Hoppa till huvudinnehåll

Mindre helsingforsiska och mera formalitet - Svenskfinlands nyhetsspråk går som kärringen mot strömmen

En man och en kvinna i en radiostudio.
Lokala nyheter i Radio Västnyland år 1973. En man och en kvinna i en radiostudio. Bild: Harry Holmström Ekenäs,radio,radiojournalistik,Yle,Raseborg,nyheter,lokalradio,västnyländska nyheter

Det regionala uttalet hörs inte i de finlandssvenska radio- och tv-nyheterna. Tvärtom blir uttalet alltmer neutralt och korrekt. Det visar Jenny Stenberg-Siréns färska doktorsavhandling.

Uttalet i de finlandssvenska radio- och tv-nyheterna har gått mot ett mer standardnära och neutralt håll. Det visar Jenny Stenberg-Sirén i sin doktorsavhandling. Hon har forskat i uttalet i Svenska Yles nyheter åren 1970 - 2009 och har själv en bakgrund som nyhetsuppläsare.

Jenny Stenberg-Sirén.
Jenny Stenberg-Sirén. Jenny Stenberg-Sirén. Bild: Christa Liukas/Helsingfors universitet forskare,jenny stenberg-sirén

Språket alltmer neutralt och korrekt

Resultatet visar att uttalet i radio- och tv-nyheterna blivit mer neutralt, skriftspråksnära och formellt. Något som förvånade Stenberg-Sirén.

- Eftersom språket överlag har blivit mer informellt under den här tidsperioden, säger Stenberg-Sirén.

Stenberg-Sirén påpekar att hon i sin undersökning inte frågat allmänheten vad de anser om språkbruket i radion.

- Men det finns andra som gjort det och folk vill att språket ska vara neutralt och korrekt.

De journalister på Svenska Yle som Stenberg-Sirén pratat med i sin avhandling är i stort av samma åsikt.

Ett korrekt språk en del av public service-uppdraget

Hon konstaterar att det råder en stark standardspråksideologi bland journalisterna vid Svenska Yle och de ser det som en viktig del av sitt public service-uppdrag att stå för ett korrekt språk.

Visst finns det också en önskan om att luckra upp och tillåta mer regionala influenser, men standardspråksideologin är ändå klart dominerande, enligt Stenberg-Sirén.

Utgångspunkten för analysen är de uttalsrekommendationer som Svenska Yle har.

- Överlag kan man säga att nyhetsjournalisterna följer uttalsrekommendationerna och de har gjort det under hela tidsperioden. Många av uttalen är ytterst normnära under alla fyra årtionden men det intressanta är att flera uttalsdrag blir mer normnära under 1990- och 2000-talet, säger Stenberg-Sirén.

TV-nytt om kanalerna Vega och X3M.
TV-Nytt anno 1997. TV-nytt om kanalerna Vega och X3M. 1997

Helsingforsuttalet har minskat kraftigt

Mindre "Helsingforsiska" skiner igenom. Det speciella uttalet ses inte längre som ett finare språk. Den uppfattningen började tyna bort efter att redaktörer med rötterna utanför huvudstadsregionen blev allt fler.

- Förekomsten av det här uttalsdraget, som jag kallar Helsingforskvantitet, har minskat kraftigt i nyheterna, säger Stenberg-Sirén.

Vara eller vaara?

Men allt blir inte mer neutralt och korrekt. Så kallat kortstavigt uttal har ökat och på den punkten närmar man sig vardagligt språk.

Kortstavighet betyder att man uttalar den betonade stavelsen kort i ord som till exempel vara, bara, före eller över. Enligt rekommendationerna för ett vårdat språk ska vokalen vara lång.

Motsatt utveckling i Europa

Men överlag tycks utvecklingen i Svenskfinland gå stick i stäv med övriga Europa. I många länder får standardspråken nämligen ge vika för regionala varianter.

Så varför är Svenskfinland kärringen mot strömmen?

Enligt Stenberg-Sirén är orsakerna flera. Dels handlar det om att det är frågan om ett minoritetsspråk. Debatterna om svenskans vara eller icke vara rasar ständigt och det påverkar journalisternas inställning till språket.

Språkvården som länge jobbat med de finlandssvenska medierna är en annan orsak.

Men det allra viktigaste är kanske ändå att journalisterna ser språket som en del av sitt uppdrag. Via medierna stärks det finlandssvenska språket, kulturen och identiteten.

- Journalisterna anser att medierna har ett språkpolitiskt uppdrag, vilket också kan avspegla sig i det faktiska uttalet, säger Stenberg-Sirén.

Bild av reporter bakifrån i Yle Åbolands radiostudio.
Ett korrekt språk är en del av det journalistiska uppdraget. Bild av reporter bakifrån i Yle Åbolands radiostudio. Bild: Yle/Annika Holmbom studio åbo

Hemorten ska höras men inte i nyheterna

Men vad tycker hon personligen om regionala uttal och skillnader i språket, får det höras att man är från Österbotten?

- Jag tycker att skillnaderna ska höras. Men sedan kan man ju diskutera i vilka program de ska höras.

En väldigt speciell dialekt kan upplevas störande i en nyhetssändning.

- Men i de regionala programmen tycker jag det skulle vara väldigt konstigt om det inte får höras varifrån man är, säger Stenberg-Sirén.

miksauspöytä, jonka päällä kuulokkeet
Visst får det höras varifrån redaktören är, men inte i nyheterna. miksauspöytä, jonka päällä kuulokkeet Bild: Mikael Crawford/Yle hörlurar,Mixerbord,radio

Generationsväxling kan ha inverkat

Efter 2009 då? Vad gäller de senaste åren kan Stenberg-Sirén givetvis endast komma med en mer eller mindre kvalificerad gissning.

Hon tror inte att de regionala inslagen i nyhetsuppläsandet har ökat. Däremot kan språket ha ändrats en del, vad gäller hur strikt man förhåller sig till normerna.

- Under de senaste åren har det skett en liten generationsväxling när redaktörer gått i pension. Så det kan ha påverkat, säger Stenberg-Sirén.

Det kunde vara på sin plats med en uppföljning nästa år, för att se om och hur språket förändrats de senaste 10 åren.

Politices magister Jenny Stenberg-Sirén disputerar på fredag med avhandlingen Språk och språkideologier i radio och tv. Standardspråk och språkstandarder i finlandssvenska radio- och tv-nyheter.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes