Hoppa till huvudinnehåll

Experter prickar brister i valfrihetslagen – dessa fem punkter borde regeringen ändra på

En klubba i en domstol.
En klubba i en domstol. Bild: Mostphotos domstol,brott (juridik),lagar (alster),Dom

Rådet för bedömning av lagstiftningen har granskat utkastet till ny valfrihetslag. Dessa fem punkter vill rådet bättra på i lagutkastet.

1. Det behövs fler kvantitativa bedömningar av effekterna

Enligt rådet ger lagutkastet en bra bild av storleksordningen av den blivande hälsovårdsmarknaden.

Däremot har den regionala indelningen av den blivande marknaden inte beaktats i tillräcklig utsträckning.

Rådet anser att man i lagutkastet borde fästa större uppmärksamhet vid den regionala jämlikheten.

2. Nyttan med reformen borde ställas i proportion till kostnaderna

Enligt rådet kommer hushållen att gynnas av den ökade tillgängligheten och de kortare köerna som utlovas i lagutkastet.

Om tillgången på läkare förbättras är det möjligt att upptäcka allvarliga sjukdomar i ett tidigare skede. I förlängningen kan det här leda till betydande förbättringar av folkhälsan och besparingar inom specialistvården.

Samtidigt kan ökad tillgänglighet leda till att användningen av hälsovårdstjänster ökar överlag.

Rådet efterlyser en riktgivande beräkning av hur efterfrågan på tjänster kommer att påverkas av reformen.

3. Det saknas en uppskattning av nettoeffekterna på social- och hälsovårdens utgifter

Ett av syftena med vårdreformen är att stävja social- och hälsovårdens utgifter. Målet är att spara in tre miljarder euro före utgången av 2029.

Enligt rådet framkommer det ändå inte hur kostnaderna ska stävjas i praktiken.

Enligt rådet måste utkastet till valfrihetslag kompletteras till den här delen, då en av de centrala målsättningarna med reformen är att få ned kostnaderna.

Rådet efterlyser även en exaktare uppskattning av hur mycket myndighetsresurser som kommer att krävas för att administrera den blivande valfrihetsmodellen.

4. Effekterna av reformen är delvis motstridiga. De risker som hänger ihop med det här borde beaktas i större utsträckning

Enligt experterna är vissa av målsättningarna med valfriheten i vården motstridiga.

Att sträva efter besparingar på tre miljarder euro samtidigt som man vill öka på tillgängligheten och kvaliteten av vården är en ambitiös målsättning.

Också till den här delen borde riskerna med reformen belysas tydligare, skriver rådet.

5. Förutom nyttan borde även kostnaderna och riskerna framkomma.

Enligt experterna fokuserar lagutkastet på nyttorna med valfriheten, medan riskerna med reformen tonas ned.

Vidare är konsekvensbedömningarna i utkastet alltför allmänt formulerade.

I lagutkastet konstateras att behovet av social- och hälsovårdstjänster är stort hos ”åtminstone tio procent av befolkningen”.

För den här gruppen kommer det att vara speciellt svårt att utnyttja de möjligheter som valfriheten öppnar.

Rådets slutsats är att regeringen borde rikta mer fokus på dem som använder mycket social- och hälsovårdstjänster.

Rådet vill också höra fler argument för de grunder på vilka ersättningarna till de privata vårdproducenterna kommer att betalas ut.

Vad gör rådet för bedömning av lagstiftningen?

  • Ett självständigt och oberoende råd som inrättats i anslutning till statsrådets kansli.
  • Ger utlåtanden om lagförslag och de konsekvensbedömningar som ingår i dem.
  • Syftet med rådet är att förbättra kvaliteten på lagberedningen.
  • Rådets mandatperiod är tre år och medlemmarna utnämns på basis av personlig sakkunskap.
  • Medlemmarna får inte företräda en intressebevakningsorganisation i sitt uppdrag, men de kan vara anställda av en sådan.
  • Nuvarande medlemmar i rådet är: Juris kandidat Leila Kostiainen (ordförande), äldre rådgivare Bo Harald, professor Ari Hyytinen, professor Eva Liljeblom, professor Tuula Linna, vice vd Leena Linnainmaa, juris doktor Kalle Määttä, professor Jyrki Tala, juris kandidat Rauno Vanhanen

Källa: Statsrådet

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes