Hoppa till huvudinnehåll

Ska Helsingfors universitet stänga för strejk? Förhandlingarna fortsätter på måndag

helsingfors universitets huvudbyggnad
Strejkvarseln gäller Helsingfors Universitet onsdagen den 28.2. helsingfors universitets huvudbyggnad Bild: Yle/ Catariina Salo Helsingfors universitet

Medlingen mellan universitetspersonalen och Bildningsarbetsgivarna fortsätter på måndag. Endagsstrejken för Helsingfors universitet är ett första steg i stridsåtgärderna om inget förhandlingsresultat nås.

Arbetstagarorganisationerna lämnade i tisdags en förhandsanmälan om strejk, och medlingen med förlikningsman Janne Metsämäki inleddes på fredag.

Det är Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL, Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU samt Löntagarorganisationen Pardia som lämnade varsel om strejk medan arbetsgivarparten representeras av Bildningsarbetsgivarna.

Parterna kommenterar inte medlingen medan den pågår, och inte heller förlikningsman Janne Metsämäki har någon annan kommentar till Yle än att medlingen fortsätter på måndag.

Utan avtal sedan 31 januari

Universitetssektorns kollektivavtal löpte ut den sista januari. Tvisten gäller både löner och lönesystemen. Före tisdagens strejkvarsel hade förhandlingarna pågått i två månader utan resultat.

Facken uppgav i tisdags att de anser sig tvingade till påtryckningar på grund av arbetsgivarens förringande attityd till löneförhöjningarna.

Facken har sagt att universiteten borde ha råd med samma lönepåslag som andra förhandlingar om kollektivavtal landat på under hösten och vintern: en 3,2 procents höjning på två år.

- För tillfället kan vi inte kommentera detaljer, säger Laura Tuominen, avtalsombudsman på JHL.

Lönenivån som de har erbjudit är för låg, den stämmer inte med den allmänna nivå som alla andra förhandlingar har haft― Laura Tuominen, JHL

- Men problemet mellan oss och arbetsgivarna är att lönenivån som de har erbjudit till arbetstagarna är för låg, och den stämmer inte med den allmänna nivå som alla andra förhandlingar har haft, till exempel offentliga sektorn och staten och industrin.

Andra saker parterna inte är eniga om är till exempel hur lönesystemet ska förändras - arbetsgivarparten vill förnya lönesystemet men arbetstagarorganisationerna är enade om att det behövs mera tid för att bereda en så stor förändring.

Arbetsgivarparten: inte jämförbar procentenhet

Anne Somer, arbetsmarknadschef hos Bildningsarbetsgivarna, säger att arbetstagarparterna jämför fel procenttal när de jämför med löneförhöjningarna inom de andra branscherna.

Arbetstagarorganisationerna har sagt att de erbjuds en förhöjning på 1,34 procent medan andra branscher får en höjning på 3,2 procent. Somer säger att den rätta jämförelsesiffran är 2,2 procent, eftersom man ska räkna vad kostnadseffekten blir.

Man har jämfört lite olika siffror vilket får vårt förslag att se sämre ut än vad det är― Anne Somer, Bildningsarbetsgivarna

- Man har jämfört lite olika siffror vilket får vårt förslag att se sämre ut än vad det är, säger Somer.

Helsingfors universitet ett första steg i stridsåtgärderna

Endagsstrejken för Helsingfors universitet är ett första steg i stridsåtgärderna om inget förhandlingsresultat nås.

- Tillsvidare vill arbetstagarna förhandla för att hitta ett nytt kollektivavtal. Men det finns också möjlighet att gå vidare om det inte går som vi har hoppats, säger Tuominen.

- Det är viktigt att förlikningen går bra och vi hittar resultat som vi kan leva med så det inte är nödvändigt att ta andra steg.

Strejken kan komma att utvidgas också till den privata utbildningssektorn och då kan förutom universitet också privata yrkeshögskolor, yrkesskolor, gymnasier och grundskolor påverkas.

Arbets- och näringsministeriet kan på framställning av förlikningsmannen besluta att skjuta upp en strejk med högst två veckor, om den anses skada livsviktiga funktioner eller ett allmänt intresse i samhället. Vårens studentskrivningar kan tänkas vara en orsak att skjuta upp en strejk.