Hoppa till huvudinnehåll

Hur förbättra livskvaliteten för dem som bor nära vargar?

Uppstoppad varg i skogen på vintern
Uppstoppad varg i skogen på vintern Bild: Jyri Pitkanen Taxidermi,vargen

Skogsarbetare som avbrutit arbetet. Föräldrar som inte längre låter sina barn cykla till skolan. Den här vintern har vi hört om vargobservationer på olika håll och hur de har påverkat människors vardagsliv.

– Vi måste förstå de psykologiska processer som gör att människor känner oro för att möta rovdjur och som tycker att livskvaliteten försämrats. Enbart mer fakta kring rovdjuren minskar inte på människors rädsla, säger Maria Johansson som är professor inom miljöpsykologi vid Lunds Tekniska Högskola.

Maria Johansson deltar i tvärvetenskapliga forskningsprojekt kring hur man ska kunna förbättra livskvaliteten för personer som bor i rovdjursområden och som känner rädsla för rovdjuren.

Hur myndigheterna hanterar rovdjursfrågorna, i kombination med den egna kunskapen om varg och björn påverkar rädslan

I den här forskningen möts miljöpsykologi, eller samspelet människa och miljö, emotionspsykologi, som handlar om människors känslor och viltekologi, det vill säga forskning som riktar in sig på de stora rovdjuren.

Tidigare forskning om miljö och miljöstress visar att om man bor i områden med björn eller varg kan det ha negativ inverkan på hur invånarna upplever sin livskvalitet. Att leva med den formen av stress är negativt.

– Vår forskning visar att det sätt på vilket myndigheterna hanterar rovdjursfrågorna, i kombination med den egna kunskapen om varg och björn påverkar rädslan, säger Maria Johansson.

Vargspår i snö
Vargspår i snö. Vargspår i snö Bild: Jörgen Lindholm varg,Snappertuna,Västnyland,vargspår

Forskningsprojekten riktar in sig främst på människor som bor i områden med fast rovdjursstam och som känner ett obehag för att gå ut i skogen och som gärna skulle vilja känna sig lite tryggare.

– Om man känner sig sårbar i förhållande till varg och björn påverkas man negativt. Frågor som kommer är upp är huruvida man tror sig kunna förutse en vargs beteende vid ett eventuellt möte. Och tror man att man kan hantera sin egen reaktion om man kommer nära ett rovdjur?

Ut med guide i vargområden

Under projektens gång har forskarna arbetat med exponering och rollmodellering, vilket betyder att deltagarna fått komma ut med en erfaren guide i rovdjursområden.

Guiden visar hur miljön ser ut, hur man kan göra för att undvika att möta rovdjur - och också hur man ska göra om man trots allt råkar på en varg eller björn.

I forskningsprojekten deltar också rovdjurscentret De 5 stora. På sina webbsidor De 5 stora informerar rovdjurscentret om hur man ska göra om man möter en varg:

  • Gå sakta och ljudligt därifrån, och spring helst inte.
  • Om vargen följer efter - stanna upp och verka stor och farlig genom att hålla armar och väskor eller dylikt i luften. Ta hellre ett par steg mot vargen än ifrån den.
  • Om vargen trots allt skulle angripa så slå och sparka så mycket du kan.

Den här typen av information i kombination med exkursioner ut i skog och mark med guider har haft bra resultat bland personer som känt att deras livskvalitet försämrats när antalet rovdjur ökat.

Tron på myndigheter inverkar också

Den andra dimension forskningen tagit fasta på har mer med den sociala kontexten och den sociala tilliten till myndigheterna att göra, säger Maria Johansson.

Vargfrågan har blivit något av en symbolfråga för ett allmänt missnöje och en känsla av politisk maktlöshet.

När det gäller rädsla för varg är det viktigt att man upplever informationen som myndigheterna ger som trovärdig

Hur myndigheternas representanter hanterar rovdjursfrågorna med hänsyn till dem som bor i områden med fast rovdjursstam, liksom de tankar och värderingar som styr myndigheternas hantering av rovdjursfrågor påverkar människors känsla av sårbarhet.

Kaksi sutta.
Kaksi sutta. Bild: Yle/Seppo Nykänen varg,rovdjur,stora rovdjur,däggdjur,hunddjur,social animal

I de forskningsprojekt där Maria Johansson medverkar har forskarna utifrån ett antal psykologiska principer sett på hur man kan lägga upp exempelvis stormöten där länsstyrelse och viltskadecenter informerar allmänheten.

– Viktigt här är att informationen ges på ett sätt som uppfattas trovärdigt och inlyssnande.

Speciellt när det gäller rädsla för varg är det viktigt att man upplever informationen som myndigheterna ger och informationen från guiderna som trovärdig.

– Om man inte litar på dem som ger informationen, eller tycker att informationen är oriktig, så har åtgärderna inga effekter.

Effekten sitter i men motivation krävs

Omkring 300 personer har deltagit i de olika delstudierna kring rovdjur och livskvalitet. Forskarna har följt upp deltagarna efter tre och sex månader.

Det har visat sig att deltagarna fortfarande uppskattar sin rädsla som mindre. Man undviker inte heller i lika stor utsträckning att röra sig i skog och mark.

– Men det krävs att man själv är motiverad. Det är ju inte alla som tycker att den här metoden passar dem, säger Maria Johansson.

Läs också

Natur

Vi drar till skogs registrerade 775 996 skogsbesök under två veckor!

Här har flest skogsbesök gjorts

Nyligen publicerat - Natur