Hoppa till huvudinnehåll

Ekonom om Tallinntunneln: Inte lönsam och svårt att uppskatta storleken på positiva kringeffekter

Taneli Antikainen poserar på en parkeringsplats, tittar mot vänster.
Taneli Antikainen. Taneli Antikainen poserar på en parkeringsplats, tittar mot vänster. Bild: Yle / Ted Urho Trafikverket,tallinntunnel

Både person- och godstrafiken skulle försnabbas avsevärt om en tågförbindelse mellan Helsingfors och Tallinn skulle bli verklighet.

Det här räcker ändå inte. Enligt lönsamhetskalkylen är svaret entydigt: det är inte ekonomiskt lönsamt att bygga en tunnel för 16 miljarder euro.

De positiva kringeffekterna kan uppväga förlusterna från byggandet av tunneln, men de går inte att räkna ut i förväg, säger ekonomen Taneli Antikainen från Trafikverket.

Inom ramarna för projektet FinEst Link har experter och tjänstemän undersökt hur en tunnel mellan Helsingfors och Tallinn tekniskt skulle genomföras, och vad projektet kostar.

På onsdagen presenterades resultaten på en konferens i Estland.

Enligt utredningen skulle tunneln kosta mellan 13,8 och 20 miljarder euro.

- Kostnaden är enorm och den trafikekonomiska nyttan är inte tillräckligt stor, säger Taneli Antikainen som är ekonom på Trafikverket.

Tunnel mellan Helsingfors och Tallinn.
Tunnel mellan Helsingfors och Tallinn. Bild: Muotoilutoimisto Kairo Oy Tallinn,tallinntunnel

Antikainen är en av experterna som deltagit i kostnadsutredningen för projektet. Han har jobbat främst med att kalkylera tunnelns lönsamhet.

I lönsamhetskalkylen har flera olika faktorer som anses ge samhällsekonomisk nytta tagits i beaktande. Till exempel har man använt olika värden för hur människor värderar sin tid.

Enligt lönsamhetskalkylen är det just tidsvinsten som ger den största nyttan med tunneln.

Olönsamhet och osäkra positiva effekter

I utredningen poängterar man att trots att projektet inte är lönsamt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, så ger det upphov till en massa positiva kringeffekter som förbättrar ekonomin både i Helsingfors och Tallinn.

En snabb förbindelse mellan Helsingfors och Tallinn skulle ge ett metropolområde där man kunde bo på ena sidan Finska viken och studera eller jobba på andra sidan.

Till exempel arbetsmarknaden kan förbättras då utbud och efterfrågan på arbetskraft matchas bättre, och företag på båda sidorna om Östersjön kunde lättare samarbeta sinsemellan och på så sätt öka sin produktivitet.

Nog är det ju en lockande tanke att man kunde förkorta restiden och skapa en mer eller mindre gemensam arbetsmarknad länderna emellan.― Taneli Antikainen, ekonom

Antikainen håller med om att en tågtunnel kan generera nyttor som inte fångas upp av lönsamhetskalkylen, men han påminner om att det är väldigt svårt att estimera sådana effekter i förväg.

- Det finns inga vetenskapligt solida modeller för hur man ska beräkna sådana här effekter, så de är stora osäkerhetsfaktorer.

Det går alltså inte att räkna ut om de positiva kringeffekterna kan väga upp förlusterna av att bygga tunneln. Antikainen säger att det alltid är bra med optimism. Själv är han ändå realist.

- Man ska komma ihåg att det handlar om en ofantligt stor investering som någon ska betala. Om man skulle få ner konstruktionskostnaderna så kunde projektet vara mera lönsamt. Det är kanske möjligt i ett senare skede, om vi räknar med att teknologin går framåt hela tiden och gör det billigare att utföra ett sådant här projekt.

Vem ska betala?

I utredningen lyfter man upp olika alternativ för att finansiera tunneln: offentlig finansiering eller någon slags blandning av offentlig och privat finansiering.

- I den här utredningen har man inte gått in i detalj i olika finansieringsalternativ. Man har ändå gjort en fiktiv fallstudie, eller ett case, där man skulle ha ett företag som skulle bygga och operera tunneln. Företaget skulle ta lån för det här och finansiera lånet genom intäkterna från tunneln. Utöver det skulle det behövas årliga subventioner från staterna Finland och Estland, säger Antikainen.

Om du sätter pengarna på det här så är det bort från något annat.― Taneli Antikainen, ekonom

Ett annat alternativ som tas upp i utredningen är att EU skulle stå för 40 procent av kostnaderna och Finland och Estland skulle dela på resten.

30 procent av 16 miljarder euro är 5 miljarder euro. Som jämförelse kostade det ökända västmetroprojektet 1,1 miljarder euro. Varifrån ska vi ta en nästan fem gånger större summa?

- Jag tror att ingen har funderat så långt. Politik handlar om prioriteringar. Om du sätter pengarna på det här så är det bort från något annat, säger Antikainen.

På tal om västmetron.

- Man ska förstås inte dra direkta paralleller, men kostnadskalkylerna för de tunnelprojekt som vi haft på senare tid i Finland, alltså västmetron och ringbanan till flygplatsen, fördubblades under resans gång. Det finns ju förstås en risk för att kostnaderna skjuter i höjden sedan då man faktiskt börjar förverkliga ett projekt, säger Antikainen.

Jämför med Öresundsbron

Att bygga en tågtunnel mellan Helsingfors och Tallinn är en populär idé just nu.

Förutom att Estland och Finland funderar på möjligheten så har också Entreprenören Peter Vesterbacka kommit med ett eget förslag om en järnvägstunnel som ska binda samman Helsingfors-Vanda flygplats, Otnäs i Esbo och Tallinn.

Dessutom har esten Toomas Peterson meddelat att han också kan bygga en tunnel, men till halva priset jämfört med Vesterbacka.

- Regionerna kring Helsingfors och Tallinn har ju ett tätt samarbete redan i dag. Det finns stor potential i området, och ett stort flöde av människor och gods som tar sig över Finska viken varje dag. Nog är det ju en lockande tanke att man kunde förkorta restiden och skapa en mer eller mindre gemensam arbetsmarknad länderna emellan, säger Antikainen.

Solen går ner över Öresundsbron mellan Sverige och Danmark
Öresundsbron förenar Sverige och Danmark. Solen går ner över Öresundsbron mellan Sverige och Danmark Bild: EPA/JOHAN NILSSON SWEDEN OUT Öresundsbron

Antikainen lyfter också upp Öresundsbron som förenar Köpenhamn i Danmark och Malmö i Sverige.

- Ofta hänvisar man ju till att de båda städerna har integrerats mycket, och att det går ekonomiskt väldigt bra för den regionen. Avståndet mellan Tallinn och Helsingfors är bara betydligt längre, vilket synns i investeringskostnaderna, säger Antikainen.

När utredningen nu är klar är det dags för politikerna att kavla upp ärmarna och börja diskutera om man vill låta bygga en bro eller inte, samt vem som i så fall ska stå för notan.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen