Hoppa till huvudinnehåll

Till Tallinn med tåg år 2040 - prislappen är 16 miljarder euro

Tunnel mellan Helsingfors och Tallinn.
I framtiden kan det vara möjligt att åka över till Tallinn på samma tid som det tar att köra från Borgå till Helsingfors. Tunnel mellan Helsingfors och Tallinn. Bild: Muotoilutoimisto Kairo Oy Tallinn,tallinntunnel

Tänk dig att kunna sätta dig på ett tåg och åka från Helsingfors till Tallinn - och vidare ut i Europa - på 30 minuter. Det här kan vara verklighet år 2040. Prislappen är 16 miljarder euro.

I två år har experter och ämbetsmän utrett hur en tunnel mellan Helsingfors och Tallinn tekniskt skulle genomföras, och vad projektet kostar.

På onsdagen presenteras resultaten på en konferens i Estland.

- Det är en historisk dag, säger moderatorn Erik Sakkov innan han påbörjar evemanget.

Utredningen har utförts på uppdrag av Nylands förbund.

Flera finansieringsmodeller

Enligt utredningen förväntas projektet kosta 16 miljarder euro. Som minst kan projektet kosta 13,8 miljarder euro och som högst 20 miljarder euro.

Det finns flera olika modeller för hur byggprojektet skulle finansieras. Enligt den modellen som anses troligast för tillfället så skulle EU stå för 40 procent av kostnaderna. Finland och Estland skulle dela på resten.

Estland har tidigare uttryckt att landet har mindre nytta av projektet och därför inte behöver stå för hälften av kostnaderna, men den åsikten nämndes inte idag.

Enligt trafik- och kommunikationsminister Anne Berner är visionen att bygga en tunnel bra, men det handlar om så stora pengar att det är för tidigt att säga bu eller bä om den blir av.

- Det finns alltid alternativa behov och vi måste prioritera. Är investeringen tillräckligt lönsam över lång tid?, frågar Berner sig. Kan vi år 2050 säga att det var ett vist beslut?

Det är en positiv vision vi talar om och det är en ganska stor bild vi talar om.― Anne Berner

Berner säger att bron måste godkännas både av regering, opposition och den finländska befolkningen för att den ska byggas.

- Vi måste ha en diskussion om vad det är vi vill ha och hur vi vill förflytta oss i framtiden. Vilka är rörelsemönstren, är Estland rätt riktning?

Berner påpekar att Finland är intresserat av den arktiska dimensionen och att en tunnel kan passa in i de visionerna.

Politikerna som hade beställt genomförbarhetsstudien om en eventuell tunnel mellan Helsingfors och Tallinn.
Politikerna som hade beställt genomförbarhetsstudien om en eventuell tunnel mellan Helsingfors och Tallinn. Bild: Gustaf Antell Jan Vapaavuori,Anne Berner,Taavi Aas,Ossi Savolainen,Kadri Simson

Inte lönsamt - eller?

Om man endast räknar med intäkterna från tågtrafiken i tunneln så är tunnelbygget inte lönsamt.

Utredningen hänvisar ändå till att en snabb förbindelse över (eller i det här fallet under) Finska viken för med sig många andra bra effekter på de båda städernas, och ländernas, ekonomi.

Tre stationer i Helsingfors

Tågförbindelsen skulle förena Helsingfors och Tallinn till ett stort metropolområde där det skulle vara lätt att bo och jobba över ländernas gränser.

Det skulle också vara lättare att frakta gods över finska viken då den nuvarande flaskhalsen med långsammare båttrafik inte skulle vara den enda möjligheten.

I Helsingfors föreslås tre stationer: invid Helsingfors-Vanda flygplats, i Böle och i Helsingfors centrum.

På Estlands sida skulle det bara finnas en station, i Ülemiste. Därifrån är det nära till flygplatsen, men en bit att åka in till centrum av Tallinn.

Åtminstone 40 passagerartåg per dag kunde trafikera tunneln, och de kunde gå i 200 kilometer i timmen. Vid rusningstid kunde tågen gå med tjugo minuters mellanrum.

En tågbiljett kunde kosta 18 euro åt ena hållet, månadskortet kunde vara 480 euro.

Enligt utredningen kunde antalet passagerare som rör sig mellan Helsingfors och Tallinn årligen öka från 9 miljoner till 23 miljoner personer.

För att kunna bygga tunneln skulle man behöva uppföra två artificiella öar, en utanför Finlands kust och en utanför den estniska kusten.

Själva tunnelsystemet skulle bestå av två tågtunnlar och en servicetunnel emellan dem.

Skeptisk expert

Inga beslut har ännu fattats, men både Finland och Estland ställer sig positivt till projektet.

Om tunneln skulle börja byggas år 2025, efter 4-6 år av planering, så kan tunneln tas i bruk år 2040. Före det skulle den testköras i ett år.

Hoppa över Twitterpostning

Hans-Peter Vetsch var chef för drift och säkerhet under bygget av Gotthardstunneln i Schweiz i 23 år. Han deltar också i konferensen i Tallinn.

Vetsch säger att det inte är realistiskt att tågbanan skulle kunna tas i bruk år 2040.

- Det krävs åtminstone 30 år för att bygga en så här lång underjordisk tunnel. Gotthardstunneln påbörjades redan i mitten av 1980-talet och färdigställdes först 2018. Idén kom redan år 1947.

Hans-Peter Vetsch
Hans-Peter Vetsch är idag konsult inom tunnelbranschen. Han jobbade i 23 år med bygget av Sankt Gotthardstunneln. Hans-Peter Vetsch Bild: Gustaf Antell Sankt Gotthardsbanan,Helsingfors–Tallinn-tunneln,Sankt Gotthard,Sankt Gotthardstunneln,Hans-Peter Vetsch

Vetsch tycker inte man ska fokusera för mycket på hur tunneln kan göras lönsam som sådan, men mera på vilka andra positiva verkningar den för med sig för ländernas ekonomiska tillväxt.

- Det är omöjligt att göra en sådan här tunnel lönsam.

Just därför tycker Vetsch att bygget ska finansieras av staterna i fråga, samt EU.

- Att sköta om infrastrukturen är statens uppgift, inte privata aktörers.

Vetsch påpekar också vikten av att ha ett färdigt finansieringskoncept innan projektet går vidare.

Entreprenören Peter Vesterbacka har kommit med ett eget förslag om en järnvägstunnel som ska binda samman Helsingfors-Vanda flygplats, Otnäs i Esbo och Tallinn.

Vesterbackas tunnel uppskattas kosta omkring 15 miljarder euro och finansieras med privata medel. Han tror att den kan bli verklighet redan år 2024.

Anne Berner säger klart och tydligt att Vesterbackas tunnel inte kan bli av i den form som den nu har presenterats.

Det handlar om ett så stort projekt att staten har stora krav på hur det genomförs. Staten är inte beredd på att släppa ifrån sig kontrollen i vissa både strategiska och logistiska nyckelfrågor.

Helsingfors biträdande stadsdirektör Anni Sinnemäki är inne på samma linje.

- Det är förstås möjligt och det kunde vara bra att ha privata aktörer med, säger Sinnemäki, men förstås måste det vara så att staten har kontroll över helheten.

Enligt prognoserna kommer Helsingfors-Tallinn-regionen att ha tre miljoner invånare inom några decennier. Stadens betydelse i Östersjön väntas också öka.

- Helsingfors har ju haft som mål att locka fler invånare, vi är beredda på det, säger Sinnemäki.

Anni Sinnemäki
Anni Sinnemäki Anni Sinnemäki Bild: Gustaf Antell Anni Sinnemäki,Helsingfors,Helsingfors–Tallinn-tunneln,Tallinn,tunnel,tunnlar,biträdande stadsdirektörer

Hon är positiv till att Finland och Estland binds närmare varandra.

- Det finns mycket som talar för att det är bra att både Helsingfors och Tallinn, och Finland och Estland och kanske hela Baltikum har en gemensam vision om hur vi är bundna till Centraleuropa.

Vi behöver framtidsvisioner. Visioner ger oss möjligheten att utveckla den fysiska planeringen av hela regionen.― Hans-Peter Vetsch, konsult

Utredningen presenterades på onsdagen. Den har koordinerats av Nylands Förbund och verkställts tack vare EU-finansiering på 1,3 miljoner euro. Utredningen går under namnet FinEst Link Project.

Också Helsingfors stad, Tallinn stad, landskapet Harju och den finska respektive estniska regeringen hör till beställarna.

Intervjuerna med Anne Berner, Hans-Peter Vetsch och Anni Sinnemäki gjordes av Gustaf Antell.

Det kan vara bra att ha privata aktörer med, men förstås måste det vara så att staten har kontroll över helheten.― Anni Sinnemäki

Artikeln uppdaterades under kvällen med intervjuerna med Berner och Sinnemäki.

Vita skyddshjälmar på ett bord
Vita skyddshjälmar på ett bord Bild: Gustaf Antell tunnel,Helsingfors–Tallinn-tunneln,hjälmar,byggande,byggarbetsplatser,byggnadsarbetare,skyddskläder

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen