Hoppa till huvudinnehåll

Skuggsamhället i Sverige: Papperslösa Reza går i gymnasiet och bor på gatan

Bakhuvudet av en person med mörkt hår som tittar ut över vattnet.
19-åriga Reza från Afghanistan säger att livet som papperslös i Sverige är mycket svårt. Han har inga pengar och det senaste året har han mest bott på gatan. Bakhuvudet av en person med mörkt hår som tittar ut över vattnet. Bild: Yle/Linda Söderlund papperslösa

I Sverige finns uppskattningsvis 50 000 papperslösa gömda. Många av dem jobbar eller går i skola - samtidigt signalerar de stora politiska partierna tydligt att de inte är välkomna i Sverige.

Afghanska Reza är en av de 160 000 flyktingar som sökte asyl i Sverige 2015. Då var han 15 år, men han fick vänta på asylbeslutet tills han blev myndig. Beslutet var negativt och nu lever han som papperslös i Stockholm.

I gymnasiet äter han lunch och för det mesta är det hans enda måltid

- Jag har frågat dom varför jag inte får stanna i Sverige. De har sagt till mig att ditt land är säkert, du kan åka tillbaka, nu är du 18 och får åka tillbaka själv. Jag har sagt till dem att jag inte har någon familj, jag har ingen pappa och mamma, men de säger att jag ska klara mig själv, berättar Reza.

Efter knappt fyra år i Sverige talar Reza en god svenska. Vi träffas efter att han har slutat skolan för dagen.

- Jag har bara skolan, jag har inget annat i Sverige, jag har bara skolan där jag känner mig trygg.

“På natten går jag runt i stan för att hålla värmen”

Då Reza kom till Sverige bodde han först på ett boende för ensamkommande flyktingar, men det senaste ett och ett halvt året har han bott på gatan. Ibland sover han hos en kompis eller får hyra ett rum för några månader.

Nu har han igen sovit utomhus flera nätter, trots att det är minusgrader ute.

- På natten går jag runt i stan för att hålla värmen, jag åker tunnelbana och så sover jag några timmar någonstans. På morgonen kommer jag till skolan igen.

En person står på en brygga och ser ut över vattnet och Stockholm.
Rezas föräldrar dog då han var liten och han berättar att han inte har några släktingar kvar i Afghanistan. En person står på en brygga och ser ut över vattnet och Stockholm. Bild: Yle/Linda Söderlund papperslösa,Stockholm

I gymnasiet äter han lunch och för det mesta är det hans enda måltid. Efter att skoldagen är slut gör han läxor i biblioteket tills det stänger kl. 18. Sedan måste han ut på stan igen.

Han berättar om ett ställe där han får gratis kläder och så brukar han duscha hos kompisar. Allt han äger ryms i en ryggsäck.

Om jag ser poliser går jag alltid bort eller till andra sidan gatan. I tunnelbanan måste man också se om det kommer kontrollanter

I skolan är det bara rektorn, hans lärare och kuratorn som känner till att han är papperslös. Några skolkompisar har frågat om hans situation, men eftersom han är rädd för polisen berättar han ingenting.

Papperslösa försöker leva osynliga för myndigheterna

I Sverige har alla papperslösa under 18 år rätt att gå i skola. Trots att Reza har fyllt 19 år har han fått fortsätta gå i gymnasiet. Papperslösa skrivs in i skolan på samma sätt som de som har skyddad identitet.

Papperslösa har också rätt att få sjukvård “som inte kan anstå”, står det i lagen från 2013, men det finns olika tolkningar av vilken slags sjukvård som inte kan vänta.

Demonstration där en man skriver på gatan och i bakgrunden tiotal personer och plakat om att Afghanistan inte är säkert.
Under hösten demonstrerade unga afghaner för att få stanna i Sverige. Demonstration där en man skriver på gatan och i bakgrunden tiotal personer och plakat om att Afghanistan inte är säkert. Bild: Yle/Linda Söderlund demonstrationer (samhälleliga händelser),Afghanistan,asylsökande,papperslösa

Det finns uppskattningsvis 50 000 papperslösa gömda i Sverige. Någon riktigt tillförlitlig statistik finns inte.

Enligt Migrationsverket har 27 000 personer gått under jorden de senaste fyra åren. De kommande fyra åren väntas ytterligare 42 000 försvinna.

Många papperslösa jobbar svart och betalar svart för sitt boende. De lever mitt bland infödda svenskar, men försöker leva så att myndigheterna inte ska hitta dem.

- Om jag ser poliser går jag alltid bort eller till andra sidan gatan. I tunnelbanan måste man också se om det kommer kontrollanter. Om de ser att man inte har SL-kort (biljett) ringer de polisen, säger Reza.

Politikerna vill ha ut de papperslösa från Sverige

Även om antalet papperslösa nu ökar, så är papperslösa inget nytt fenomen i Sverige. Det senaste året har ändå diskussionen intensifierats och nästan alla politiska partier kräver hårdare tag för att verkställa utvisningarna.

Borgerliga Moderaterna vill till exempel att polisen ska kunna genomföra fler inre utlänningskontroller och att kommunerna själva ska gå bestämma om de vill erbjuda skola till papperslösa barn.

Sverige har använt sig av en medicinsk metod där man mäter knäleden och tänder och på basis av det bedömer ungdomarnas ålder

Regeringspartiet Socialdemokraterna vill ha större sanktioner mot arbetsgivare som använder svart arbetskraft och att polisen ska kunna ta fingeravtryck utan att brott misstänks.

Sverigedemokraterna vill göra det brottsligt att gömma papperslösa och att de som har fått negativt asylbeslut borde tas i förvar tills utvisningen kan verkställas.

Enligt #vistårinteut gjorde 14 ensamkommande självmord ifjol, för att de hade tappat hoppet om att få stanna i Sverige

En bidragande orsak till den skärpta tonen är den terrormisstänkte Rahkmat Akilov, som dödade fem personer på Drottninggatan i fjol. Akilov hade fått negativt asylbeslut, men stannade i landet som papperslös.

Asylprocesserna får kritik av frivilligorganisationer

De som är aktiva inom de tiotals olika frivilligorganisationerna som hjälper papperslösa är upprörda över politikernas utspel.

- Tonen har skruvats upp och man har gjort en valpolitisk fråga av det här - det tycker jag är nästintill kriminellt beteende. Man gör det för att statuera exempel, för att inte flera ska komma hit, säger Lotta Lilja Pittuco, talesperson för nätverket #vistårinteut i Stockholm.

Porträttbild på Lotta Lilja Pittuco, talespeson för #vistårinteut.
“Jag hjälper mina gamla elever, jag är som en svensk moster. Jag försöker stötta så gott jag kan och jag samlar in pengar när de behöver någonting”, berättar Lotta Lilja Pittuco. Porträttbild på Lotta Lilja Pittuco, talespeson för #vistårinteut. Bild: Yle/Linda Söderlund papperslösa,#vistårinteut

Nätverket #vistårinteut riktar sig till ensamkommande flyktingar och många av de aktiva är lärare som har kommit i kontakt med de ensamkommande via skolan. De hjälper dels ekonomiskt men framförallt socialt genom att vara vuxna stödpersoner.

Lilja Pittuco är mycket kritisk till hur asylprocesserna har skötts för de ensamkommande.

- Det var barn som kom hit 2015 och de borde ha fått uppehållstillstånd på en gång, men nu har man istället väntat ut att de fyller 18 år. Och så använder man sig av de här väldigt tveksamma och kritiserade åldersbedömningarna, som faktiskt inte mäter hur gamla barnen år, säger hon upprört.

Vår uppgift är också att ge hopp så mycket vi kan, utan att ge för mycket hopp

Sverige har använt sig av en medicinsk metod där man mäter knäleden och tänder och på basis av det bedömer ungdomarnas ålder. Metoden har fått mycket kritik, också av internationella experter.

Ungdomar som tappat hoppet begår självmord

Så länge de asylsökande ungdomarna inte är myndiga är det kommunens ansvar att ordna med till exempel boende och skola. Då de blir myndiga är det Migrationsverket som tar över ansvaret och ungdomarna ska då flytta till vuxenboenden.

- Vuxenboendena ligger ofta långt borta från där ungdomarna har rotat sig, där de går i skola och har sina vänner och vuxenkontakter. Man måste stoppa de här livsfarliga omflyttningarna, för det har resulterat i så många suicider, säger Lilja Pittuco.

Text skriven med gatukrita på trottoaren, där det står att utvisningar till Afghanistan ska stoppas.
Text skriven med gatukrita på trottoaren, där det står att utvisningar till Afghanistan ska stoppas. Bild: Yle/Linda Söderlund utvisning,asylsökande,Afghanistan,demonstrationer (samhälleliga händelser)

Enligt #vistårinteut gjorde 14 ensamkommande självmord ifjol, för att de hade tappat hoppet om att få stanna i Sverige.

Trots att tonen mot papperslösa överlag har skärpts, så ser Lilja Pittuco att det också finns många som vill hjälpa.

- Vår uppgift är också att ge hopp så mycket vi kan, utan att ge för mycket hopp.

Lagförslag vill ge ensamkommande ny chans

Just nu driver Miljöpartiet ett lagförslag om att de ensamkommande flyktingarna ska ha möjlighet att gå gymnasiet klart och sedan studera vidare eller börja jobba. På sikt ska det kunna leda till ett permanent uppehållstillstånd.

Porträttbild på Maria Ferm, Miljöpartiet.
Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet. Porträttbild på Maria Ferm, Miljöpartiet. Bild: MP/Fredrik Hjerling Miljöpartiet,Maria Ferm

- Det här är en väldigt viktig fråga, för det handlar om vilken väg Sverige ska gå när det gäller medmänsklighet. Just nu ser vi att många unga över 18 år förlorar boende och rätten att gå i skolan, trots att de har bott här i flera år, säger Maria Ferm, Miljöpartiets migrationspolitiska talesperson.

Men är det inte lite motstridigt att Sverige vill utvisa flera papperslösa, samtidigt som man erbjuder papperslösa skola?

- Det här handlar om vissa grundläggande mänskliga rättigheter, som varje person ska ha tillgång till, för att man är mänska. Och när man är barn ska man oberoende av om man är papperslös eller inte ha rätt att gå i skola. Man har inte själv valt sin situation, säger Ferm.

Jag vill fixa mitt liv här i Sverige för jag hade inget liv i mitt land

Lagförslaget är nu på remiss och väntas komma till riksdagen i maj. Det politiska stödet för lagförslaget är ändå lågt, och många bedömer att förslaget röstas ner i riksdagen.

Reza är vilsen och hoppas kunna få en advokat som kan hjälpa honom. Nu har han inga pengar alls och vet inte hur det ska gå till.

- Jag hoppas få stanna och utbilda mig. Jag vill fixa mitt liv här i Sverige för jag hade inget liv i mitt land. Jag vill ha ett jobb i framtiden. Jag vill stanna i Sverige, jag har inget annat, säger han.

Reza heter egentligen någonting annat.

Läs mera:

En mörkklädd man står med ryggen till och huva på huvudet still i stadsvimlet som rör sig runt honom.

Människorna i den yttersta marginalen – tusentals papperslösa lever ett liv i skuggorna

Utanför synhåll för de flesta av oss finns ett skuggsamhälle som bosätts av papperslösa. De lever i osäkerhet utan framtid, i fötterna på invandrarpolitikens byråkrati. Möt några av dem.

Läs mera:

Ali i Finland.

Farhågorna besannades: Ali nekades asyl i Finland, blev ihjälskjuten tre veckor efter att han återvände till Irak

Söndagen den 17 december skjuts en medelålders man ihjäl på Palestinagatan i östra Bagdad. Mannen som heter Ali träffas av tre skott i huvudet och kroppen. Bara tre veckor tidigare har han lämnat Finland där han hade ansökt om asyl men fått negativt beslut.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes