Hoppa till huvudinnehåll

Varför sålde Solidium Telia? Vd Antti Mäkinen svarar

antti mäkinen
antti mäkinen Antti Mäkinen

Statens placeringsbolag Solidium står på två ben. Å ena sidan vill man stärka det statliga ägandet i börsbolag - å andra sidan vill man ha så god avkastning som möjligt.

När det gäller att stärka ägandet är målet klart: Solidium vill ha en representant i vart och ett av de 12 börsbolag man äger.

Enligt Solidiums vd Antti Mäkinen vill man finnas där var de viktiga besluten tas.

- Vi drivs ekonomiskt och vill ha avkastning. Vi vill att bolagen klarar sig bra, och det står i vår strategi att de ska klara sig bättre än jämförbara bolag.

Staten är en ovälkommen ägare i vissa kretsar

Bland finländska placerare väcker staten som ägare inte alltid positiva känslor.

Och kanske var det väntat att Solidiums styrelsestrategi resulterade i en och annan sur kommentar, till exempel här i tankesmedjan Liberas verksamhetsledares Twittertråd:

Hoppa över Twitterpostning

Solidiums Antti Mäkinen säger sig inte ha upptäckt någon aversion mot den statliga ägaren.

- Eftersom vi är en stor ägare så måste vi också ta ansvar på styrelsenivå.

Varför sålde man bort mjölkkon Telia?

Men inte lyckas man undvika frågor heller då man drar sig ut ur bolag.

Solidium har sålt Telia sedan 2011 i flera etapper. Förra veckan såldes de sista aktierna för ett historiskt sett rätt lågt pris.

Telias aktie är inte "het" eller "dynamisk" - men likväl har Telia betalat stadiga dividender i snart 20 år i följd.

Det finns flera orsaker till att Solidium sålde sina aktier, men en av dem tycks vara börspriset.

I en intervju för Helsingin Sanomat sade Mäkinen att om Telia betalar 5 procent i dividender, men börskursen sjunker med 10 procent så har man förlorat 5 procent.

Till svenska Yle förklarar Mäkinen att värdet är en helhet.

- Man måste tänka på att dividenden är en del av avkastningen, och att den andra delen är värdeökningen. De ska räknas samman.

- Telia sjönk med 3,5 procent efter att vi sålde förra veckan. Det är nästan en årlig dividend som försvinner på en vecka

Kunde man inte tänka sig att det i stället är läge att köpa mer?

- Jo, om det vore ett finskt bolag. Det gjorde vi i Konecranes när kursen sjönk med nästan 5 procent.

Måste man stirra på börskurser?

Varför måste Solidium bry sig om dagliga börsnoteringar, börskurser?

- På dagsnivå bryr vi oss väldigt lite om det. Men kursnivåerna beskriver ju ändå bolagens framgång. Det syns i kursnivån om de klarar sig bra eller dåligt, och därför är det viktigt att följa med dem.

Vissa undrar varför staten som lånar in pengar på nollräntenivå inte behåller en mjölkko (Telia) som ger över 5 procent i dividend

- Man kan gå vidare på den tanken: Om staten lånar en massa billiga pengar och investerar i all värdens aktier skulle man få mycket pengar. Men det är knappast statens uppgift.

Stärka blåvitt ägande, eller jaga bästa avkastningen?

Finns det en motsättning i att man ska förstärka det blåvita ägandet, men samtidigt få en så bra avkastning som möjligt?

- Jo, om man endast skulle bygga en portfölj som våra pensionsbolag som kan investera internationellt. Vi tror att om det finns starka finländska ägande så ger det stabilitet åt bolagen. Det är jätteviktigt att vi har huvudkontoren i Finland

Samtidigt tycker placeraren att det inte är viktigt var huvudkontoret finns...

- Just därför behövs vi.

Solidium trots allt en framgångsrik börsplacerare

Solidium kan redovisa för ett stabilt fjolår. Värdet på aktieinnehavet steg med nästan 13 procent vilket är lite mera än det närmast jämförbara indexet på Helsingforsbörsen.

I år kommer staten att få cirka 350 miljoner euro av Solidium som överför varenda cent av dividendskörden.

Antti Mäkinen vill påpeka att Solidium trots alla elaka tungor har klarat sig rätt bra sedan starten.

- Avkastningen har varit 13 procent årligen. Det är mera än jag lyckats med i min egen portfölj.

Solidiums aktiebolag i storleksordning innan de sista Telia-akterna såldes och Konecranes köptes: Sampo, Stora Enso, Outokumpu, SSAB, Metso, Elisa, Telia, Kemira, Valmet, Outotec, Tieto, Konecranes och Ahtium (Talvivaara)

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes