Hoppa till huvudinnehåll

Djuret som terapi och sällskap - Elin rider med ett syfte: "Jag har fått rutiner och självförtroende"

Flicka klappar häst på manen i häststall.
Elin Nyholm har utvecklats mycket tack vare den socialpedagogiska hästverksamheten. Flicka klappar häst på manen i häststall. Bild: Yle/Jussi Kallioinen häst,ryttare,Dragsfjärd,socialpedagogisk hästverksamhet

Hundar är fortfarande det vanligaste terapidjuret, men också katter och hästar används för att ge närhet och trygghet.
Undersökningar visar att till exempel hästar skapar självförtroende, ansvarskänsla och balans hos sin skötare.

Elin Nyholm har deltagit i socialpedagogisk hästverksamhet i Ridstall Eskils i Dragsfjärd under flera år redan.

- Hästarna sprider närhet och trygghet, säger hon. De dömer inte mig på något sätt.

Förutom det tar Elin också ansvar på ett annat sätt nuförtiden.

- Jag har fått rutiner och självförtroende, säger hon.

Metoden för att locka fram bland annat de här egenskaperna heter socialpedagogisk hästverksamhet.

Stallet där känslorna bestämmer takten

Socialpedagogisk hästverksamhet har funnits i Finland sedan 2003, men är fortfarande ganska okänd.

Verksamheten skiljer sig från annan ridskoleverksamhet genom att ryttaren är i centrum hela tiden. Ryttaren och handledaren ger hela tiden akt på och diskuterar hur det känns medan man jobbar i stallet, sköter hästen eller rider.

Känslor som rädsla, ensamhet, förtroende, glädje och närhet diskuteras hela tiden.

Det finns drygt 120 utbildade handledare utspridda över hela landet, men de flesta finns i södra och sydvästra Finland.

Bara fem av handledarna verkar på svenska. Marthina Korhonen i Dragsfjärd är en av dem.

Jag tror att det nuförtiden behövs alternativa metoder för att bemöta människor och hitta alternativ för att människor ska må bättre― Marthina Korhonen, handledare

Marthina gör upp verksamheten helt och hållet på målgruppens villkor och enligt dess behov. Det kan handla om personer som har svårt att kommunicera, har koncentrationssvårigheter eller svårt med sociala kontakter.

- Jag tror att det nuförtiden behövs alternativa metoder för att bemöta människor och hitta alternativ för att människor ska må bättre, säger hon. Jag tänker att djur över lag är lättare att söka sig till än människor.

Kvinna håller häst i grimman utomhus
Marthina Korhonen är handledare i specialpedagogisk hästverksamhet. Kvinna håller häst i grimman utomhus Bild: Yle/Jussi Kallioinen häst,ridskola,Dragsfjärd,Ridstall Eskils

Enligt Korhonen är hästar särskilt bra eftersom de naturligt för med sig ett lugn samtidigt som de är respektingivande.

- När jag möter vuxna eller barn gör hästen att det blir lättare för många att till exempel kunna prata, säger hon.

Det man tränar här i stallet kommer med till vardagen― Elin Magnusson, handledare

Inom den socialpedagogiska hästverksamheten går kombinationen socialarbetare och hästintresse ofta hand i hand. Så är det också för Elin Magnusson.

Kvinna med glasögon
Elin Magnusson ville göra något mera med sitt ridintresse än att bara rida för eget välbefinnande. Kvinna med glasögon Bild: Yle/Jussi Kallioinen ryttare,Dragsfjärd,ridskola

Elin ser hur ett bättre självförtroende och större ansvarskänsla i stallet smittar av sig över lag.

- När man lär sig ta hänsyn till andra människor föder det empati. Det man tränar här i stallet kommer med till vardagen, till barnets familj, skolan och så vidare.

Självkänslan växer när man har lyckats med någonting― Erica Hagberg, förälder

Erica Harbergs dotter började delta i socialpedagogisk verksamhet för sju år sedan.

Det har gett dottern bland annat bättre koordination och balans. Hon har också blivit medveten om sina starka och svaga sidor.

- Hon har också lärt sig att ha ett samspel och läsa av kroppsspråk, förklarar Erica. Det har stärkt hennes självförtroende att hon vet vad hon kan och vad hon är bra på. Självkänslan växer när man har lyckats med någonting.

Mänskans bästa vän ger sällskap och terapi

Hundar är de vanligaste sällskaps-, besöks- och terapidjuren i Finland.

Specialläraren Helena Isuls har skolat sin labrador Happy till besökshund.

Kvinna, hund och pojke
Happy hjälper bland annat Jerker Storbäck att läsa finska. Här sitter de tillsammans med specialläraren Helena Isuls Kvinna, hund och pojke Bild: Yle/Jyrki Karjalainen hund,närpes

Happy är dagligen med under lektionerna i Närpes högstadium.

- Eleverna uppmuntrar varandra att vara tysta för Happy ska sova, säger hon. De kommer väldigt bra ned i varv.

Eleverna Karl-Oskar och Carina säger att det är intressant, nytt och roligt att ha Happy med på lektionerna.

Det är än så länge ganska ovanligt med hund i skolan. Hittills har det gått, men rektorn Göran Småroos har en del att var observant på.

Om det visar sig att vi har elever som är allergiska måste vi ompröva hur vi gör med alltihop― Göran Småroos, rektor, Närpes högstadium

Bland annat har man diskuterat hur man gör om det finns elever som är rädda för hunden, på hur stort område han får röra sig i skolan och hur allergiska elever påverkas.

- Om det visar sig att vi har elever som är allergiska måste vi ompröva hur vi gör med alltihop. Det är lite på försöksstadiet ännu, säger Småroos.

Lång skolning för terapihundar

Som bäst testas Happy för vidareskolning till terapihund.

Hundarna får sin skolning vid terapihundskolor. Johanna Rosendahl driver en sådan i Vasa.

I terapihundskolan får hunden först en grundskolning till besökshund. Efter det går den vidare och skolas till terapihund.

Johann Rosendahl öppnar Finska Terapihundskolan hösten 2014. Här med hunden Tellus.
Johanna Rosendahl grundade Finska terapihundskolan för drygt tre år sedan. Johann Rosendahl öppnar Finska Terapihundskolan hösten 2014. Här med hunden Tellus. Bild: Yle/Joni Kyheröinen finska terapihundskolan

Hunden måste uppfylla en lång lista med egenskaper för att antas för skolning till terapihund. Det viktigaste är att den tycker om människor, är lugn och trygg i sociala sammanhang.

Hunden ska dessutom klara av allt från hastiga rörelser till höga ljud, kunna ta godis fint från handen, lyda sin förare men samtidigt vara självständig och trygg.

- I skolan så motiverar hunden att göra uppgifter som annars kunde kännas svåra, säger Rosendahl. Inom vården kan man se goda resultat genom ökad livsglädje hos patienterna.

Terapihundar används dessutom inom rehabiliteringsvården för att bland annat träna motorik hos både äldre och barn.

"Alla vill krama katterna"

Precis som hästar och hundar används också katter för att mjuka upp vardagen.

I Lovisa har seniorhemmen redan länge haft katter.

Anja Mattson är glad över katterna.

- Här i kommunalhemmet händer det inte så mycket, men katterna vill alla krama, säger hon.

katt ligger i soffa
Katterna i Gråbergs servicehem är älskade och populära bland de äldre. katt ligger i soffa Bild: Yle/Berislav Jurisic katt,servicehem,sällskapsdjur,Lovisa

För Gråberg och alla andra servicehem och äldreboenden betyder katterna att minnen och känslor väcks till livs hos boendena.

Så är det också för Nils Sjöblom.

- Det ger en trygg känsla när katterna ligger och morrar och har sig med rund mage. Jag tycker om katter, har alltid tyckt om dem sen jag var en liten pojke, minns han.

En man sitter i samlingssalen i serviceboendet Gråberg i Lovisa.
Katterna kan nog också vara fulla i fan, säger Nils Sjöbolm. En man sitter i samlingssalen i serviceboendet Gråberg i Lovisa. Bild: Yle/Berislav Jurisic servicehem,Lovisa,katt,äldreboende,Serviceboendet Gråberg

Ingen vet hur terapidjuren mår

Det har forskats en del i djurassisterade interventioner ute i världen, men ännu finns en hel del frågor att besvara.

Hittills har man bara gett akt på de positiva effekterna på olika klientgrupper. Zoologen och doktoranden Ingela Wikman har gett sig i kast med att forska i sällskaps- och terapidjurens reaktioner.

- Vi vill också veta är om det finns negativa stressrelaterade funktioner när man har terapidjur, säger hon. Det har det inte forskats så mycket om.

Forskare Ingela Wikman
Forskare Ingela Wikman Bild: YLE / Mathias Gustafsson djur som terapi,djurassisterad intervention

Man vet att det lugnar ner hormonellt, att blodtrycket sjunker och att nivån av stress kortisol sjunker när man klappar ett djur med päls.

- Vi vill veta om effekterna är bara just då eller om de är långvariga, säger Ingela Wikman.

Wikman blev intresserad av djurs helande verkan när hon för många år sedan blev utbränd.

- Då skaffade jag min tredje hund, en hundvalp som blev terapihund. Henne jobbade jag med på äldreboenden i Helsingfors.

Artikeln är ursprungligen publicerad den 18.2.2018 och programmet Närbild är också en repris från 18.2.2018. Programmet sänds på nytt i Yle Fem 21.1.2019 kl 20.00 och på tisdag 22.1.2019 kl 11.00.

Se hela programmet här:

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland