Hoppa till huvudinnehåll

"Det är på gång nu!" - nya försök att återuppliva svenskan i Estland

Språkbolärarinnan Katarina Norling håller upp en skylt där det står bada åt eleverna i hennes estlandssvenska grupp.
Katarina Norling lär barnen svenska ord med anknytning till havet. Språkbolärarinnan Katarina Norling håller upp en skylt där det står bada åt eleverna i hennes estlandssvenska grupp. Bild: Gustaf Antell svenska,Estland,språk,språkbad,språkkunskap,Språkundervisning,Kultur,estlandssvenskar

I de gamla svenskbygderna i Estland görs den här vintern en ny satsning på att återuppliva både språket och kulturen. Det här görs på en småskalig nivå, men intresset för det svenska har överträffat förväntningarna.

- Det här är egentligen en grupp för barn och ungdomar, skrattar Lydia Kalda, men nu har det blivit för mammor också. Det brukar vara många mammor här.

Lydia talar på flytande svenska om den konst- och språkring som började i Hapsal vid den estniska västkusten i höstas.

- Mammorna tycker också det här språkbadet är bra och att de lär sig.

Hennes uppgift i dag är att fungera som assistent på språkbadet. Det är hon som vid behov översätter mellan svenska och estniska.

Hon lärde sig svenska på Evangeliska folkhögskolan i Vasa i mitten av 1990-talet.

Det kan vara mänskor som har upptäckt att de har svensk bakgrund och inte har vetat det förut. Några av deltagarna har det intresset― Katarina Norling, konst- och språklärare

Redan innan barnen kommer till den lilla salen på Barnbiblioteket i Hapsal placerar ringledaren Katarina Norling ut teckningar från tidigare veckor på golvet.

De har alla ett havstema. Bland teckningarna och runt om i rummet lägger hon också ut lappar med svenska ord.

När barnen sedan är på plats börjar hon med att samla dem kring teckningarna.

- Här står det "öga", säger hon och visar upp en lapp hon har i handen. Var tycker ni att den ska vara någonstans?

Den äldsta pojken, Pärtel, tar lappen i handen och sätter ner den vid en teckning där det finns ett öga.

Projektledaren är en finlandssvensk eldsjäl

Initiativtagare till både det här språkboet och en ny diskussionsgrupp för vuxna i Hapsal är den finlandssvenske publicisten Mikael Sjövall.

Mikael är känd bland estlandssvenskar och andra som är intresserade av svenskan i Estland som kanske den mest entusiastiske aktivisten när det gäller estlandssvensk kultur.

- Vi försöker gjuta nytt liv i det svenska språket i de här bygderna där det svenska ännu lever, säger Mikael. Då tänker jag främst på områdena kring Hapsal, som Nuckö, Ormsö och Rickul.

Tanken är att det ska handla lika mycket om den estlandssvenska kulturen som om språket.

- Vi tar upp ämnen som till exempel sjöfart, som alltid har funnits i centrum för den svenska kulturen i Estland.

Lydia Kalda talar med barnen som deltar i språkboet
Lydia Kalda språkar med barnen. Lydia Kalda talar med barnen som deltar i språkboet Bild: Gustaf Antell svenska,estlandssvenskar,svenskspråkiga,Kultur,språk,språkbad,Hapsal

Det är inte första gången som det görs satsningar på att återuppliva det svenska i det som estlandssvenskarna själva har kallat Aiboland.

Lite förenklat kan man säga att något har gjorts så gott som varje sommar, då antalet svenskspråkiga i byarna ökar.

Det handlar då om turister, ättlingar till den estlandssvenska diasporan och svenskspråkiga sommarstugeägare.

Men det nya nu är att program ordnas över hela vinterhalvåret, då antalet svenskspråkiga i bygderna är betydligt lägre.

Tanken var att locka till sig lokalbefolkningen, som till exempel ester med svenska rötter. Men naturligtvis, menar Mikael Sjövall, är alla som är intresserade välkomna.

Mikael Sjövall
Mikael Sjövall, kulturaktivist Mikael Sjövall Bild: Gustaf Antell svenska,estlandssvenskar,Estland,Hapsal,Svenskbygd,mikael sjövall

När jag besöker språkboet är bara tre barn på plats. Antalet barn varierar från gång till gång och man behöver inte vara med varje gång, försäkrar Katarina Norling.

- Vi har ett projekt som utgår från havet, säger hon. Temat har varit havets historia, havets framtid och i dag är det havet och jag.

Tanken är att deltagarna själva påverkar åt vilket håll de två timmarna utvecklar sig och upplägget är enkelt.

Först tittar de på bilder och lär sig ord kring dem, sedan målar alla en egen bild och efter det diskuterar gruppen de bilderna.

- Vi får se vad de hittar på i dag, säger Katarina. Det här är som en konstworkshop och sen uppstår olika saker och då går vi igenom olika ord.

Pärtel väntar på att det svenska språkboet i Hapsal ska börja.
Pärtel kommer hela vägen från Tallinn varannan lördag för att delta i språkboet. Pärtel väntar på att det svenska språkboet i Hapsal ska börja. Bild: Gustaf Antell svenska,Estland,estlandssvenskar,språkbad,språk,inlärningsprocess

- Mycket av den estlandssvenska kulturen finns fortfarande kvar, säger Mikael Sjövall. Då menar jag till exempel hur man bygger hus och hur man bygger båtar.

Efter att Sovjetunionen föll öppnades stränderna upp igen för allmänheten.

Strandlivet, och till exempel det småskaliga fisket, är i sig tecken på att den estlandssvenska kulturen har återerövrats.

Men det sker inte alltid på svenska och alla ester är kanske inte medvetna om att det är ett arv från den estlandssvenska kulturen.

- Distinktionen mellan det estniska och det estlandssvenska är kanske inte alltid så viktig, påpekar Mikael. Det viktiga är att den lokala kulturen blomstrar upp.

Han tar upp ett exempel på hur både den lokala estniska och estnisksvenska kulturen fick stryka på foten när Sovjetunionen tömde kusterna på sin befolkning.

Nuckö kommun hade 4 500 invånare före kriget, i dag är de drygt 800 personer.

Ett bord med ordskyltar med svenska ord.
Ett hav av ord. Ett bord med ordskyltar med svenska ord. Bild: Gustaf Antell Kultur,svenska,Estland,estlandssvenskar,språkbad,Språkbad,språkbadsundervisning

I dag är språkboet alltså på barnbiblioteket, men det började sin verksamhet på Ilons Sagoland, dit det också kommer att återvända senare i vinter.

Ilons Sagoland kopplar starkt ihop Astrid Lindgrens värld med regionen eftersom Ilon Wikland illustrerade de flesta av Lindgrens böcker.

Ilon Wiklands Sagoland från gatan
Ilons Sagoland på Skolgatan (Kooli) i Hapsal. Ilon Wiklands Sagoland från gatan Bild: Gustaf Antell Ilon Wikland,Hapsal,estlandssvenskar,Estland,Haapsalu,svenska

Wikland flydde som barn till Sverige, där hon fortfarande lever. Hon har sina rötter här, men var inte själv svenskspråkig.

Men med sina teckningar på bröderna Lejonhjärta, Karlsson på taket, Lotta på Bråkmakargatan och Madicken har hon knutit ihop den estlandssvenska kulturen med det svenska kulturarvet mer än någon annan person.

- Nuförtiden hålls svenskan mest levande av att så många svenska turister besöker de här trakterna, säger Anne Suislep, chef för Ilons Sagoland. Därför är det jättenyttigt om du kan svenska för den som bor i trakterna kring Hapsal.

Det är alltså snarare ändå fördelarna på arbetsmarknaden inom serviceindustrin än den gamla svenska kulturen som förklarar varför svenskan är så stark här.

Intresset för rötterna har ökat under de senaste åren

Att öppna upp sagolandets utrymmen för både språk- och konstringen och diskussionsgruppen för vuxna kändes självklar för Anne Suislep.

- Jag går själv i diskussionsgruppen, säger hon, trots att jag inte har några estlandssvenska rötter. Men runt bordet satt många unga som har de rötterna.

Hon tror att många unga blir mer intresserade av sina rötter när de får egna barn.

- När Mikael Sjövall tog kontakt förra vintern och föreslog att ordna ett språkbad som utnyttjar konsten kändes det självklart att vi skulle ställa upp med utrymmen, tillägger hon.

Under förra året ordnade Ilons Sagoland också en föreställning med den finlandssvenske komikern Robert Jägerhorn och ett besök av barnboksförfattaren och -illustratören Christel Rönns.

Barnteater på Ilons Sagoland i Hapsal, Estland.
Barnteater uppförs på Ilons Sagoland i Hapsal. Barnteater på Ilons Sagoland i Hapsal, Estland. Bild: Gustaf Antell barn (familjemedlemmar),barn (åldersgrupper),barn,Ilon Wikland,estlandssvenskar,Hapsal,teater,Estland,svenska,språk,språkbad,Haapsalu

På barnbiblioteket sitter de tre barnen i rad och målar havet.

Mest småpratar de med varandra på estniska, eller så säger någon av de äldre något åt dem på estniska.

Katarina Norling skriver ordet "språk" på en lapp.
Katarina Norling Katarina Norling skriver ordet "språk" på en lapp. Bild: Gustaf Antell språkbad,Språkbad,språkbadsundervisning,språk,inlärningsprocess,språkbad på svenska

Det är egentligen bara när Katarina Norling talar med de andra vuxna som hela diskussionen går på svenska.

Vilket språk som talas beror på vilken bakgrund barnen har.

Bland de återkommande deltagarna finns en svenskspråkig pappa och hans tre barn. Då talar också barnen svenska.

- Jag märker att det finns ett intresse från lite olika håll, säger Katarina. Jag har märkt att det kan vara mänskor som har upptäckt att de har svensk bakgrund och inte har vetat det förut.

Enligt henne känns det som om den här första konst- och språkringen inte blir den sista.

Det är på gång nu!― Katarina Norling

- Det är på gång nu! Det är viktigt att det här händer just nu. Det finns ett stort intresse.

Av de barn som är på plats när jag besöker språkboet är Pärtel både äldst och bäst på svenska.

Pärtel var en nybörjare vid starten, men han har lärt sig tillräckligt för att intresset för svenskan har kommit för att stanna.

Han kan inte säga så väldigt mycket, men han kan många ord.

- Han säger att han tänker byta språk i gymnasiet. Han vill börja läsa svenska i skolan, ler Lydia Kalda.

Både språk- och kulturringen och diskussionsgruppen för vuxna sponsras av flera mindre privata och offentliga donationer från Estland, Finland och Sverige.

Läs också