Hoppa till huvudinnehåll

Vad studerar man vid Åbo Akademi om 100 år?

Mikko Hupa
Mikko Hupa Bild: Yle/Lotta Sundström mikko hupa

Det är alltid intressant och svårt att fundera över hur framtiden kommer att se ut. Enligt 100-årsjubilerande Åbo Akademis rektor Mikko Hupa är det ännu svårare att sia om framtiden för universitetsutbildningen.

– Vi lever i ett samhälle där information kommer från alla håll, med gränslösa möjligheter att få information från andra håll. Då är frågan hur universiteten ska behålla sin roll som informationskälla och utbildare.

Enligt Hupa måste universiteten konstant värdera och omvärdera sin uppgift, för att kunna leverera något som är viktigt såväl för ungdomar, för forskningen som för hela samhället.

– Vi måste poängtera andra värden; kritiskt tänkande, sättet att diskutera och närma sig problem, hitta information. Det är där universitetsutbildningen har sin viktiga roll.

Den dubbla rollen är utmanande, men samtidigt en fördel

ÅA har en utmanande uppgift då man samtidigt dels har ett helhetsansvar för den högre svenskspråkiga utbildningen i Finland, dels genom sina profilområden som ett forskningsuniversitet av världsklass.

Men just här har Åbo Akademi en fördel, anser ÅA:s nya styrelseordförande Thomas Wilhelmsson.

– Det är en relativt liten miljö, så där man kan demontera de silor som alltid uppstår i akademiska miljöer, så finns det fruktbara förutsättningar för ett multidisciplinärt samarbete över ämnesgränserna, vilket ju är lite framtid för forskningen överhuvudtaget, säger Wilhelmsson.

Omöjligt veta vilka ämnen som behövs i framtiden

De studenter som i dag söker in till Åbo Akademi tänker inte alltid på vad samhället behöver.

Många söker in till ekonomiutbildningen och till psykologi, vilka båda behövs. Men dessutom skulle det behövas fler studenter inom teknologi och informationsteknologi.

Eller så är det åtminstone i dag, men ingen vet vilka behoven är i framtiden.

– Om man tänker bakåt så märker man snabbt att det varit omöjligt att veta hur behoven ens lite mera i detalj ser ut om 20 eller 25 år, konstaterar Hupa.

Hupa nämner den digitala teknikens utveckling, och de utbildningsbehov det skapat inom alla ämnen.

– När man tänker på det inser man att vi i framtiden inte ens ska fundera på specifika utbildningsmål, utan vi ska fortsättningsvis utbilda folk med grundläggande saker.

Folk ska kunna reagera på de behov som världen för med sig

Och Hupa återkommer till tanken om att studenterna ska lära sig tänka kritiskt, lära sig diskutera och närma sig problem från olika synvinklar.

– Man borde inte skräddarsy universitetsutbildningen alltför tätt med dagens eller med morgondagens behov, utan det ska vara mer generiskt. Då har man folk som har grundförutsättningar att sedan reagera på de behov som världen för med sig om 20-30 år.

Det är liknande tankegångar som då Åbo Akademi grundades för 100 år sedan. Då önskade de första större donatorerna att Åbo Akademi skulle bli ett mångvetenskapligt universitet, medan andra donatorer hade sett en mer praktisk inriktning.

Båda önskemålen uppfylldes, så att Åbo Akademi först utbildade humanister, naturvetare och statsvetare, och redan några år senare svensktalande ingenjörer, präster och ekonomer.

Donationer tas emot – om det är en satsning ÅA tror på

– Vi tar gärna emot donationer också i dag. Det är alldeles klart. Men inte för vilket ändamål som helst, utan nog måste det ju vara något som vi själva tror på och som är strategiskt intressant.

Enligt rektor Hupa har Åbo Akademi en hel del gånger tackat nej till donationer som inte går i linje med universitetets egna strategier. Det har exempelvis varit förslag till tjänster där donatorn själv tänkt sig en högre tjänst, eller där det inte fanns förutsättningar att fortsätta med tjänsten efter att donationen tagit slut.

– Däremot är professuren i energiteknik i Vasa ett positivt exempel på någonting som vi räknade med att är en bra förlängning på vår kemiteknikutbildning.

Näringslivet och stiftelser i Österbotten gav 2011 pengar för en femårig professur, och när tiden tog slut så förlängde Åbo Akademi perioden.

– Vi håller till och med på och anställer en tenure track-forskare till, så det är nog en satsning som vi trodde på.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland