Hoppa till huvudinnehåll

Frivilliga hjälpare riktar kritik mot Raseborg efter branden i Pojo - staden anser att man gjorde tillräckligt för de drabbade

Den radhuslänga som förstördes i en brand på Gumnäsvägen i Pojo i januari 2018 är insnöad.
Många ville hjälpa invånarna som förlorade sina hem efter branden i radhuslängan på Gumnäsvägen 8 i Pojo. Invånarna kunde till exempel via sociala medier berätta vad de behövde av allt det som donerades av andra personer. Den radhuslänga som förstördes i en brand på Gumnäsvägen i Pojo i januari 2018 är insnöad. Bild: Marica Hildén / Yle Pojo,Raseborg,Västnyland,brand gumnäsvägen 8 pojo

Raseborgs stad är glad över det frivilliga arbete Pojo kyrkoby byförening har gjort för invånarna som förlorade sina hem i en brand på Gumnäsvägen i Pojo i januari.

Från föreningens sida hade man hoppats på större hjälp av staden.

Söndagen den 21 januari totalförstördes en radhuslänga på Gumnäsvägen i Pojo i en brand.

Alla invånare klarade sig undan branden.

Den totalförstörda radhuslängen på Gumnäsvägen i Pojo.
Det räckte länge innan branden var släckt. Den totalförstörda radhuslängen på Gumnäsvägen i Pojo. Bild: Yle/Maria Wasström Västnyland,Pojo, Raseborg,brand- och räddningsarbete,branden på Gumnäsvägen 8

Ett omfattande frivilligt arbete sattes i gång för att samla in kläder, möbler och andra förnödenheter till dem som hade förlorat sina hem.

Föreningar, företagare och församlingarna i Pojo har hjälpt de drabbade med Pojo kyrkoby byförening i spetsen.

Förrådet stängs snart

Några veckor senare börjar det vara dags att stänga förrådet i mataffären Delitukku där det fortfarande finns kläder och annat som folk donerat.

Det är också dags för ordföranden för byföreningen, Marianne Liitelä, att se tillbaka på tiden som gått sedan branden.

Marianne Liitelä står i förrådet där det samlades in förnödenheter till dem som miste sina hem i branden på Gumnäsvägen i Pojo.
Marianne Liitelä är ordförande för Pojo kyrkoby byförening. Hon säger att hon aldrig gjort liknande frivilligt arbete förut, och hoppas att hon inte behöver göra det i framtiden heller. Marianne Liitelä står i förrådet där det samlades in förnödenheter till dem som miste sina hem i branden på Gumnäsvägen i Pojo. Bild: Marica Hildén / Yle Pojo,Raseborg,Västnyland,branden på Gumnäsvägen 8

Marianne Liitelä bor granne med det förstörda huset. Hon sov inte mycket den natten det brann, utan följde med släckningsarbetet hemifrån.

Marianne Liitelä säger att det frivilliga arbete som sattes i gång med detsamma efter branden fungerade strålande.

- Byborna organiserade hjälpen bra och jag har hört av familjerna att de är nöjda.

Raseborgs stad får kritik

Liitelä har aldrig organiserat ett liknande frivilligarbete tidigare. Hon vet inte om det kunde ha gjorts på ett annat sätt då hon ser tillbaka på veckorna som gått.

- Allt har gjorts med fingertoppskänsla, men jag är väldigt nöjd med hur arbetet fungerade hos oss.

Däremot kritiserar Marianne Liitelä staden Raseborgs agerande efter branden.

Hon upplever att frivilligarbetarna blev lämnade ensamma.

- Socialbyrån ringde invånarna dagen efter branden, men det gavs ingen krishjälp och det har inte gjorts någon uppföljning.

Vad borde Raseborgs stad ha gjort?

- Varje familj borde ha fått en egen socialarbetare som skulle ha tagit reda på vilken hjälp var och en behöver.

Socialjouren gav stöd mitt i natten

Det var socialjouren för Hiisi och Västnyland som gav det första stödet till invånarna.

Socialjouren skickade en person till Pojo den natt det brann.

Marianne Liitelä berättar att den personen enbart pratade finska.

- Det är inte bra i en krissituation, säger hon.

Socialjouren arbetar från Hangö till Högfors. Socialjouren nås då man ringer nödcentralen.

Där arbetar man utanför tjänstetid med bland annat barn och barnfamiljer i akuta krissituationer.

Alla fick ett samtal från staden

Socialarbetare Susann Forstén vid Raseborgs stads vuxensocialarbete berättar att hon dagen efter branden ringde till alla som hade bott på Gumnäsvägen.

- Jag frågade om deras situation, om de har någonstans att övernatta och om de har akut behov av hjälp. Jag bad dem också att vända sig till stadens bostadssekreterare och ringa sina försäkringsbolag.

De fick också vet att de kunde vända sig till Raseborgs mentalvårdsenhet för samtalshjälp.

Socialarbetare Susann Forstén i Raseborg.
Socialarbetare Susann Forstén hade kontakt med byföreningen och man kom överens om hur man skulle gå till väga med hjälpen. Det är bra att det finns ett nätverk av frivilliga arbetare så att Pojoborna fick hjälp, säger Forstén. Socialarbetare Susann Forstén i Raseborg. Bild: Marica Hildén / Yle Raseborg,Västnyland,Ekenäs,susann forstén

Susann Forstén säger att det var en lättnad att höra att de flesta hade ett nätverk som ledde till att de kunde övernatta någonstans och som gav dem stöd framöver.

Forstén berättar att samtalen den första dagen efter branden för det mesta var korta.

- Jag märkte att de var skärrade och inte medvetna om den riktiga situationen.

"Glädjande att så få ringt oss"

Susann Forstén ringde inte flera gånger efter det till de drabbade, utan det var de som kontaktade henne.

Tre personer kontaktade Susann Forstén senare för att diskutera mera.

- Det är glädjande att så få har ringt oss. Det tar jag som ett bevis på att nätverket i Pojo fungerat bra.

Barnfamiljerna hade enheten för barn och familjer i Raseborg hand om.

Den radhuslänga som förstördes i en brand på Gumnäsvägen i Pojo i januari 2018 är insnöad.
Så här såg radhuslängan ut den 13 februari. Den radhuslänga som förstördes i en brand på Gumnäsvägen i Pojo i januari 2018 är insnöad. Bild: Marica Hildén / Yle Pojo,Raseborg,Västnyland,brand gumnäsvägen 8 pojo

Susann Forstén berättar att ingen från hennes jobb har besökt de drabbade Pojoborna.

- Min egen åsikt är att man inte ska pressa människor i akut nöd med allt för många främlingar. Folk har ofta inte en förmåga att ta emot information då de är chockade.

- Det är bättre att först lugna sig och få hjälp efter hand.

Borde Raseborgs stad ha gjort mera för dem som miste sina hem?

- Nej. Det är alltid bättre om frivilliga sköter så mycket som möjligt, då är det mera flexibelt. Myndigheter är alltid myndigheter.

Staden har inte tillräckligt med resurser

Susann Forstén säger att hon av tidigare erfarenhet vet att till exempel samtalshjälp gör mera skada än nytta om den sker för tidigt.

- Hjälpen blir en dålig erfarenhet om man inte är färdig att ta emot den. I Pojo hade de sina nätverk av släkt eller vänner och det var det viktigaste.

Staden Raseborg har inte heller personal eller de ekonomiska resurser som behövs för att hjälpa på samma sätt som frivilliga kan göra, säger Forstén.

Ett lager av insamlade förnödenheter.
Så här såg det ut i lagret strax efter branden. Pojo kyrkoby byförening har meddelat att det inte behövs mera kläder. Byaföreningen planerar att skicka förnödenheterna till välgörande ändamål om donatorerna går med på det. Ett lager av insamlade förnödenheter. Bild: Yle/Maria Wasström Västnyland,Pojo, Raseborg,branden på Gumnäsvägen 8

Vad tycker du om frivilligt arbete, Susann Forstén?

- Det är bra, men man måste vara känslig inför de utsattas situation. De får inte känna att de måste ta emot något som de inte vill ha. De kanske inte vågar säga att låt mig vara i fred och tänka först.

När anser du att de drabbade är i en sådan situation att de kan ta emot hjälp?

- Kläder, hygienartiklar och sängkläder behövs genast.

- Jag tror att man sedan borde vänta en vecka eller två om man vill ge mera stöd. Först då börjar man se hur situationen är och vilken hjälp man vill ha av utomstående.

- Hur gärna man än vill hjälpa så är man en utomstående och inte en familjemedlem.

Var byföreningen för snabb med sin hjälp?

- Jag vet inte hur de praktiskt har ordnat hjälpen, men jag har hört att den var bra organiserad. Jag hoppas att de låtit folk själva välja det de behöver.

Alla har nya hem

Alla som drabbades av branden på Gumnäsvägen har fått nya hem.

De flesta bor i Pojo kyrkby.

Leksaker och kläder som samlats in för de hjälpbehövande i Pojo.
Pojo kyrkoby byförening hade en lista på personer som kunde köra ut förnördenheter till de drabbade. Leksaker och kläder som samlats in för de hjälpbehövande i Pojo. Bild: Yle/Maria Wasström Västnyland,Pojo, Raseborg,leksaker

Marianne Liitelä säger att de flesta har fått de förnödenheter de behöver.

- Jag tror att alla börjar återgå till vardagen. Jag ska snart kontakta familjerna för att höra vilken hjälp de ännu behöver av oss.

- Största delen hade hemförsäkringen i skick och börjar själva kunna köpa det de vill ha.

Hur mår de som förlorade sina hem?

- Det är svårt att veta, säger Marianne Liitelä.

Hon har inte haft direkt kontakt med alla hushåll. En del kontakter sker via till exempel släktingar.

- En del av dem har fortfarande svårt att prata om det som hände.

"Hurdan krisberedskap ska Pojo ha?"

Marianne Liitelä vill i något skede prata med familjerna eftersom hon planerar att kartlägga hur staden skötte arbetet efter branden.

- Jag vill veta vilken krisberedskap vi borde ha här i byn om det händer något liknande och vi står ensamma igen. Det räcker säkert en tid ännu innan de kan prata om branden.

Läs mera:

Takkonstruktionen i den brandhärjade radhuslängan i Pojo skulle inte tillåtas om huset byggdes i dag

Radhuslängan i Pojo, som fick omfattande skador i en brand, hade en gammal takkonstruktion. Det ledde till att branden spred sig så effektivt.


Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland