Hoppa till huvudinnehåll

Patrik jagar realappar om kvällarna - att leva hållbart syns i butiker och restauranger

patrik Kumpulainen håller matprodukter som är på rabatt.
Patrik Kumpulainen är duktig på att hitta mat på rabatt patrik Kumpulainen håller matprodukter som är på rabatt. Bild: Yle/Sofia Strömgård Livsmedelsaffärer och supermarketer,livsmedel,Matpris,patrik kumpulainen

Det slängs bort otroligt mycket ätbar mat varje dag i huvudstadsregionen. De goda nyheterna är att allt fler fått upp ögonen för matsvinnet och vill förändra sättet vi förhåller oss till mat och avfall.

I Finland slänger varje person i medeltal 23–24 kg ätbar mat varje år.

Om man vill göra en god gärning för miljön men samtidigt har en tajt budget så finns det en hel del knep att ta till.

Rädda mat sent på kvällen

Patrik Kumpulainen är studerande och expert på att rädda mat som är på väg att bli gammal. Han försöker sätta så lite pengar som möjligt på mat och det är förvånansvärt lätt.

– Jag letar efter reaprodukter sent på kvällen i matbutiker. Jag köper främst köttprodukter som man kan frysa ner men också färskt bröd, som annars är dyrt.

Det känns som om fler produkter än tidigare reas ut, säger Kumpulainen. Men han medger att känslan kan bero på att han fått ett tränat öga och genast ser de små orangea klisterlapparna som skvallrar om att man kan göra ett riktigt bra kap i mataffären.

– Nu ser jag en orange lapp här, det är visst fil på rabatt.

Yoghurtar i ett kylskåp.
Om man är för sent ute kan man gå miste om riktiga kap. Yoghurtar i ett kylskåp. Bild: Yle / Hanna Othman Livsmedelsaffärer och supermarketer,K-market,yoghurt,kylskåp,k-supermarket östermalm


När ska man vara i butiken för att göra de bästa kapen?

–Jag har experimenterat med det här. Det är alltid mellan klockan 21 och 22 som rabatten stiger från 30 till 60 procent.

Men det gäller att inte vara ute för sent.

– Om man kommer dit halv tio så är allting redan borta. Jag brukar gå dit kvart före nio, cirkla runt ett tag tills rean börjar. Sedan är jag först framme.

Mängden rabatterade produkter varierar. Speciellt efter julen brukar det finnas skinka i mängder.

Kumpulainen brukar ändå inte köpa för många paket åt gången eftersom han bor ensam och inte behöver så mycket mat. Förpackningarna är sällan anpassade för hushåll med endast en person, så därför får man bara vänja sig vid att äta samma mat flera dagar på raken.

– Jag är så pass snål att jag sällan slänger bort någonting. När jag slänger mat känns det som att jag slänger bort pengar.

Låda med mat.
En låda med mat anländer till restaurang Loops kök. Maten har slängts bort av en mataffär. Låda med mat. Bild: Yle/Sofia Strömgård Matsvinn,Matavfall,livsmedel

Restaurang Loop vid Lappvikens sjukhus i Helsingfors tillverkar mat av livsmedel som mataffärerna slängt bort. Restaurangen är den första i sitt slag i hela Finland. Också Loops grundare Johanna Kohvakka tror att allt fler vill leva mer hållbart.

– Det är en klar trend. Människor har förstått att vi inte kan leva över våra tillgångar och bara konsumera och kasta bort.

Hon kom in i restaurangbranschen via ett jippo om matsvinn och då insåg hon att den mat som slängs bort är av god kvalitet.

Lunchbuffet.
Maten som serveras är av god kvalitet, även om den slängts bort. Lunchbuffet. Bild: Yle/Sofia Strömgård mat,lunch,Buffé,restauranger,lunchbuffet

Det är främst välgörenhetsorganisationer som tar sig an matsvinnet och Kohvakka ansåg att det fanns rum för flera aktörer eftersom det är enorma mängder livsmedel som slängs bort.

– Jag startade den här restaurangen för att jag vill kämpa mot klimatförändringen, säger Johanna Kohvakka.

I början var hon skeptisk till att starta en matsvinnsrestaurang men folk har engagerat sig i restaurangen och hon har fått bra respons, vilket förvånade henne.

Maten är av god kvalitet

Johanna Kohvakkas kollega Carola Schauman berättar att restaurangens personal hämtar överbliven mat från affärer i huvudstadsregionen. Förra veckan hämtade de mat från elva affärer och det blev totalt 500 kilo mat.

– Det är mest grönsaker, rotfrukter, frukter och bröd. Sällan kött.

Schauman säger att det gärna skulle få finnas fler matsvinnsrestauranger i Helsingfors eftersom det finns så mycket mat.

– Det är alldeles hemskt hur mycket mat butiker slänger bort.

Lådor med livsmedel.
Enorma mängder mat slängs bort varje dag i huvudstadsregionen. Lådor med livsmedel. Bild: Yle/Sofia Strömgård Matsvinn,Matavfall,livsmedel,restaurant Loop

Av hur bra kvalitet är maten som ni får in?

– I allmänhet är den av väldigt bra kvalitet. Skrämmande bra. Det är ju det som är det värsta, det är inte bara sådant som är dåligt. Butikerna har ibland svårt att veta hur mycket av en vara de ska ta in och tar då in för mycket. Sen vet de inte vad de ska göra med det som blir över.

Största delen av vinsten som restaurangen gör doneras till välgörenhet.

Noll skräp i Kronohagen

En annan restaurang som satsar på miljövänlighet är Nolla i Kronohagen. Den nyöppnade restaurangen följer så kallade zero waste-principer, vilket betyder att de undviker att producera avfall.

Restaurangens tre kockar kom på idén då de arbetade på andra restauranger. De tyckte att restaurangerna producerade allt för mycket skräp och ville få ett slut på det.

– Restauranger skapar mycket skräp och slänger bort sådant som man kunde använda på nytt. Vi vill att folk inom restaurangbranschen ska förändra sitt förhållningssätt till skräp, säger Luka Balac som är en av tre initiativtagarna.

Luka Balac
Luka Balac tröttnade på mängden skräp som restaurangerna producerar. Luka Balac Bild: Yle/Sofia Strömgård restauranger,Helsingfors,Kronohagen,restaurant Nolla

För Balac och hans kolleger är det inget konstigt med att undvika att slänga bort mat. De kommer från södra Europa där det är vanligt att odla sina egna grönsaker och det skulle vara helt galet att slänga bort någonting man själv producerat.

"Vi köper en hel kossa"

Max Wiberg arbetar på restaurangen och han berättar att inga råvaror går till spillo.

– Om vi köper kött köper vi en hel kossa. Vi använder allt som går att använda av den.

Förpackningsmaterial är också bannlysta i restaurangen och man köper till exempel in vin i stora tunnor som man sedan returnerar till tillverkaren för påfyllning. Helt lätt har det ändå inte varit eftersom få leverantörer säljer produkter som inte är inpackade i plast.

– Det har varit mycket svårt men vi jobbar med små företag och jordbrukare och de förstår konceptet bättre än större företag.

I restaurangen finns ingen soptunna, endast en kompost där man kan slänga eventuella matrester.

Responsen har varit positiv och många är intresserade av restaurangens koncept. Både Luka Balac och Max Wiberg tycker att allt fler personer försöker leva mer hållbart, även om få faktiskt lever utan att producera något skräp alls.

Unicafe väger bioavfallet

Restaurangkedjan Unicafe är bekant för många studerande. Unicafe försöker vara en så klimatsmart restaurang som möjligt. Utvecklingskoordinator Outi Luukkonen säger att studerande är väldigt medvetna kunder.

Unicafe har satsat på att minska matsvinnet och sedan några år tillbaka finns det en våg där kunderna slänger bort bioavfallet. Tack vare vågen slänger kunderna bort mindre mat.

– Vågen har påverkat kundernas beteende. Varje gång man lämnar mat ser man hur mycket bioavfall man orsakat och man känner kanske ett litet hugg i hjärtat och försöker bättra sig till nästa gång, säger Luukkonen.

I medeltal slänger varje kund bort 25 gram bioavfall varje dag i Unicafes lunchrestauranger.

Avfallspunkten på Unicafe.
Vågen visar hur många gram man slänger bort. Avfallspunkten på Unicafe. Bild: Unicafe Unicafe,restauranger,avfall,bioavfall

I och med att mindre mat slängs bort sparar man på både pengar och miljöresurser.

Om maten inte smakar ökar bioavfallet

Om någon maträtt inte faller kunderna i smaken så slängs mer matrester bort.

– Då måste vi se oss själva i spegeln och gå igenom vårt utbud för att utveckla det och göra det ännu bättre.

Fiskrätter, vegetariska rätter, kycklingrätter, köttbullar, ungskorv, ärtsoppa och pannkaka är populära i Unicafes restauranger.

– I Vik där näringsterapeuterna studerar äter de mycket fisk, kyckling och vegetariskt. Gumtäkt är mansdominerat och där uppskattas kötträtterna.

Hur mycket förpackningsmaterial går det åt?

– Sorgligt mycket. Vi försöker återvinna så mycket som möjligt och beställa maten i större förpackningar.

Unicafe satsar också på att utveckla nya vegetariska och veganska rätter och för några år sedan tog man bort 10 gram av köttet i alla kötträtter och ersatte det med grönsaker.

Flera gröna lådor fulla med grönsaker som tomat, kålrot, morot och zucchini står brevid varandra.
Unicafe ersatte en del av köttet med grönsaker. Flera gröna lådor fulla med grönsaker som tomat, kålrot, morot och zucchini står brevid varandra. Bild: Mostphotos grönsaker,äggplanta,tomat,morot,jordbrukare,lantgårdar,maträtter,näring (nutrition),zucchini,lime,kålrot

För varje år ökar mängden vegetarisk och vegansk mat på Unicafe eftersom det faller allt fler kunder i smaken.

– 36 procent av alla maträtter är vegetariska eller veganska, det är ganska mycket.

För några veckor sedan lanserade Unicafe också en maträtt som innehåller gräshoppor.

Läs också

Huvudstadsregionen

Bekanta dig med hur vi jobbar med Ansvarsfull journalistik

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen