Hoppa till huvudinnehåll

Minskar choklad sjukdomsrisken? Orsakar Coca-Cola inte fetma? – Livsmedelsindustrin satsar miljoner på positiv forskning

Choklad.
Choklad. Bild: Razvan Tivadar-Nagy choklad

Företag inom livsmedelsbranschen satsar mycket pengar på att finansiera vetenskapliga studier som gynnar de egna produkterna. Fenomenet är stort till exempel i USA, men gäller också Europa och andra delar av världen. En expert uppmanar allmänheten att vara skeptisk.

Många livsmedelsföretag – både stora och små – vill påverka folks uppfattning om de produkter de säljer, och till exempel påstå att vissa matvaror är mer hälsosamma än andra. För att kunna göra det vänder de sig ofta till forskare.

Flera universitet och forskare tar tacksamt emot de pengar som industrin ger, säger Marion Nestle, professor emerita i näringslära och matstudier vid New York-universitetet i USA.

Nestle har följt med den här situationen i tiotals år.

– Mycket respekterade forskare tar emot forskningsfinansiering från industrin av olika orsaker. En är att de inte annars kan få pengar för att forska, när oberoende forskningsfonder har allt mindre pengar att dela ut, säger hon till Svenska Yle.

Marion Nestle
Professor emerita Marion Nestle har gått i pension men ser det som sin plikt att informera folk om hurdan effekt industrifinansieringen ofta har. Marion Nestle Bild: Bill Hayes porträtt,Marion Nestle

Alltför snäva uppdrag

Nestle säger att problemet är att industrifinansieringen ofta snedvrider slutresultatet till finansiärens fördel, även om forskaren inte ens alltid tror att finansieringen ska inverka på resultatet.

I flera fall börjar det redan med hur snävt uppdraget är utformat – till exempel att forskaren ska ta reda på hurdana hälsofördelar en viss produkt har – till exempel sockerhaltiga drycker, choklad eller en särskild frukt.

– Det är inte logiskt att en enda matvara skulle påverka sjukdomsrisken avsevärt på ett eller annat sätt, för folk äter inte bara en enda matvara, påpekar Nestle och tillägger:

– Det finns till exempel en studie som kom fram till att personer som äter blåbär har mindre risk att drabbas av impotens. Den är en av mina favoriter, säger hon ironiskt.

Det viktigaste är att man äter mångsidigt, och till exempel har frukter, bär och grönsaker i sin kost

Hon nämner också att den största producenten av granatäpplen i USA har satsat motsvarande 25 miljoner euro på att bevisa att granatäpplen har antioxidanter i sig.

– Jag kunde ha berättat det för dem utan att de skulle ha behövt göra dyra studier, för alla frukter har antioxidanter i sig. Men producenten betalade bland annat för mycket välgjorda djurstudier där råttor matades med granatäpplen, vilket sedan ledde till att råttorna fick högre nivåer av antioxidanter i blodet.

Det handlar alltså om att livsmedelsproducenter tävlar med varandra om marknadsandelar.

– De vill gärna kunna marknadsföra att just deras produkt är nyttig, eller till och med nyttigare än andra liknande produkter, säger hon.

Nestle betonar att det viktigaste är att man äter mångsidigt, och till exempel har frukter, bär och grönsaker i sin kost.

 En hög med olika grönsaker och frukter, fotograferade på nära håll.
En hög med olika grönsaker och frukter, fotograferade på nära håll. Bild: Mostphotos maträtter,grönsaker,vindruva,äpple,healthy,bär,livsmedelsaffärer,vitaminer,hälsa,frukter,kiwi,pepparrot

Slutsatsen är samtidigt att både journalister och allmänheten borde vara skeptiska till vetenskapliga studier om hälsofördelar med enskilda matvaror eller drycker. De studierna är ofta marknadsföring och inte vetenskap, säger Nestle.

– Om en studie har finansierats av en aktör som har ett intresse av vissa slags resultat, så gäller det att vara skeptisk, eller att helt enkelt skratta, säger hon.

Medierna har ett särskilt ansvar i att redovisa finansieringen, och i att vara kritiska.

– Insistera på att journalister berättar vilka aktörer som har betalat för vetenskapliga studier de rapporterar om. För det finns så mycket bevis på att industrifinansierade studier ofta är snäva eller partiska och gynnar finansiären.

Forskare, eller universitetets PR-personer, kan lätt tolka neutrala forskningsresultat som positiva

Om en studie till exempel har kommit fram till att en viss hälsoeffekt “kan” finnas, så innebär det också att det är möjligt att effekten inte finns.

Forskare, eller universitetets PR-personer, kan lätt tolka neutrala forskningsresultat som positiva, vilket syns antingen i själva studierna eller i eventuella pressmeddelanden som skrivs.

– Att dra slutsatser om sådana här nyansskillnader kräver i många fall noggranna undersökningar, men det finns flera forskare som har gjort sådana, säger Nestle.

Coca-Cola är ett tydligt exempel

Läckta dokument från kommunikation som Coca-Cola har fört med forskare har gett en inblick i hur illa det kan vara med industrifinansiering, också i Europa.

Barn får smaka på Coca-Cola, 1950
Barn som köper Coca-Cola på 1950-talet. Barn får smaka på Coca-Cola, 1950 Bild: Yle/Kalle Kultala 1950-talet,Coca-Cola,Kalle Kultala,flaskor,barn

Coca-Cola-cheferna har kunnat påverka forskningen en hel del, påpekar Nestle.

– De kunde inverka på allt från studiers utgångspunkt till hur resultaten tolkades och hur de presenterades. Det innebar i praktiken att företaget lyckades tona ned kopplingen mellan Coca-Cola och fetma eller diabetes, berättar hon.

Hon säger också att nästan alla fetma- och diabetesstudier som har finansierats av dryckestillverkare inte kommer fram till någon koppling mellan sockerhaltiga drycker och de här sjukdomarna.

Samtidigt har oberoende studier kommit fram till starka kopplingar, med mycket få undantag.

Chokladstudier är ett annat exempel

Chokladproducenter har i årtionden försökt bevisa att folk som äter choklad har en minskad risk att råka ut för hjärtattack, diabetes, fetma och så vidare.

Nestle säger ändå att företagen inte lyckades bevisa det här, när man också tog i beaktande fett, socker och andra ingredienser i chokladen.

Nu fokuserar flera chokladföretag istället på flavonoider, alltså antioxidanter, som finns i mörk choklad.

Mörk choklad.
Mörk choklad. Bild: Lasse Kristensen choklad,mörk choklad

– De säger att flavonoiderna i choklad är nyttiga för dig. Men du skulle behöva äta kilovis av choklad för att kunna få en sådan gynnsam hälsoeffekt, och det rekommenderas inte.

Det blir alltså för förenklat att på basis av sådana här studier säga att mörk choklad skulle vara nyttigt.

– Det finns en liten skillnad mellan att granska chokladen eller att granska flavonoiderna i chokladen. Och publiken, eller journalister som granskar vetenskapliga studier, kan ha svårt att inse det tillräckligt tydligt.

Och chokladtillverkarna drar förstås nytta av liknande missförstånd.

Nära kopplingar och smutskastning

Nestle tillägger att det är relativt vanligt att industrifinansiärer jobbar tätt ihop med de forskare de stöder. Det finns alltså i många fall ingen tydlig brandmur dem emellan.

Hon nämner också att aktörer i livsmedelsindustrin försöker smutskasta oberoende forskning.

– Det är så vanligt förekommande att man talar om en regelbok. Och enligt den kan industrin ifrågasätta oberoende vetenskapliga studier vars resultat man inte gillar. Eller så ifrågasätter man forskarens yrkeskunskap eller oberoende, säger hon.

Mer klarhet skulle gynna allmänhetens tilltro till forskningen

Marion Nestle skulle önska mer oberoende forskning i framtiden, eftersom nuläget enligt henne är allt annat är bra.

– De motstridiga forskningsresultaten gör att folk blir fundersamma kring vad de egentligen borde äta eller dricka. Det kan ha en inverkan på befolkningens hälsa. Hurdan den inverkan exakt är, är det inte lätt att komma fram till. Men folk har i alla fall mycket svårt att veta vad som gäller.

Nestle påpekar att mer klarhet också skulle gynna allmänhetens tilltro till forskningen.

En stor del av forskningen görs korrekt och utan påverkan av industrin, men också den här forskningens rykte kan ta skada av de tvivelaktiga metoder som förekommer i samband med en del studier som finansieras av livsmedelsindustrin.

Läs också

Vetenskap

Nyligen publicerat - Vetenskap