Hoppa till huvudinnehåll

Förslag av professor: Pröva underrättelselagarna först genom undantagslagstiftning

Övervakningskameror vid en järnvägsstation.
Övervakningskameror vid en järnvägsstation. Övervakningskamera,övervakningskamera,kameror,järnvägsstationer,övervakning,teknologi,järnvägstrafik,säkerhetsåtgärder,tågstation

Professor Martin Scheinin är orolig för att man på en gång håller på att ge för stora maktbefogenheter åt myndigheterna i och med att underrättelselagstiftningen förändras.

Scheinin, som är professor i internationell rätt, anser att skyddet för privatliv är hotat i det förslaget till underrättelselagar som regeringen vill stifta i brådskande ordning.

För att kunna ändra på lagstiftningen krävs en grundlagsändring, så att myndigheterna kan bryta brevhemligheten. Det betyder att myndigheterna skulle kunna läsa flera olika typer av meddelanden som människor skickar för att trygga den nationella säkerheten.

Scheinin skulle inte göra ändringar i grundlagen, utan vill hellre se undantagslagstiftning.

– I fyra fem år skulle man ha undantagslagar för att samla erfarenheter. Och endast dessa få ändringar skulle genomföras i form av undantagslagstiftning, föreslår Scheinin.

Regeringen har motiverat reformen av underrättelselagarna med att säkerhetsläget har skärpt och att de behövs för att motverka bland annat terrorism. Reformen har förberetts i fler år.

Massövervakning eller inte?

Enligt Scheinin skulle de finska underrättelselagarna stå i konflikt med EU:s fördrag om mänskliga rättigheter och med EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.

Scheinin är också oense med politikerna ifall lagarna skulle leda till massövervakning. Enligt förslaget skulle datatrafik övervakas målinriktat och för att myndigheterna skulle få börja övervaka trafiken skulle det alltid krävas ett domstolsbeslut.

Scheinin menar att lagförslaget ändå skulle ge Finlands militära underrättelsetjänst och Skyddspolisen ett allmänt tillträde till datakablarna. I kablarna rör sig största delen av datatrafiken mellan finländare.

– Att övervaka datakablarna är massövervakning. Det finns ett beslut om det i EU-domstolen. Enligt domstolens beslut inkräktar massövervakning på kärnområdet i skyddet för privatliv, kritiserar Scheinin.

professori, valtio-oikeus, kansainvälinen oikeus
Martin Scheinin. professori, valtio-oikeus, kansainvälinen oikeus Bild: Antti Haanpää / Yle Martin Scheinin

Trots att datatrafiken skulle till en början övervakas automatiskt skulle det ge ett allmänt tillträde till trafiken och också innehållet i meddelanden berättar Scheinin. Enligt honom har det ingen skillnad om det är en person eller en dator som övervakar datatrafiken.

Justitieministern har föreslagit att lagarna ska stiftas i brådskande ordning, vilket kräver en fem sjättedelars majoritet i riksdagen.

Till det omfattande lagpaketet hör såväl civil- som militärunderrättelselagarna, grundlagsändringen som krävs för att genomföra lagarna samt lagen om hur underrättelseverksamheten ska övervakas.

Lagarna har förberetts av inrikesministeriet, finansministeriet och justitieministeriet.

Artikeln är en översättning av Liisa Haapanens artikel Uusia tiedustelulakeja voisi kokeilla ensin poikkeuslailla, ehdottaa professori Martin Scheinin – “Nyt viranomaiset ovat saamassa liian suuret oikeudet” publicerad av Yle Uutiset.

Läs mera:

Luddiga kriterier, massövervakning och tortyr - här är farorna med de nya underrättelselagarna

Ska Skyddspolisen få rätt att bryta sig in i din bil eller avläsa din datatrafik utan att någonsin berätta det för dig? Kan jakten på terrorister i själva verket leda till att du åker dit för alkohol- eller mutbrott? Vi listar de öppna och svåra frågorna i de nya underrättelselagarna.

Läs mera:

Rättsexperter: Finland på efterkälken gällande öppenhet kring underrättelseverksamhet

Att öppet berätta om underrättelseverksamhetens prioriteringar och budget borde inte vara ett hot för landets säkerhet, säger professor Olli Mäenpää.

Läs också