganska säker på sin sak. Men då när det är något nytt så då kan man vara lite nervös.

- Men man har vissa processer som man grundligt går igenom och gör det flera gånger dessutom så inga fel existerar. Då är man nog oftast ganska på det säkra.

I Martin Pihlflyckts arbete har han bara en chans.

- Man kan inte öva sådana här sprängningar någonstans, konstaterar han.

En explosion.
Det går inte att öva. Det måste lyckas med första försöket. En explosion. Bild: 1R Demolition Ingå,kolkraftverk,rivning,sprängningsarbeten,rivning och sprängning av Ingå kolkraftverk

I framtiden kan det bli aktuellt att med hjälp av dataprogram göra simuleringar som visar hur en sprängning skulle gå till.

- Det är något vi håller på och utvecklar faktiskt. Men det är något jag inte uttalar mig om i det här skedet.

Överlag är det en hel del som är hemligt kring sprängningarna.

- Tekniska detaljer är sådant jag ogärna talar om. Det handlar om affärshemligheter. Det har tagit länge för oss att utveckla de här metoderna och vi har gjort allting själva.

Pihlflyckt konstaterar att det inte går att studera sig fram till den typ av expertis som företaget besitter.

Enligt lagen måste man ha vissa kompetenser för att hantera sprängämnen. Det handlar om utbildning och erfarenhet.

- Men rivningssprängningar kan man inte studera någonstans. Man måste "learn on the job" så att säga, säger han.

Läs mera:

Finlands största rivningsarbete pågår i Ingå - 40 personer river kolkraftverket

Rivningen av kolkraftverket i Joddböle i Ingå beskrivs som det största rivningsprojektet i finsk industrihistoria. Det tar två år att riva kraftverket.

Läs också

Västnyland

Bekanta dig med hur vi jobbar med Ansvarsfull journalistik

Nyligen publicerat - Västnyland