Hoppa till huvudinnehåll

Vårdchefer i Ingå och Raseborg vet inte om de behövs efter år 2020

Kaisa-Maija Kouri är ledande tandäkare i Raseborg.
Kaisa-Maija Kouri är ledande tandläkare i Ekenäs. Hon vet inte om hon är chef efter att vårdreformen träder i kraft. Kaisa-Maija Kouri är ledande tandäkare i Raseborg. Bild: Marica Hildén / Yle Ekenäs,Västnyland,Raseborg,raseborg munhälsovård

Det kommer knappast att finnas en grundtrygghetschef i Ingå i framtiden. Vårdreformen gör att cheferna minskar. I Raseborg tror ledande tandläkare Kaisa-Maija Kouri att det behövs en arbetsförman.

Det finns en stor ovisshet i Västnyland inför vård- och landskapsreformen som träder i kraft år 2020, om reformen godkänns.

Det är inte lätt att skapa sig en bild av hur vården i landskapen kommer att se ut och om det finns tillräckligt med resurser på det lokala planet.

På chefsnivå vet man egentligen inte hur länge man har arbetet kvar som ledare för sin enhet efter år 2020.

"Jag vet inte hur vårdeformen påverkar mig"

Anne Öhman är grundtrygghetschef i Ingå. Hon tror att det i framtiden inte kommer att finnas lika många grundtrygghetschefer i Nyland som det finns i dag.

- Jag har egentligen ingen aning om hur vårdreformen påverkar mig. Vi övergår som gamla arbetstagare i landskapen då reformen träder i kraft, men så småningom får många nya roller.

- Allt är öppet, men på lång sikt har Ingå inte en grundtrygghetschef.

Bild i profil av Anne Öhman, grundtrygghetschef i Ingå.
Grundtryghetschef Anne Öhman i Ingå. Bild i profil av Anne Öhman, grundtrygghetschef i Ingå. Bild: Nicole Hjelt / Yle Ingå,grundtrygghetschef

Anne Öhman vet ännu inte hur många chefer det kommer att finnas och på vilka nivåer de finns i landskapet efter reformen.

- Är det en som har ett större område, eller finns det några få chefer? Vi vet ju inte heller hur många privata aktörer som har hand om hälsovården i framtiden.

Hur tror du att ditt jobb ser ut år 2025?

- Då är jag en glad pensionär, säger Anne Öhman med ett skratt.

- Men en liten tid finns det kanske chefer på plats under övergångsfasen, men på lång sikt finns det inte lika många chefer som i dag.

Lokala chefer behövs

Kaisa-Maija Kouri är ledande tandläkare i Raseborg och hon gissar att hon får nya chefer, men hon tror inte att cheferna på lägre nivå försvinner.

- Jag har inte funderat så mycket på hur mitt eget arbete kommer att se ut, men det behövs absolut en lokal arbetsledning annars fungerar det inte.

- Det kan hända att jag får mera administrativt arbete, men det oroar mig inte.

Svårt att förutspå framtiden

Har du din tjänst kvar som enhetschef för barn- och familjetjänster efter vårdreformen, Theresa Vihlman?

- Ja, det är en bra fråga. Det är svårt att förutspå. Den administrativa sidan blir säkert mera centrerad i landskapet så varje kommun har knappast sin egen chef, så som det är nu.

- Jag tror ändå att det måste finnas en chef på närservicenivå.

Känns situationen oviss för dig?

- Nej, jag är inte osäker för min egen del. Som ledare tänker jag mera på resurerna inom social service.

Theresa Vihlman
Theresa Vihlman, enhetschef för barn- och familjetjänster i Raseborg. Theresa Vihlman Bild: Yle/Jari Kovalainen vihlman

Varken Öhman, Kouri eller Vihlman är oroade för den övriga personalens skull. Deras arbetsinsatser behövs även i framtiden.

- Frågan är i vilken organisation de jobbar, är det i landskapet eller överförs de till privata aktörer, undrar Anne Öhman.

- Jag tror ändå att vårdpersonalen kan vara lugn, det kommer att finnas jobb och säkert också nära boningsorten.

Ingen vits att älta vårdreformen hela tiden

Personalen inom munhälsovården i Raseborg pratar då och då om vårdreformen, mest då det kommer ny information.

Kaisa-Maija Kouri tycker ändå att man inte ska älta vårdreformen för mycket.

- Det är så mycket som är osäkert och ingen vet sist och slutligen hur det blir. Vi får säkert en annan arbetsgivare med tiden, men vi vet inte hur mycket det inverkar på själva arbetet.

Det är resurserna man oroar sig för vid stora reformer― Theresa Vihlman

Själva arbetet kan däremot se annorlunda ut.

- Det senaste budet är att landskapen skulle sköta skol- och studerandehälsovården, munhälsovården och tandregleringar.

- Om vi enbart har dessa klientgrupper så kan det uppstå en hotbild där arbetet inte är lockande för personalen. Det kan bli för ensidigt för tandläkarna.

Kaisa-Maija Kouri är ledande tandäkare i Raseborg.
Raseborgs ledande tandläkare Kaisa-Maija Kouri. Kaisa-Maija Kouri är ledande tandäkare i Raseborg. Bild: Marica Hildén / Yle Ekenäs,Raseborg,Västnyland,tandläkare ekenäs

Theresa Vihlman funderar på hur hon ska synliggöra resurserna som behövs inom social service och hålla fast vid dem då vårdreformen är ett faktum.

- Det är den delen jag är orolig för.

- Vi måste visa att resurserna inte får dras in radikalt, utan visa att de behövs som närservice.

Finns det en risk att resurser dras in?

- Det har ingen sagt, det är min egen personliga oro. Det är resurserna man oroar sig för vid stora reformer.

- Landskapet måste vara jämställt så att även kommuner utanför Helsingforsregionen har tillräckligt med resurser.

Ingå jobbar för att behålla hälsocentralen

Ingåborna kommer att få vård, säger Öhman. Vissa tjänster kommer säkert att vara närproducerade medan andra finns på längre avstånd.

- Rådgivningar och lättare akuta sjukdomar sköts säkert i närheten, men man kan få åka längre bort vid mera specialiserade sjukdomar.

Hvc i Ingå.
I dag har Ingå en egen hälsocentral. Grundtrygghetssektorn jobbar för att den är kvar även i framtiden. Hvc i Ingå. Bild: Yle/Marica Hildén ingå hälsocentral

Öhman tror att äldreboendet Lönneberga och hemvården blir kvar i Ingå.

Däremot kan hon inte sia om hälsocentralen är kvar eller om Ingåborna måste söka sig till en hälsocentral på en närliggande ort.

- Vi jobbar för att hälsocentralen ska vara kvar i Ingå. Vi utvecklar arbetet och ser till att ha personal. Strävan är att vara kvar i Ingå, men helt säker kan man inte vara.

Tidsfrist för munhälsovården

Om vårdreformen godkänns kan invånarna från och med den 1 januari 2022 välja en offentlig eller privat tandklinik som finansieras av landskapet.

Kaisa-Maija Kouri konstaterar att munhälsovården skulle vara en av de första som går in för vårdreformen.

- Men det är nu uppskjutet till år 2022 så vi fick litet mera tid, men jag vet inte om det hjälper.

Narkostandvård
Kaisa-Maija Kouri hoppas att vårdreformen för med sig att Lojo sjukhus eller Raseborgs sjukhus får specialiserad munhälsovård. Då behöver kunderna inte skickas till Helsingfors. Narkostandvård mikael skogman

Alla tre chefer är överens om att det inte är lätt att utveckla det egna jobbet då det inte finns en klar bild av vad vårdreformen kommer att föra med sig.

Anne Öhman tycker att hon har grepp om de stora ramarna.

- Men det är svårt att gestalta hur det kommer att bli i praktiken.

Lönneberga servicehem i Ingå
Äldreboendet Lönneberga i Ingå. Lönneberga servicehem i Ingå Bild: Yle/Minna Almark lönneberga

Kaisa-Maija Kouri säger att hennes spontana reaktion är att reformen är väldigt omfattande och fumlig.

- Grundtanken med valfrihet och jämställdhet är ju fina idéer, men kan de verkligen genomföras i hela landet på samma gång då alla landskap är så olika?

- Vad gör vi med valfrihet om du inte kan välja något annat i landskapet, till exempel i norra Finland?

- Hur ska vi få vården jämställd så att alla får samma service då det inte finns utbud av service? Jag har svårt att föreställa mig hur jämställdheten blir bättre i och med vårdreformen.

Övervakning av barnskyddsanstalter kunde centreras

Det skulle säker gå att centrera övervakningen av barnskyddsanstalter och placeringsprocessen då det gäller omhändertagna barn, säger Theresa Vihlman.

Hon tänker framåt och funderar på hur arbetet inom social service kunde se ut efter år 2020.

- En enhet inom landskapet skulle kunna övervaka anstalterna inom landskapet.

- Enheten kunde också ha ansvar för vilka anstalter som används och vilka kriterierna ska vara för dem då det handlar om omhändertagningsprocessen.

Inga drömmar om vårdreformen

Det är mycket som är ovisst, men ändå ska det dagliga jobbet utföras samtidigt som nya lagförslag ska läsas igenom och den egna verksamheten utvecklas.

En kvinnlig tandläkare arbetar med en kund.
Det är meningen att invånarna kan välja mellan kommunala eller privata tandkliniker som finansieras av landskapet från och med 2022. En kvinnlig tandläkare arbetar med en kund. Bild: Marica Hildén / Yle Ekenäs,Raseborg,Västnyland,ekenäs tandläkarmottagning

Och det känns som om år 2020 inte är långt borta, säger de tre cheferna.

Tänker du på vårdreformen hela tiden, på jobbet, på fritiden, då du drömmer, Anne Öhman?

- Nej, bevare mig väl, inte när jag sover eller på fritiden. Men det är en stor del av jobbet.

Theresa Vihlman grubblar inte heller på vårdreformen dygnet runt.

- Den kommer i någon form. Just nu är det 2020, men hela reformen är knappast färdig då. Utvecklingsarbetet fortsätter även efter det.

Vårdreformen i korthet

Landskaps- och vårdreformen går ut på att minska hälsoskillnaderna hos finländarna.

Vårdreformen har skjutits upp flera gånger. Det senaste budet är från juli 2017, då meddelade statsminister Juha Sipilä (C) att landskapsvalet och vårdreformen skjuts upp.

Valfrihetslagen kräver ny rond

Det var meningen att landskapsvalet skulle hållas nu i början av året, men landskapsvalet ordnas i oktober 2018. Det är meningen att vårdreformen träder i kraft först 2020.

Allting skjuts upp eftersom grundlagsutskottet ansåg att valfrihetslagen, som hänger ihop med landskapsreformen, kräver kompletteringar och en ny remissrond.

Lagen om valfrihet inom vården ska finslipas av tjänstemän. Regeringen ska lägga fram sitt slutliga lagförslag för riksdagen i mars.

Lagpaketet med vårdreform och landskapsreform kan godkännas före sommaren om det går som regeringen vill.

Ansvaret läggs på landskapen

Vårdreformen går ut på att ansvaret för social- och hälsovården flyttas över från kommunerna till 18 landskap.

Det är meningen att finländarna ska få tjänster på mera lika villkor, skillnaderna i välfärd och hälsa ska minska och kostnadsökningarna ska minska.

Miljarder ska sparas

Regeringen har som mål att spara tio miljarder euro och cirka tre miljarder euro ska sparas med hjälp av vårdreformen fram till år 2029.

Regeringen anser att vård- och landskapsreformen behövs eftersom tillgången och kvaliteten på tjänster inte är lika för alla. Vården blir allt dyrare eftersom befolkningen åldras och behöver allt mera tjänster.

Landskapen sköter även andra uppgifter än vård

Till landskapen överförs också andra uppgifter än social- och hälsovården.

Även uppgifter från närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM), arbets- och näringsbyråerna, regionförvaltningsverken, landskapsförbunden och andra samkommuner samt kommunerna överförs på landskapen:

  • Tillväxttjänsterna
  • Räddningsväsendet
  • Mat- och naturresurstjänster
  • Miljöuppgifter
  • Planeringen av transportsystemen samt ordnandet av kollektivtrafiken

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland