Hoppa till huvudinnehåll

Döstäda och låt eftervärlden få det bästa av dig

En stol och en lampa.
Vem sitter i din gamla stol när du inte längre finns? En stol och en lampa. Bild: Most photos/Sergej Razvodovskij antikviteter,Lampa,stol

Att ärva saker du inte vill ha eller behöver, kan för många vara en oönskad tanke. Men ett berg av prylar kan med planering bytas ut mot trevliga minnen.

Sju osthyvlar, en trall med veckotidningar från 70-talet och manglade lakan som ingen sovit i på ett halvt sekel. Så vill du kanske inte bli ihågkommen när du inte längre finns.

Att döstäda är ingen märkvärdig historia. Det handlar i sin enkelhet om ett organiserat hem där man har koll på sina ägodelar.

Begreppet ska inte förväxlas med dödstädning där man städar efter en person som dött. Döstädning är något som med fördel kan göras under hela livet. Det handlar inte om att moppa damm utan det är en rejäl städning.

Ingen vill längre ha en massa kaffekoppar med guldgrejer som inte kan läggas i en modern diskmaskin

Margareta Magnusson som skrivit boken ”Döstädning ingen sorglig historia” tycker att man inte ska spara på sig en massa saker om man inte övertygad om att någon vill ha dem.

- Ingen vill längre ha en massa kaffekoppar med guldgrejer som inte kan läggas i en modern diskmaskin. Det är ett annat liv som människor lever i dag.

Margareta Magnusson i randig tröja porträtt.
Margareta Magnusson tipsar om att ta i varje föremål, värdera och känna efter för att veta om saken ska finnas kvar till nästa generation. Margareta Magnusson i randig tröja porträtt. Bild: Alexander Mahmoud författare,Döstäda

Fallgropar

När man väl går in för att döstäda ska man inte börja med gamla brev och fotografier.

- Det tar en väldig tid om man fastnar i gamla minnen. Det är bättre att börja med de större sakerna, säger Magnusson.

Man får tänka till, kan någon annan ha glädje av det här?

När Magnusson själv röjde upp bland gamla dokument och bilder köpte hon en dokumentförstörare. I den förstörde hon en stor del dokument som enbart berörde henne.

- I vår familj har vi hållit på med seglig, men att spara femtio fotografier på båtar är ju inte intressant för någon annan. Man får tänka till, kan någon annan ha glädje av det här? Och tror man inte det kan man strimla det, säger Magnusson.

Kläder är en bra kategori att starta med. Eftersom kläder ändå byts ut under hela livet är det lättare att göra beslut gällande kläder.

- För mig var kläder det lättaste att göra sig av med. Det går ändå inte att använda 15 koftor utan man bör rensa ut när man köper nytt, säger Magnusson.

Kaffekoppar med guldkant.
Vem vill ha kaffekopparna med guldkant? Kaffekoppar med guldkant. Bild: Most Photos/Sónia Gonçalves kaffekoppar

Sälj föremål som alla vill ha!

Magnusson som själv har fem barn säger sig ha en relativt bra uppfattning om vad hennes barn önskar ärva efter henne. Att prata om arvet är viktigt ur flera synvinklar.

- Man kan ha bekymret att alla barnen vill ha samma sak. Det går ju inte och man vill ju inte att de ska gräla. Då tycker jag att man kan sälja det och så får de varsin liten hög med pengar i stället, säger Magnusson.

Hos mig stannar det som är praktiskt, vackert eller det som gör mig glad

När man pratar om det som ska finnas kvar är det också läge att ta itu med prylar som ingen längre uppskattar eller önskar i framtiden. Det gäller att sälja eller skänka och i sista hand kasta det som ingen önskar.

- Hos mig stannar det som är praktiskt, vackert eller det som gör mig glad. Jag har exempelvis några små skulpturer som är gulliga. Men ibland får man förfärliga och fula grejer och de får man göra sig av med, säger Magnusson.

Oförmågan att göra sig av med saker kan för många bottna i en känsla av att ett föremål trots allt kan vara bra att ha i framtiden.

- Det där verkar typiskt män, de sparar alltid på små saker som kan vara bra att ha. Men faktum är att jag har haft stor glädje av det då många i min närhet kan ha sparat något medan jag själv hade gjort mig av med det, säger Magnusson.

Det där verkar typiskt män, de sparar alltid på små saker som kan vara bra att ha

Bokdebut som 84-åring

Margareta Magnussons bok utkom i fjol och ges ut i 20 länder. Att en bok om döstädning skulle väcka en sådan uppmärksamhet var inte något som Magnusson var beredd på.

- I och med att jag flyttat så många gånger trodde jag att jag hade något att lära ut, men att det skulle bli så stort det hade jag ingen aning om, säger Magnusson.

Ändå var det något i tiden som gör att boken togs väl emot, tror Magnusson.

- Det har inte varit krig på ett bra tag. Människor har jobb och har det bra ställt ekonomiskt. Då blir det lätt att man köper på sig mer, säger Magnusson.

Människor har jobb och har det bra ställt ekonomiskt. Då blir det lätt att man köper på sig mer

Förhållandet till saker är individuellt. Hur boken uppfattas beror också på läsarens egen historia.

- Jag talade med en man som läst boken, men inte kunde känna det så. Hans familj hade varit utsatt för krig, och de hade inget kvar. Då ser man på saker på ett annat sätt. De samlade på sig saker, och det kan man ju förstå när man tidigare inte haft den möjligheten.

Mycket tid över

I uppbevarandet av saker lagras också vår energi även om vi inte tänker på det. All omvårdnad av egendom gör att sakerna till slut präglar vår vardag och inte tvärtom.

- Efter att ha flyttat till en liten våning efter att ha bott i ett stort hus finns det mycket tid över. Det är bara att öppna dörren och gå ut. Du behöver inte ta hand om en massa saker, för du har bara kvar det du tycker om, säger Magnusson.

Har då Margareta Magnusson själv rensat klart nu?

- Nej, nej, nej! Det pågår ju! Och nu i och med boken har min döstäning avtagit så det har samlat sig på hög litegrann.

Person som promenerar i skogen vintertid.
Sortera och rensa i dina ägodelar och få tid för annat! Person som promenerar i skogen vintertid. Bild: Most Photos/Olandsfokus vinter,motion,Promenad

Läs också