Hoppa till huvudinnehåll

Kyrkoherde Guy Kronqvist: Tron behöver också tvivel

Guy Kronqvist framför Korsnäs kyrka.
Guy Kronqvist framför Korsnäs kyrka. Guy Kronqvist framför Korsnäs kyrka. Bild: YLE/Roger Källman Korsnäs,guy kronqvist

Människomötena har varit det betydelsefulla. Så säger pensionerade kyrkoherden Guy Kronqvist i Korsnäs, som under sina drygt 39 år som präst aldrig har eftersträvat att vara auktoritär.

– Jag har aldrig försökt vara någon annat än vad jag är, utan jag är fortsättningsvis bondpojken från Purmo, säger Guy Kronqvist, som nu går i pension.

Sin sista arbetsdag som kyrkoherde i Korsnäs gjorde Guy den 7 februari. Den gick bland annat åt till att rensa ur arkiven i sitt arbetsrum i församlingshemmet.

– Onödigheter kastar jag, men sånt som jag tror att efterträdaren kan ha nytta av så lämnar jag kvar i mapparna.

Ett andligt uppvaknande

Guy föddes i Purmo år 1954. Han gick i folkskolan i Åvist, därefter i mellanskolan i Sursik.

Som ung deltog han i verksamheten i evengeliföreningens bönehus i Åvist och i Purmo församling och i Emmaus. Han deltog också i lägren på Klippan i Munsala.

Det var i sextonårsåldern som Guys andliga intresse vaknade på allvar. Han säger att det inte fanns något annat alternativ än att börja studera Bibeln.

Guy blev student från Jakobstads gymnasium år 1973. På hösten samma år inledde han studierna vid teologiska fakulteten vid Åbo Akademi.

– Jag kände mig då inte redo att tänka på en prästtjänst, men under studietiden mognade det fram.

Sommaren 1978 ryckte han in i armén och då hade han ännu en del studier kvar. Dagen då han blev hemförlovad åkte Guy inte hem till Österbotten, utan for till Åbo för att skriva sluttenten.

Efter det hade han någon vecka på sig att packa sina grejor för att flytta till Dalsbruk och sin första tjänst. Där stannade han i tre och ett halvt år.

Människomötena det bästa

År 1982 flyttade Guy från Dalsbruk till Korsnäs. Här har han trivts bra och kan dra en del paralleller till hembyn Purmo.

- Företagsamheten finns i både Purmo och Korsnäs. Folk är rättframma och är på så vis enkla att umgås med.

Då Guy tänker tillbaka på åren som kyrkoherde så konstaterar han att det är människomötena som har varit det betydelsefulla. Det har varit trevligt och givande att följa med människor och familjer genom livet.

- Jag har ju döpt barn som har vuxit upp och som jag sen har haft i skriftskolan och som har hittat sin livspartner och fått barn. I vissa fall så har jag hunnit in på tredje generationen.

Då hans arbetsgärning nu går mot sitt slut så har också den sista tiden varit speciell. Många människor har uttryckt sin uppskattning.

– Det har varit rentav rörande och jag har fått uppfattningen att jag inte har gjort allt fel i alla fall.

Det sunda tvivlet

Guy säger att han till sin natur är rätt så introvert och tron växlar ibland i tvivel. Genom åren har han kommit fram till att även tvivel är en form av tro.

– En människa utan självkritik blir ju odräglig, en sån vill ingen ha att göra med. På samma sätt så behöver tron att man också ifrågasätter sig själv, annars hålls tron inte sund och går i en fundamentalistisk riktning.

Guy säger att det finns en osäkerhet som gränsar till ångest i prästyrket: förstår jag allt rätt, ser jag alla faktorer, väljer jag rätt ord?

– Jag har inte strävat efter att vara auktoritär, utan har tänkt att budskapet i sig ska vara det auktoritativa. Jag ska inte behöva backa upp det med något "uppstyltat".

Buss, cykel och kamera

Redan som barn var Guy intresserad av motorer och fordon. Att köra skördetröskan hörde till höjdpunkterna.

Bussar och lastbilar fascinerade också, men på grund av kostnadsskäl var det inte möjligt för Guy att i unga år ta körkort för de tyngre fordonen. På 1980-talet blev det ändå aktuellt.

– Församlingen hade en buss som användes som ambulerande verksamhetslokal. Ungdomsledaren hade busskörkort och skötte om den, men då han slutade så måste någon annan ta över.

Då tog Guy ett halvt års tjänstledighet för att studera vid kurscentralen i Jalasjärvi. Där tog han busskörkort och kunde därefter agera chaufför under bland annat biståndsresor till Baltikum.

Guy är också "periodare" vad gäller fotografering. Han skaffade kamerautrustning under studietiden och från 1970-talet har han en mängd bilder som han nu som pensionär skulle vilja göra något åt.

– Numera kombinerar jag cykelintresset och kameraintresset. Det blir mest fotat med mobilkamera, det duger för Instagram och Facebook. Ibland tar jag med en systemkamera.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten