Hoppa till huvudinnehåll

Musik påverkar vår hjärna på flera olika sätt - vilken låt gör dig glad?

En kvinna som lyssnar på musik i hörlurar. Hon står på en gata och hoppar högt i luften. Ser glad ut.
Vilken låt får dig oftast på bra humör? Kommentera längst ner i artikeln! En kvinna som lyssnar på musik i hörlurar. Hon står på en gata och hoppar högt i luften. Ser glad ut. Bild: © Eugenio Marongiu Kvinna,musik,glädje,Glad,Urban,hörlurar,Eufori,Hopp

Finns det en låt som alltid får dig på bra humör? Den måste inte ens vara särskilt glad eftersom även sorglig musik kan påverka dig på ett positivt sätt – här får du veta varför.

Vi är mitt inne i de så kallade oxveckorna och det känns. Många är trötta och humöret är kanske inte alltid det bästa.

Men innan du dömer ut den här dagen - lyssna på en låt som gör dig glad. Det kanske hjälper. (Scrolla ner så hittar du en spellista fylld med musik som får oss på bra humör - och tipsa oss om din bästa låt så kanske den kommer med på listan!)

Musik kan påverka hela vårt känsloregister. Du kan bli melankolisk eller arg men också glad och fylld av energi.

- Olika typ av musik ger olika effekter på våra känslor. Musiken är också fenomenal på att få oss att minnas saker – både tråkiga och glada sådana, säger professor emeritus Gunnar Bjursell.

Handlar om rytmer och tonarter

Det är dels glada minnen som är kopplade till musik, men det finns också vissa rytmer och tonarter som är kopplade till positiv musik.

- Glad musik, sådan musik som sätter sig som öronmaskar, har vissa kvaliteter i rytm och melodi som fungerar som ett så kallat uppåtjack, säger Gunnar.

En man iklädd blå kavaj står framför en bokhylla. Han har grått hår och skägg, och håller en bok i handen.
Gunnar Bjursell är intresserad av hur kultur och musik påverkar vår hjärna. En man iklädd blå kavaj står framför en bokhylla. Han har grått hår och skägg, och håller en bok i handen. Bild: Kari Kohvakka Gunnar Bjursell

Det finns olika sorters musik i världen men tester visar att en del upplevelser faktiskt är universella. Det finns alltså vissa beståndsdelar som gör att en låt uppfattas som positiv.

Det universella gäller också barnvisor – de innehåller vissa komponenter och en viss rytm som är typisk i nästan hela världen.

Rytmen i musiken är viktig

  • En studie visar att lugn musik bidrar till långsamma och knådande tarmrörelser. Buller och oväsen leder däremot till flimrande och okoordinerade tarmrörelser.
  • Lugn musik kan också sänka ditt blodtryck.
  • En del studier visar också att lugn musik får pulsen att gå ner. Det kan ha att göra med ett hormon som heter oxytocin, som i sin tur hänger ihop med det parasympatiska nervsystemet, som aktiveras när kroppen är i vila – alltså inte stressad.
  • Spelar du musik som har snabbare rytm än den egna hjärtrytmen så höjs troligtvis din puls.
  • Om hjärnan påverkas mer av lugn eller snabb musik finns det olika åsikter om.
  • - Det är lite olika bud där. En del artiklar säger att det är mer tydligt att pulsen höjs när man spelar snabb musik och andra säger tvärtom – att man påverkas mer av lugn musik, säger Töres Theorell.

  • Snabb musik hjälper oss också att orka mer på gymmet eller på löpturen. Studier visar att när man springer i tystnad får man lite mer mjölksyra i blodet och upplever större ansträngning. Det har förmodligen att göra med koordination av muskelrörelser.
  • - Man arbetar mer ekonomiskt med musik. Mer effektivt. Snabb musik gör också att man orkar mer och kan anstränga sig mer, säger Töres Theorell.

Töres Theorell som är professor emeritus vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet säger att det glada i en låt uppstår när man kombinerar olika egenskaper som snabb rytm och ljusa klanger.

- Den får också gärna ha harmoniska ackord och vara uppåtgående. Men det handlar också om vår erfarenhet av musik och vad vi upplevt i samband med musiken.

Därför kan ofta barnsånger göra oss glada, eftersom de får oss att känna trygghet.

Vi uppfattar musik på olika sätt

Något recept på lyckomusik kan Gunnar och Töres ändå inte ge oss. Det beror dels på att vi uppfattar musik på olika sätt.

- Det verkar till exempel som om skolade musiker och amatörer lyssnar på musik på olika sätt. En skolad musiker kan tycka att en relativt enkel låt som ger lycka åt andra, inte alls påverkar känslorna, säger Gunnar.

Vi förknippar också musik med olika saker och därför kan en låt som gör någon glad, göra en annan stressad. Gunnar tror ändå att många blir glada av musik som är ganska enkel och okomplicerad.

- Kanske rytmiskt så att man gärna vill dansa. Musik som känns uppiggande.

Också ett dåligt dansband kan göra folk glada

En ingrediens som ofta verkar finnas i musik som får oss på bättre humör är dans. Alltså att den väcker viljan att dansa.

- Dansant musik förstärker ofta effekten. Vi kan ta dansbandsmusik som exempel. De spelar på ett speciellt sätt och de som går på tillställningarna har ofta roligt. En dansbandsorkester kanske inte spelar världens bästa musik, men de har ändå hittat ett recept för att få folk på glatt humör, säger Gunnar.

Och dansen förstärker musikens effekter, alltså känslan av glädje.

En kvinna med långt lockigt hår lyssnar på musik i hörlurar, från sin smarttelefon. Hon ser väldigt glad ut. Hon ler och dansar.
Om du dansar och sjunger med blir lyckoeffekten ännu större. En kvinna med långt lockigt hår lyssnar på musik i hörlurar, från sin smarttelefon. Hon ser väldigt glad ut. Hon ler och dansar. Bild: Antonio Guillem smarttelefoner,hörlurar,mobiltelefoner,sång,musik,glädje,Kvinna

Även om du sjunger med i en glad låt blir effekten större.

- Det är en typisk grej som förstärker upplevelsen. Ofta minns man också textrader, så det handlar inte bara om själva musiken. Texten kan ge en extra kraft i musiken, säger Gunnar.

Sorglig musik gör många glada

Vi ska heller inte glömma den sorgliga musiken. Även den kan få oss att må bättre, eftersom den verkar tala till vår empati.

- Något som gör att vi kan leva oss in i andras besvärligheter kan faktiskt få oss att må bättre, säger Gunnar.

En kvinna med kort hår ligger på en säng och lyssnar på musik. Hon har hörlurar på sig och tittar på sin smarttelefon.
Gör en sorglig låt dig glad? Kanske du är en väldigt empatisk person? En kvinna med kort hår ligger på en säng och lyssnar på musik. Hon har hörlurar på sig och tittar på sin smarttelefon. Bild: © Eugenio Marongiu Kvinna,gay,smarttelefoner,musik,hörlurar,lyssnarvanor,lyssnande (lystrande)

Musiken får inte vara förknippad med en riktig sorg för då blir vi inte glada. Men om den bara återspeglar något som är sorgligt så kan det vara skönt att få bli lite tårögd.

- Man har sett att den empatiska förmågan påverkas av sorgsen musik. Det finns bra studier kring det här. Hjärnan är plastisk – det vill säga att den påverkas av det vi gör och det vi lyssnar på, säger Gunnar.

Även om mycket kan vara medfött, så finns det ingen aktivitet i hjärnan som inte kan påverkas av upplevelser. Du kan alltså öva upp din kreativitet, motivation, glädje och empati.

Musik som lättar på stressen

Musik kan minska på stress-symptom och en orsak till det här är att musiken har en förmåga att uppsluka dig.

- Du kan kanske vara trött en kväll men så drar din kompis med dig på en konsert. Du går dit och känner dig lite sliten, men två timmar senare går du hem och är pigg. Det har hänt något med dig under de här två timmarna, säger Gunnar.

Det som händer är att musiken tar överhand. Du sitter inte och tänker på jobbiga saker och ångrar något du gjort eller har ångest inför morgondagen.

- Du är helt i musikens grepp. Under den tiden sjunker stressnivåerna och du får ett par timmar i lugn och ro. Det här är något man kan utnyttja för att påverka stress eller upplevelser av smärta eller ångest.

Musik vid ångest och depression

Musik används redan i dag inom vården.

- Man kan använda musik vid depression, vid smärta, vid strokerehabilitering och kanske till och med för att förebygga demens. Man kan också använda musik i skolan, för att stimulera till inlärning.

En man som lyssnar på något i hörlurar. Han ser missnöjd ut och det ser ut som om han håller på att ta av sig lurarna.
Musiksmaken är individuell och mycket handlar om minnen. Därför är det svårt att ge ett recept på lyckomusik. En man som lyssnar på något i hörlurar. Han ser missnöjd ut och det ser ut som om han håller på att ta av sig lurarna. Bild: Dean Drobot man,hörseln,män,musik,ljud,missnöje,Hörlurar

Musiken är med oss från vaggan till graven. Gunnar berättar att en finsk studie visar att till och med ett sex månader gammalt foster kan känna igen en harmoni som exempelvis ”Blinka lilla stjärna”.

- Det innebär att vår musikaliska förmåga är lika ärftlig som vår förmåga att tala.

Vårt tal innehåller både informationsutbyte med ord som båda parterna begriper, men också en musikalitet i språket som visar om vi gillar eller ogillar det vi pratar om eller den vi pratar med.

Vi visar alltså våra känslor med hjälp av musik i språket.

Musiken viktig för hjärnan

Musik och kulturella upplevelser kan också hjälpa vid demens eftersom man då tränar hjärnan. Gunnar säger att vår hjärna är som en muskel som hela tiden behöver träning för att vara frisk.

Därför kan musik vara bra hjärngymnastik för alla – också de som inte lider av demens.

- Väldigt mycket av det hjärnan gör är automatiserat, till exempel att köra bil. Automatiseringen gör att det inte bildas några nya funktioner – det stimulerar inte hjärnan särskilt mycket. Du måste ge hjärnan nya utmaningar hela tiden för då bildas nya synapser och då håller du hjärnan aktiv.

En penna och ett par hörlurar som ligger ovanpå ett notpapper.
Musik kan träna din hjärna. En penna och ett par hörlurar som ligger ovanpå ett notpapper. Bild: Aleksandr Kichigin musik,hörlurar,kompositioner,Noter,musikgenre,tonsättning

Det gäller också musik och därför är det bra att även ta till sig ny och annorlunda musik.

Borde vi varje dag lyssna på en ny låt?

- Det tror jag är en bra idé. I dag finns det fruktansvärt mycket musik så det finns säkert något där ute som du skulle tycka var väldigt bra, och du bara lade ner lite kraft på att ta till dig den musiken.

Den kulturella hjärnan och den absoluta lyckolåten

Gunnar är en av dem som driver projektet Den kulturella hjärnan, som är en satsning vid Karolinska Institutet. Där lyfts forskning om relationen mellan kultur, hjärna, lärande och hälsa fram. Projektet har betytt mycket för Gunnar och hans kollegor.

- Om du går in på vår hemsida är det inte bara en massa anekdoter utan det är riktiga medicinska studier. Hemsidan har betytt att vi fått förtroende för det här området inom mycket större kretsar än vi hade för fem, tio år sedan.

Vilken är din absoluta lyckolåt?

- Jag vandrar över hela det musikaliska fältet. När Paul Simons Graceland kom kunde jag nästan inte få nog av den. Jag tyckte den var så otroligt härlig. En låt som hela tiden finns med i min repertoar är Ella Fitzgeralds It don't mean a thing, if it ain't got that swing.

Gunnar berättar att just den låten gett honom en väldigt viktig komponent till hur han förhåller sig till kultur.

- All kultur som för mig är viktig har en svängighet i sig. Det finns mycket kultur som är tråkig eftersom den står stilla. Det finns ingen rytm, inget liv i den. Så swingen brukar jag alltid återkomma till och det här är en låt jag alltid mår bra av att lyssna på.

Dela med dig av dina lyckolåtar

Det finns många olika tester där man frågat personer vilken låt som gör dem mest glad.

En av dem visar till exempel att Queens låt Don´t stop me now passar in i kriterierna för att vara en riktig feel good-låt. Håller du med eller har du en egen låt som alltid gör dig på gott humör? Kommentera gärna här under!

Alla låtar samlar vi ihop i den ultimata lyckopspellistan. Vi på X3M har redan tjuvstartat med våra lyckolåtar – en salig blandning där du kanske hittar en ny favorit!

Nyligen publicerat - X3M