Hoppa till huvudinnehåll

Svensk kritik mot finländsk design: Blicka framåt istället för bakåt

Urval designklassiker på Designmuseet.
De svenska kuratorerna har ställt fram designklassiker som de anser tyder på framåtanda. Urval designklassiker på Designmuseet. Bild: Yle / Eva Lamppu design,Designmuseet

Finländsk design får kritik för att inte hänga med sin tid. Kritiken kommer från två svenska kuratorer som med en liten utställning vill lyfta fram positiva exempel på den framåtrörelse som behövs.

Utställningen heter Tillbaka till samtiden och visas på Designmuseet i Helsingfors.

I ett litet rum har svenskarna Daniel Golling och Gustaf Kjellin lagt fram ett urval finländska designföremål, som enligt duon har varit exempel på innovativt tänkande: Aino Aaltos bord 606 från 1932, Alvar Aaltos klassikerpall nummer 60 från året därefter, ett armatur av Lisa Johansson-Pape, där hon i glas har försökt skapa det som gjordes av plast under 1960-talet.

De färskare föremålen är fåtöljen Airbag från 1997 - med avslappnat uttryck - av designkollektivet Snowcrash och en hylla som liknar en stege, som i dag tillverkas av företaget Hem.

- Den bild vi matas med i utlandet är bilden av klassikerna i finländsk designhistoria. Det finns förståelse för det för det är ju det som säljer. Ett potentiellt negativt resultat av det är att även formgivarna i dag väljer att titta bakåt på designarvet och influeras av det istället för att blicka framåt och skapa ett nytt uttryck, säger Gustaf Kjellin.

Kjellin är kurator och driver med journalistkollegan Daniel Golling designplattformen Summit. De producerar podcasts om aktuella frågor inom design och arkitektur och publicerar böcker.

De föremål som nu visas är, enligt svenskarna, sådana där man stannat upp och tittat på vad som händer i kulturen och samhället.

Gustav Kjellin, Katarina Siltavuori och Daniel Golling på Designmuseet.
Gustaf Kjellin, amanuens Katarina Siltavuori och Daniel Golling på Designmuseet. Gustav Kjellin, Katarina Siltavuori och Daniel Golling på Designmuseet. Bild: Yle / Eva Lamppu Designmuseet,Katarina Siltavuori

- Vi menar att design är en framåtrörelse, den utvecklas konstant för att den följer med sin samtid. Vi blir längre, kortare, bredare eller smalare och designen måste anpassas efter det, säger Kjellin.

Han betonar också att det är viktigt med en balans mellan det lokala och globala.

Ingen ny kritik

Kritiken är dessvärre inte ny. Också experter i Finland anser att formgivarna här fokuserar för mycket på det förflutna och det stora designarvet.

Finländsk formgivning har inte gått åt internationellt. Tankesmedjan Demos har redan 2012 tagit fram en rapport om hur sätta igång just den framåtrörelse svenskarna talar om.

Till formgivarnas försvar kan också konstateras att mycket av designen i dag är osynlig.

Det handlar om digitala lösningar, servicemodeller, produktionsmetoder och ekologiska och allt lättare material som utvecklas. Teknologi intresserar sällan allmänheten i samma utsträckning som stolar och kaffekoppar.

Behoven som svenskarna hänvisar till är många, men ett behov är helt klart att minska på mängden konsumtion och föremål.

Behöver alltså världen fler stolar?

- Den klassiska frågan är just om vi behöver en till stol? På frågan svarar vi nog ja, vi behöver en till stol för att våra behov förändras med tiden. Då behöver designern rita en stol som svarar på våra behov, säger Kjellin.

För att bättre förstå vad Kjellin och Golling menar konkret surfar jag en stund på den internationella designbloggen Dezeen.com.

Jag fastnar för ett inlägg där en Londonbaserad designer försökt möta krav på längre livstid för barnkläder. Han har skapat ett plisserat vattentätt tyg som töjer och passar det snabbt växande barnet längre. Personen bakom teknologin är inte bara designer, utan också rymdingenjör.

Kommentarer

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje