Hoppa till huvudinnehåll

Vladimir och de sju dvärgarna – 5 saker du behöver veta om det ryska presidentvalet

Rysslands president Vladimir Putin på judoläger i Sotji.
Rysslands president Vladimir Putin på judoläger i Sotji. Bild: EPA / Sputinik / Kreml / Aleksej Nikolskij Vladimir Putin,judo

Den 18 mars gör sju chanslösa kandidater futtiga försök att rubba president Vladimir Putins monopol.

110 miljoner ryssar kan den 18 mars släpa sig till valurnorna för att välja landets president för de närmaste sex åren. Oron är stor för att valdeltagandet blir rekordlågt då alla redan vet slutresultatet.

Själva valdagen är ingen slump. De ryska myndigheterna flyttade datumet med flit för att det skulle sammanfalla med årsdagen av Krims annektering. I Ryssland firas datumet som dagen när Krim ”återinförlivades” med Moskva.

Med all sannolikhet reser Putin till Krim på själva valdagen

President Vladimir Putin vill utnyttja den dagens patriotiska festligheter till det yttersta. Det här är första gången som invånarna på Krim röstar i ett ryskt presidentval. Och med all sannolikhet reser Putin till Krim på själva valdagen.

1. Putin vinner – än en gång

65-årige Vladimir Putin går mot en säker seger. De statligt sponsrade gallupundersökningarna lovar honom 70 procent av rösterna. Hans närmaste ”konkurrent” har futtiga sju procent.

Den här gången ställer han upp som en oberoende kandidat. Han vägrade bli maktpartiet Enade Rysslands officiella kandidat. Ett klokt beslut då presidentens parti mest associeras med korruption och inkompetenta ministrar.

Istället är nu Putin hela folkets kandidat.

President Putin deltar i en judoträning i Sotji 2016
President Putin deltar i en judoträning i Sotji 2016 Bild: EPÅ / Sputnik / Kremlin / Aleksej Nikolskij Vladimir Putin,judo

Putin tog lång tid på sig innan han meddelade om sin kandidatur. Folk hann bli nervösa. Ska inte nationens fader ställa upp? Till slut kom beskedet i december när Putin stod omgiven av en grupp arbetare på en bilfabrik.

Putin brukar inte föra någon valkampanj. Han deltar inte i några debatter och han träffar inte väljare. Det räcker med att de statliga tevenyheterna visar upp honom varje dag när han avgör viktiga utrikespolitiska frågor. Även samhällsproblemen på hemmafronten har fått mer uppmärksamhet av presidenten det senaste året.

När de andra kandidaterna har långa meningar om deras långa karriärer räcker två ord för nummer fyra: Putin – president

Putins politiska valprogram är kortfattat: en stark ledare vars kurs betyder stabilitet. Valsedlarna är talande. När de andra kandidaterna har långa meningar om deras långa karriärer räcker två ord för nummer fyra: Putin – president.

Vladimir Vladimirovitj väljs nu för fjärde gången till president sedan år 2000. I praktiken har han styrt landet i 24 år när hans sista period går ut om sex år. Rysslands mest långlivade ledare sedan Stalin.

Trots alla sina år vid makten verkar Putin vara en fattiglapp med ryska oligarkmått mätt. Alla kandidater måste redogöra för inkomst och förmögenhet till landets valkommission. Putin deklarerar en månadsinkomst på 7 600 euro. Tack och lov äger presidenten åtminstone en lägenhet i S:t Petersburg på 77 kvm, och ett garage (!) på 18 kvm.

2. De sju dvärgarna

38 personer ville ställa upp i valet. Elva var kvinnor.

De flesta anmälde sig som oberoende kandidater. Men här fanns också representanter från partier som de gröna, socialdemokraterna, monarkisterna, Kvinnodialog och Arbetsfronten.

Endast åtta lyckligt lottade kunde uppfylla valkommissionens alla krav.

Sergej Baburin (född 1959). Boss för det lilla partiet Rysslands folkunion. Ett nationalistiskt och konservativt parti långt ut på högerkanten. Baburin är en politisk veteran från 90-talet som idag lovar bekämpa fattigdomen.

Sergej Baburin
Sergej Baburin Bild: EPA/Yuri Kochetkov Ryssland,Sergej Baburin

Pavel Grudinin (född 1960). Kommunistpartiets kandidat. Valets stora överraskning då partiets eviga ledare Gennadij Zjuganov plötsligt retirerade. Partiets anhängare består främst av sovjetnostalgiska pensionärer, men det lockar också väljare ute i regionerna som är trötta på korruptionen.

Grudinin är en rik företagsledare. Hans storjordbruk utanför Moskva specialiserar sig på jordgubbar. Grudinin är inte ens medlem i partiet, men beundrar Stalin för hans ”effektivitet”. Grudinin är utsatt för en smutskastningskampanj i medierna för sina bankkonton utomlands.
Partiet siktar på 18 procent i valet, samma understöd som i förra presidentvalet.

Rysslands kommunistpartis presidentkandidat Pavel Grudinin
Rysslands kommunistpartis presidentkandidat Pavel Grudinin Bild: EPA-EFE/Anatolij Maltsev Pavel Grudinin,Presidentval i Ryssland,kommunister

Läs mer om Grudinin här!

Vladimir Zjirinovskij (född 1946). Landets eviga skränhals till populist och ultra-nationalist. Det här blir hans sjätte presidentval. Hans mål är att gå till en andra omgång där han tänker vinna. Hans program går ut på att kritisera regeringens sociala politik, och bjuda väljarna på en underhållande show. I det förra valet fick han nio procent.

Dumaledamoten Vladimir Zjirinovskij
Dumaledamoten Vladimir Zjirinovskij Bild: EPA rysk politik

Ksenia Sobtjak (född 1981). Välkänd men omstridd tv-kändis. Erbjuder ett liberalt alternativ som lockar medelklassen i storstäderna. Är emot annekteringen av Krim, för sexuella minoriteters rättigheter, kritisk till Tjetjeniens ledare och den rysk-ortodoxa kyrkan.

Putin är Sobtjaks gudfar. Hennes pappa var Petersburgs första borgmästare och Putins mentor. Elaka tungor menar att hennes kandidatur är ett försök av Kreml att neutralisera oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj.

Sobtjak kallas också för ”Rysslands Paris Hilton” efter alla år i Moskvas jetset. Hon är också den rikaste av kandidaterna med en årsinkomst på 960 000 euro och 6 miljoner euro på banken.

Ksenija Sobtjak under sin turné i USA.
Ksenija Sobtjak under sin turné i USA. Bild: AFP / Lehtikuva Ksenia Sobtjak,Washington (DC),presidentkandidater

Läs mer om Sobtjak här!

Maksim Surajkin (född 1978). Ställer upp för det obskyra partiet Rysslands kommunister. Ett parti som verkar ha bara en uppgift i valet: att stjäla röster av landets riktiga kommunistparti. Surajkins program heter ”Tio Stalin-smällar på kapitalismen och Amerikas imperialism”.

Maksim Surajkin
Maksim Surajkin Bild: EPA/Yuri Kochetkov Maxim Suraykin,Maksim Surajkin

Boris Titov (född 1960). Arbetar till vardags för president Putin i Kreml. Titov är landets ombudsman för företagarnas rättigheter. Han är tänkt som näringslivets kandidat och ställer upp för partiet Rost (Tillväxt).

Titovs program domineras av ekonomiska frågor som lägre räntor, samt pensions- och skattereformer. Titov siktar in sig på 8 procent av rösterna. I det senaste dumavalet lyckades hans parti kamma hem 1 procent.

Boris Titov.
Boris Titov. Bild: Alexei Druzhinin/All Over Press boris titov

Grigorij Javlinskij (född 1952). En politisk veteran från 90-talet. Det här blir hans tredje presidentval. Javlinskij är det socialliberala partiet Jablokos grundare. Marknadsför ett eget valprogram, som kritiserar Putin och betonar ekonomiska och demokratiska reformer.

Grigorij Javlinskij
Grigorij Javlinskij Bild: Yle/ Anders Mård Grigorij Javlinskij

3. Främsta utmanaren fick rött kort

Putins värsta rival, 41-årige Aleksej Navalnyj får inte ens ställa upp i valet. Valkommissionen vägrade registrera hans kandidatur med hänvisning till rysk lagstiftning.

Navalnyj har nämligen en villkorlig dom för bedrägeri som i princip förhindrar honom att delta i presidentval. Enligt Navalnyj var domen ”politiskt motiverad”. Också Europeiska människorättsdomstolen har konstaterat att hans agerande bör klassas som vanlig affärsverksamhet.

Oppositionsledaren Aleksej Navalnyj i handklovar under en domstolsbehandling i Moskva i mars 2017
Aleksej Navalnyj Oppositionsledaren Aleksej Navalnyj i handklovar under en domstolsbehandling i Moskva i mars 2017 Bild: EPA / Sergej Ilnitskij Aleksej Navalnyj,Ryssland,politisk opposition

Navalnyj har länge varit den ryska oppositionens främsta ledstjärna och Putins fränaste kritiker. Navalnyj är mest känd för sina korruptionsavslöjanden på högsta nivå. I början uttryckte Navalnyj ofta nationalistiska åsikter. Idag vill han bekämpa fattigdomen och inkomstklyftorna.

Navalnyj var länge ett Moskva-fenomen, men blev känd över hela landet senast ifjol efter en uppmärksammad rapport om premiärminister Dmitrij Medvedevs skumma affärer.

Demonstration i Moskva till stöd för oppositionen.
Navalnyj arrangerar ofta gatudemonstrationer. Demonstration i Moskva till stöd för oppositionen. Bild: AFP / Lehtikuva Moskva,demonstration,Ryssland,Aleksej Navalnyj

Navalnyj inledde sin valkampanj redan för ett år sen. Han reste flitigt runt och talade inför folk. Han öppnade 80 kontor runtom i landet där tusentals frivilliga arbetar.

Efter sitt röda kort har han återigen börjat arrangera gatudemonstrationer. Navalnyj har ofta gripits under sina aktioner och avtjänat flera kortare fängelsestraff. Navalnyj misstänker att myndigheterna burar in honom på nytt inför den 18 mars.

4. Rösta eller inte

En del av den radikala politiska oppositionen uppmanar folk att bojkotta presidentvalet. Man menar att det inte handlar om ett presidentval, utan en statligt sponsrad show som bara går ut på att återvälja Putin.

Inte heller alla kandidater tar valet på allvar. Ksenia Sobtjak menar att en röst på henne är en röst mot alla andra, och särskilt mot presidenten.

Systematiskt valfusk är inte på myndigheternas agenda. Risken för stora gatudemonstrationer, nåt man skyr som pesten, är för stor

Samtidigt är myndigheterna måna om att folk anländer till valurnorna. Ett högt valdeltagande är avgörande för presidentens legitimitet. Målet är att 70 procent av de röstberättigade dyker upp. En minst sagt optimistisk plan då endast 47 procent röstade i dumavalet 2016. Därför satsar också valkommissionerna runtom i landet nästan en miljard rubel på att informera om valet.

Systematiskt valfusk är inte på myndigheternas agenda. Risken för stora gatudemonstrationer, nåt man skyr som pesten, är för stor. Istället vill eliten visa upp fria och ärliga val.

5. Suverän demokrati är rysk demokrati

Vladimir Putin och hans närmaste krets har lyckats skapa en rigid kontroll över landets politiska system. Samhälleliga institutioner och regioners inflytande har försvagats medan makten koncentrerats till presidentens administration i Moskva.

En effektiv propagandamaskin har skapats genom kontroll över de tre federala tevekanalerna där den stora majoriteten tar sin information.

I duman har Enade Ryssland en så pass stor majoritet att det på egen hand kan förändra grundlagen

Presidentens parti Enade Ryssland dominerar suveränt landets politiska liv. I duman har partiet en så pass stor majoritet att det på egen hand kan förändra grundlagen.

Presidentens administration är utrustad med en stor enhet som ansvarar för ”interna affärer”. En enhet som med hjälp av juridiska finter bestämmer hur den politiska konkurrensen ska se ut.

Partier och kandidater som vill delta i val måste först bevisa sin lojalitet till presidenten och godkänna de spelregler som Kreml skriver. All verklig opposition tystas med modern hybridkrigföring.

Rysslands politiska elit har ett namn för landets unika demokratiska system. Vissa kallar det en ”suverän demokrati”, medan andra föredrar ”styrd demokrati”.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes