Hoppa till huvudinnehåll

Unik finländsk forskning söker samband mellan föräldrarnas levnadsvanor och barnens hälsa – Nobelpriset hägrar

händer (olika ålders personer) som tillsammans håller i en liten mull/jordkump med en liten grön växt
händer (olika ålders personer) som tillsammans håller i en liten mull/jordkump med en liten grön växt Bild: Tyler Olson - SimpleFoto/Mostphotos Händer,händerna,ekonomisk tillväxt,miljö,generationer

Ett stort finländskt forskningsprojekt ska ta reda på hur mycket morföräldrarnas, farföräldrarnas och föräldrarnas levnadsvanor inverkar på barnens hälsa. Det är ett projekt där resultaten kan vara värda ett Nobelpris.

Vi vet att barns hälsa påverkas av både arv och miljö. Men dessutom finns ett mellanting, ett epigenetiskt arv, som har effekter flera generationer senare.

– Det finns både biologiska och genetiska bakgrundsfaktorer, men tidigare har det inte systematiskt forskats i transgenerationell nedärvning. Vi vet att det förekommer hos djur, men om vi kan visa att epigenetiskt arv förekommer hos människor så har det en stor betydelse såväl för det vetenskapliga tänkandet som för hur vi förebygger folksjukdomar, säger forskningsledaren, professor Olli Raitakari vid Åbo universitet.

Miljögifter, tobaksrök och stress påverkar avkommors gener

Prefixet epi i epigenetik kommer från grekiskan (ἐπί) och betyder på. Det syftar på att förändringarna orsakas av molekyler som sätter sig på dna-molekylen, och som påverkar barnens gener.

I djurförsök har man kunnat visa att om djur utsätts för miljögifter, tobaksrök eller stress, så kan det leda till förändringar i deras avkommors gener och hälsa.

Olli Raitakari.
Olli Raitakari. Olli Raitakari. Bild: Linus Hoffman / Yle Olli Raitakari,epigenetisk ärftlighet,epigenetik

Olli Raitakari är professor i kardiovaskulär medicin, och det är just inom forskningen kring hjärt- och kärlsjukdomar, Laseri-undersökningen, som idén till den epigenetiska forskningen föddes.

– På 1970-talet märkte man att finländska män toppade statistiken över hjärt- och kärlsjukdomar. Då redan visste man att sjukdomsförloppet börjar tidigt, och man ville därför utreda riskfaktorerna.

Unikt att kunna undersöka 13 000 personer, i tre generationer

Man inledde forskningen med 3 596 barn i Åbo, Helsingfors, Kuopio, Tammerfors och Uleåborg. Från år 1980 och flera år efter det finns därför samlad data över tusentals finländare.

I dag har testpersonerna hunnit bli 40-50 år gamla, deras föräldrar är i medeltal 75 år, och testpersonerna har redan fått egna barn.

Tre olika generationer
Tre olika generationer Bild: Casper Björkman datajournalistik,generationer,ålder

– Vi kan alltså undersöka hälsan för de ursprungliga testpersonerna, deras föräldrar och deras barn. Det är unikt att samtidigt kunna undersöka nästan 13 000 personer, i tre generationer.

Det är spännande tider för Olli Raitakari. De första breven med kallelse till undersökningen skickades ut förra veckan, och några gånger under intervjun tittar Raitakari på sin klocka, som för att se när de första svaren kommer.

Fältundersökningarna genomförs under 2018 och 2019 i alla fem städer.

Dyr men banbrytande forskning

Raitakaris forskningsgrupp har fått ett bidrag på 2,5 miljoner euro av Europeiska Forskningsrådet, vilket räcker för insamling av data och provtagningar. Däremot saknas ännu pengar för den dyra analyseringen av alla prover. Slutsumman för det ligger på 13 miljoner euro.

– Forskningshypotesen är ändå så banbrytande, att vi nog tror på att vi får tilläggsfinansiering. Om vi kan bevisa sambandet skulle det ha en viktig vetenskaplig betydelse och vara en revolutionerande upptäckt.

Kan det resultera i ett Nobelpris?

– Om man vattentätt kunde bevisa att det fungerar på samma vis för människor så kunde man tänka sig att det en upptäckt på den nivån, ja. Det är sedan en annan fråga om det räcker med vår enda studie, men en viktig upptäckt är det oberoende.

Borde män sluta med alkohol och tobak då de vill ha barn?

Man vet från tidigare forskning att populationer anpassar sig till förändringar i miljön.

Raitakari nämner ett exempel med fiskar i en tank. Om man ändrar syrehalten i tanken, så föds snart i de följande generationerna fiskar med sådana gälar som anpassat sig till en miljö med mindre syre.

De här förändringarna har förts över till nästa generation genom epigenetisk nedärvning. Adaptionen har skett i könscellerna.

En hand som håller i en cigarett mellan pek- och långfingret.
En hand som håller i en cigarett mellan pek- och långfingret. Bild: Linus Hoffman / Yle Cigarett,tobaksrökning,Rökning i samband med graviditet

En kvinna slutar röka och dricka alkohol så fort hon funderar på att bli gravid eller senast då hon väntar barn, dels för att hon själv vet det och dels för att samhället tycker att hon borde sluta.

– Vår teori är att anlag kan föras över till nästa generation med spermier. Om det stämmer så borde män sluta röka och dricka vid tiden då de ska skaffa barn, för annars kan hans blivande barn påverkas negativt.

Enligt Raitakari skulle det totalt ändra de rekommendationer man ger unga män.

De första forskningsresultaten som antingen stöder eller förkastar forskningshypotesen kunde fås år 2020.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland