Hoppa till huvudinnehåll

Hemmamamman skulle ha fått 138 euro mindre i månaden - här är kalla fakta om regeringens havererade reform

Mamma håller baby mot sitt bröst.
Mamma håller baby mot sitt bröst. babyer,Mamma,småbarn,spädbarn,nyfödda,föräldrar,föräldraskap,familj,trygghet,baby

Hade familjerna vunnit eller förlorat på regeringens havererade reform av familjeledigheterna? Svaret tycks lika hätskt som varierande beroende på vem man frågar. Nu kan du bedöma själv, här är kalla fakta om reformen.

Under arbetet med familjeledigheterna bad regeringen ministeriernas tjänstemän räkna ut konsekvenserna av flera olika modeller.

Under förhandlingarnas slutskede kvarstod huvudsakligen en modell. Den skulle ha gett papporna en längre öronmärkt ledighet och skurit kraftigt i stödet till de föräldrar, i allmänhet mammor, som vårdar sina barn hemma efter att de fyllt två.

Svenska Yle har tagit del av ministeriernas kalkyler.

Sammanlagt skulle reformen ha kostat samhället 91 miljoner euro.

Barnvård före och efter reformen.
Barnvård före och efter reformen. Bild: Barnvård före och efter reformen.

Fyra månader hade vigts åt papporna

Idag har mammorna rätt till drygt fyra månader inkomstbaserad moderskapsledighet medan papporna får nöja sig med drygt två månader.

Dessutom kan föräldrarna dela på 6 månader.

I den föreslagna modellen hade mamman och pappan (eller den andra föräldern) fått vardera fyra månader öronmärkt ledighet. Dessutom hade de fått dela på fem månader.

Sammantaget skulle den inkomstbaserade ledigheten varit ungefär lika lång som idag. Det skulle ändå förutsätta att papporna verkligen tar ut sin ledighet.

Hemmamamman den stora förloraren

Liksom idag hade en förälder efter reformen kunnat lyfta hemvårdsstöd tills barnet fyller tre. Men stödet hade sjunkit drastiskt efter att barnet fyller två.

Idag får en förälder som vårdar ett barn hemma minst 338 euro. Därtill utbetalas beroende på familjens inkomster ett vårdtillägg på maximalt 181 euro och ytterligare bidrag på mellan 60 och 100 euro om det finns fler barn i familjen.

De här stöden skulle huvudsakligen ha bestått fram tills barnet fyller två.

Därefter skulle föräldern ha fått nöja sig med maximalt 200 euro.

De kommuntillägg som vissa kommuner betalar skulle inte ha påverkats av reformen.

Mamma med ett barn under två och ett halvt år.
Mamma med ett barn under två och ett halvt år. familjeledighet

För en hemmamamma med ett tvåårigt barn skulle förändringen ha inneburit en förlust på minst 138 euro i månaden.

Om familjen har flera barn och låga inkomster skulle mamman ha förlorat ännu mer.

För en hemmamamma med två barn mellan två år och skolåldern, med fullt vårdtillägg hade reformen inneburit en månatlig förlust på 384 euro.

Hemmapappor skulle naturligtvis ha drabbats på samma sätt. I praktiken är det ändå nästan uteslutande mammor som använder sig av hemvårsstödet. (2016 var enligt FPA 7,1 procent av dem som lyfte hemvårdsstöd män.)

Reformen hade skapat 1 300 nya jobb

Ett av de starkaste argumenten för att förnya familjeledigheterna har varit att öka sysselsättningen. Den sysselsättande effekten hade ändå varit liten.

Ministerierna räknar med med att nedskärningarna i hemvårdsstödet skulle få 2 100 mammor att börja jobba.

Effekterna på sysselsättningen skulle ändå bli mindre än så.

Om fler pappor stannar hemma leder det nämligen till lägre sysselsättning. Enligt kalkylerna skulle det inte kompenseras av att mammorna jobbar i högre grad.

Den sammantagna effekten av hela reformen hade varit 1 300 jobb.

Kommunerna skulle ha stått för notan

Enligt tjänstemännens beräkningar skulle reformen ha kostat 91 miljoner euro.

Det är en sammanlagd effekt av högre kostnader och mindre skatteintäkter.

För kommunerna skulle slutnotan ha gått på 41 miljoner

Den största kostnaderna hade drabbat kommunerna. Det ökade behovet av dagvård hade nämligen kostat betydligt mer än man hade sparat in på vårdbidragen. För kommunerna skulle slutnotan ha gått på 41 miljoner.

Dessutom hade staten och kommunerna ha gått miste om 35 miljoner i skatter. Uträkningarna är komplicerade, men man har räknat med den sammantagna effekten av bland annat pappornas längre ledigheter och den ökade sysselsättningen bland kvinnor.

Resten av kostnaderna hade fördelats mellan staten, arbetstagare och arbetsgivare. Kostnaderna för den så kallade arbetsinkomstförsäkringen hade stigit med åtta miljoner euro.

Radikalare modell slogs ut redan tidigare

Social- och hälsovårdsministeriet har också gett ut en annan modell som dock aldrig nådde förhandlingarnas slutskede.

I den hade man vigt en ännu större del av den inkomstbaserade föräldraledigheten för pappan.

Dessutom skulle hemvårdsstödet ha börjat sjunka redan när barnet är ett och ett halvt år.

Här kan du läsa tjänstemännens utredningar om de båda modellerna (på finska).

För kalkylerna står Social- och hälsovårdsministeriet, Finansministeriet samt Utbildnings- och kulturministeriet. I vissa fall har FPA konsulterats.

Läs mera:

Petteri Orpo på väg till Villa Bjälbo

Sipilä: Familjeledighetsreformen förverkligas inte under den här valperioden

Regeringspartierna har inte enats om familjeledighetsreformen.
Statsminister Juha Sipilä (C) har via Twitter meddelat att en gemensam modell beklagligtvis inte kunde hittas.

Läs mera:

Ett litet barn håller sin förälder i handen.

Vilse i familjeledighetsdjungeln? Här är stöden och ledigheterna föräldrar har rätt till och reformerna som inte blev av

Vet du vilka stöd och rättigheter du har rätt till när du får barn? Vi kan erbjuda en lista med de vanligaste stöden.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes