Hoppa till huvudinnehåll

Därför är geléhallonets dag mindre populär än kanelbullens dag

en skål med geléhallon
Geléhallonets dag är en av många temadagar som har något med ätbara saker att göra. en skål med geléhallon Bild: Mostphotos Lösgodis

Kalendern är fylld av olika temadagar som lyfter upp olika ämnen, men vissa dagar är mer etablerade än andra. Trots att geléhallonets dag kan verka trivial så står den för något djupt mänskligt.

Vissa av årets många temadagar finns till för att rikta våra spridda tankar till olika sjukdomar. Dagar som barncancerdagen den 15 februari är en sådan dag och bakom dagen står en hel rad av internationella organisationer.

Sedan finns det dagar med gamla anor såsom fastlagstisdagen eller alla hjärtans dag. Andra dagar är betydligt yngre, men har lyckats etablera sig bra. Kanelbullens dag infaller 4 oktober och är ett ganska välkänt koncept i nuläget.

En snabb koll på sidan temadagar.se avslöjar att det finns en hel del temadagar. Ostbågens dag, V8-motorns dag – ja till och med Kennethdagen.

För den nyfikna så kan det nämnas att Kennethdagen och dess initiativtagande förening KennethKlubben fick sin start när den svenska riksdagen år 1992 för första gången tog med namnet Kenneth i namnlängden. Dagen firas den 22 mars.

På torsdagen den 15 februari står det geléhallonets dag.

En V8-motor med dubbla förgasare
V8-motorn har en egen temadag. En V8-motor med dubbla förgasare Bild: Yle/Roger Källman V8,motor,Förgasare,Dodge

Vi behöver sammanhang

Fredrik Nilsson är professor i nordisk etnologi vid Åbo Akademi. han säger att det finns en gemensam faktor mellan alla temadagar.

- Människor har ett behov av ett sammanhang och att samlas kring något, säger Nilsson.

Fredrik Nilsson talar om att vi lever i en ganska rotlös tid när vi inte vet vem vi egentligen är.

- Vi letar efter ett sammanhang och en trygghet. Där tror jag att den här typen av temadagar fyller en viss funktion, även om det kan verka trivialt med något som geléhallonets dag, säger Nilsson.

porträtt av fredrik nilsson. han har kort hår, svartbågade glasögon och en rutig skjorta.
Fredrik Nilsson, tf. professor i nordisk etnologi vid Åbo Akademi. porträtt av fredrik nilsson. han har kort hår, svartbågade glasögon och en rutig skjorta. Bild: Kennet Ruona Fredrik Nilsson

Nya traditioner uppstår hela tiden

Temadagar bildar traditioner och nya traditioner uppstår hela tiden - både i det lilla och i det stora. Även om själva begreppet tradition kanske får en att tänka främst på gamla och välbekanta traditioner, så är traditioner väldigt rörliga, menar Nilsson.

- Traditioner skapas ständigt och jämnt just eftersom att de svarar på ett djupt mänskligt behov av ett sammanhang. Men vad man samlas kring kan variera i tid och rum, säger Nilsson.

Vissa mer lyckade än andra

Vi lämnar det ganska abstrakta traditionsbegreppet för en stund och återgår till geléhallonets dag och andra dagar som lyfter fram något ätbart.

En mycket väletablerad temadag är kanelbullens dag som firas den fjärde oktober varje år och har firats i snart 20 år.

Etnologen Fredrik Nilsson har en idé om varför kanelbullens dag är mer etablerad än geléhallonets dag.

- Kanelbullen är en symbol för så mycket mer än vad geléhallonet är. Kanelbullen symboliserar allas våra mor- och farmödrar som bakar hemma i ett varmt och ombonat hem, säger Nilsson.

Bullar bakade vid centralköket i Houtskär
Kanelbullens dag är välkänd vid det här laget. Bullar bakade vid centralköket i Houtskär Bild: Yle/Johanna Ventus Bulle,bullar,Kanelbulle,Fika,Houtskär,kök

Nilsson talar i termer som genuint och äkta, något som förknippas med familj.

- Kanelbullen har en helt annan tyngd än ett massproducerat litet geléhallon som är kopplat till industri och storskalighet - saker som vanligtvis associeras till det oäkta, säger Nilsson.

Hur svårt är det att instifta lingonsyltens dag?

Med lite etnologi i bagaget kan man undra hur svårt det skulle vara att få till en lyckad temadag. Ta kanelbullens dag som exempel - det är en bulle som alla nordbor har ett förhållande till, ett bakverk med en lång tradition och en produkt som har en välgjuten position i våra liv.

Kunde samma lyckade koncept gå vägen med en annan produkt? I nuläget existerar inte lingonsyltens dag. Lingonsylten är också en väldigt välkänd produkt med ett kulturellt värde.

Pirjo Laaksonen, professor i marknadsföring vid Vasa universitet, tror att lingonsyltens dag kunde bli verklighet.

- Dagen har potential inte enbart i Finland utan också i Sverige. Den passar bra i tiden och det finns trender med att mat ska vara lokalt. Det är en riktigt bra idé, säger Laaksonen.

Pirjo Laaksonen.
Pirjo Laaksonen är professor i marknadsföring vid Vasa universitet. Pirjo Laaksonen. Bild: Yle/Anna Ruda pirjo laaksonen

För att en temadag ska etableras krävs det förstås att människor känner till dagen och tar den till sig. Pirjo Laaksonen tror på makten av sociala medier. Via användare kunde dagen få en stor spridning och människor kunde bidra genom att dela bilder och videon där lingonsylten figurerar.

- Något som man ofta använder sig av är kändiskockar. De kunde använda lingonsylt i nya trendiga rätter, säger Laaksonen.

Förutom sociala medier och kändisar kunde man också samarbeta med organisationer. Som exempel nämner Laaksonen Luomuliitto eller Marthaförbundet. En annan möjlighet vore att få in dagen i skolornas verksamhet, såsom att få skolelever att plocka lingon och göra sin egen sylt.

- Det viktigaste är att göra något som når över nyhetströskeln. Då börjar det spridas, säger Laaksonen.

Lingonet representerar något äkta

Också den tillförordnade professorn i nordisk etnologi, Fredrik Nilsson, ser potential i lingonsyltens dag.

- Dagen är kopplad till att man ska vara ute i, ta hand om och ha en slags nära relation till naturen, som då också definieras som det äkta.

- Lingonsyltens, eller lingonets dag skulle kunna bli en del i ett nationellt kanon i norra delarna av Europa, säger Fredrik Nilsson.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle