Hoppa till huvudinnehåll

Inkomstskillnaderna fortsätter att öka visar ny studie: ”Vi har inte råd med en politik där låginkomsttagare är stora förlorare"

Vertti Kiukas
Vertti Kiukas på Soste, Finlands social och hälsa rf, säger att inkomstskillnaderna ständigt ökar. Det här visar en ny studie. Vertti Kiukas Bild: Yle/Helena von Alfthan vertti kiukas

En ny studie utförd av Soste, Finlands social och hälsa rf, visar att inkomstskillnaderna har börjat öka. Utsatta grupper är speciellt arbetslösa, barnfamiljer och studerande, och deras situation väntas inte bli bättre.

Soste, Finlands social och hälsa rf, har undersökt sociala förmåner och beskattning från år 2012 fram till 2019. Resultatet är oroväckande ur den synvinkeln att omjämlikheten inte väntas minska.

– Om Finland verkligen vill stoppa ökningen av ojämlikheten på lång sikt, har vi inte råd att utöva en politik där låginkomsttagare är stora förlorare, säger Sostes generalsekreterare Vertti Kiukas.

Kiukas säger att en total omvändning i politiken behövs.

– Studien gör det klart att en frysning av indexen inte längre kan fortsätta och att de tidigare nedskärningarna måste kompenseras.

En vändning mot ett mer ojämlikt samhälle

Studien visar att nedskärningarna i de grundläggande förmånerna har fått inkomstklyftorna att öka, och att framförallt arbetslösa, barnfamiljer och studerande är drabbade.

De grundläggande förmånerna har försämrats genom olika åtgärder, i synnerhet genom frysning av index. Stöden har minskat på så gott som alla plan.

Det här har förorsakat komplikationer för dem som lever på de grundläggande förmånerna.

– Den offentliga diskussionen har grundat sig på en uppfattning att inkomstskillnaderna inte vuxit under regeringstiden. Det här stämmer fram till år 2016, men vår studie visar att vi tagit en vändning mot ett mer ojämlikt samhälle sedan dess.

Förändringarna i socialskyddsstödet under 2012-2015 gynnade låginkomsttagare, men förändringarna efter 2015 har gjort att låginkomsttagarnas position har försvagats.

Förändringarna i praktiken – vad göra nu?

Förändringarna i understöden har speciellt påverkat barnfamiljer med låga inkomster, men även arbetslösa.

Utan frysningen av index skulle exempelvis en arbetslös få ungefär 725 euro i månaden. Under de senaste åren har den här summan varit under 700 euro.

Problemet syns också då det gäller bostadsstödets minskande andel av hyran. Det här bidrar till användningen av utkomststöd har ökat och att fler är beroende av utkomststöd.

Nedskärningarna i understödet har försvagat de utsatta personerna i vårt samhälle. Det är inte rättvist.― Vertti Kiukas, generalsekreterare på Soste

Att kompensera indexfrysningen av det grundläggande stödet skulle kosta uppskattningsvis 100 miljoner euro.

Livet för låginkomsttagarna kunde förbättras genom skatteåtgärder, exempelvis genom att förändra förvärvsinkomstavdraget i kommunalskatten.

– Nedskärningarna i understödet har försvagat de utsatta personerna i vårt samhälle. Det är inte rättvist. Grunderna och motiveringen för att skära i stödet var statens ekonomi och utsikter. Nu kan vi se att dessa utsikter förändrats och att ekonomin växer. Om regeringen vill inkludera alla i samhället så avbryter de frysningen av index, avslutar generalsekreterare Vertti Kiukas.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes