Hoppa till huvudinnehåll

Raseborg gratulerar sig själv: 2017 var bästa året hittills

Karis järnvägsstation.
Nu skiner solen i Raseborg. Ekonomin går på plus. Men investeringstrycket är stort. Bland de stora investeringarna i år finns den nya järnvägsbron som ska byggas i Karis. Karis järnvägsstation. Bild: Yle/Minna Almark Karis,Västnyland,Järnvägsbroar,bron över karis järnvägsstation

Stadsstyrelseordföranden i Raseborg och stadsdirektören Ragnar Lundqvist lyste i kapp med februarisolen när staden på tisdagen (20.2) presenterade de preliminära bokslutssiffrorna för året som gick.

Summan under strecket är rekordstor: ett överskott om 9,4 miljoner euro.

- Det är i särklass det bästa resultatet i ordinarie verksamhet som staden har gjort under sina nio år. Ekonomin har vänt, sade styrelseordföranden Anders Walls (SFP).

- Det är ett synnerligen gott resultat, ackompanjerade stadsdirektören Ragnar Lundqvist.

Ansiktet av en man i glasögon.
Ekonomin har vänt, konstaterar Anders Walls (SFP) som är ordförande för stadsstyrelsen i Raseborg. Ansiktet av en man i glasögon. Bild: Pia Santonen / Yle stadsstyrelser,Raseborg,anders walls

Styrelseordföranden kom plikttroget ihåg att också tacka personalen för insatserna som gjort det hela möjligt. Stadsdirektören instämde.

"Ingen tillfällighet"

Det goda resultatet 2017 handlar inte om några tillfälligheter eller intäkter av engångskaraktär, tillade stadskamreren Thomas Karlsson.

- Det går bättre i samhället så vi fick mera skatteintäkter. Men resultatet beror också på det jobb vi har gjort, analyserade stadskamreren Karlsson.

En medelålders man i glasögon tittar på ett papper. I bakgrunden syns en stor skärm.
Stadskamrer Thomas Karlsson säger att det goda resultatet inte handlar om några större engångsintäkter. En medelålders man i glasögon tittar på ett papper. I bakgrunden syns en stor skärm. Bild: Pia Santonen / Yle Raseborg,bokslut,stadskamrer,thomas karlsson

Till exempel år 2013 fick staden stora intäkter tack vare bolagiseringen av Ekenäs Energi. Det gav tillfälligt ett gott resultat men sedan pekade kurvorna åter neråt.

2016 gick det redan bra, resultatet landade 2,3 miljoner euro på plus. Men resultatet 9,4 miljoner för 2017 är i helt annan klass.

Fifty-fifty

Raseborg stad har till över hälften sig själv att tacka för sänkta utgifter.

- Det är personalutgifter, köpta tjänster, material och så vidare, räknar stadsdirektören upp.

Ingång till raseborgs sjukhus.
Kostnaderna för vården skenade inte i väg år 2017. På bilden Raseborgs sjukhus i Ekenäs. Ingång till raseborgs sjukhus. Bild: Yle Västnyland,sjukhus,hälsocentraler,Laboratorium,jour

Bland köpta tjänster finns också den specialiserade sjukvården som länge varit en utmaning för staden. Kostnaderna skjuter i höjden men samtidigt vill man ändå bevara det lokala sjukhuset i Ekenäs.

En del av plusset beror på mer allmänna faktorer.

- Knappa hälften av plusset härstammar sedan från kommunalskatten och statsandelarna som steg, förklarar Lundqvist.

Alla sparade

Här är några uppgifter som i stora drag förklarar var det sparades så att 2017 blev ekonomiskt lyckat.

I praktiken kan sparandet innebära mindre personal, färre verksamhetsplatser - alltså ett glesare servicenätverk, mindre köp av varor och tjänster:

  • Staden budgeterade 83 miljoner euro för löner och andra personalkostnader.

    Slutsumman blev knappt 80 miljoner, mycket tack vare det så kallade konkurrenskraftsavtalet som hindrade löneförhöjningar och sänkte semesterersättningarna.

    För 2018 väntas personalkostnaderna stiga med 2,5 - 3 procent och staden har reserverat 2,5 miljoner mera pengar för dem än 2017.

  • Dagvård, skolor och annat inom bildningssektorn klarade sig med 1,7 miljoner euro mindre än budgeterat.
  • Avdelningen Valkovuokot
    Daghemmen och skolorna gjorde av med mindre pengar än budgeterat. Avdelningen Valkovuokot Bild: Yle/Minna Almark labyrinten,Raseborg
  • Social-, hälso- och sjukvården kostade 1,5 miljoner euro mindre än budgeterat.
  • Tekniska sektorn, det vill säga vägar, byggnader, planläggning, byggnadstillsyn och miljösidan, lyckades klara sig med 1,4 miljoner euro mindre än budgeterat.
  • Också koncernförvaltningen sparade några hundra tusen euro jämfört med det som reserverats i budgeten för 2017.
  • Vården brukar i Raseborg kosta mera än budgeterat, inte minst på grund av stora räkningar från den specialiserade sjukvården som både i Ekenäs och i huvudstadsregionen lyder under Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HNS.
    Karis hälsostation
    Raseborg befarade att kostnaderna för vården skulle skena i väg. Det gjorde de sist och slutligen inte. Karis hälsostation Bild: Yle/Minna Almark karis hälsostation,Raseborg

    Också 2017 kostade vården mer än budgeterat men inte alls lika mycket som staden i något skede befarade.

    Budgeten var ursprungligen 91,8 miljoner euro men höjdes under året till 93,2. Slutsumman landade på 92,2 miljoner euro, det vill säga "endast" cirka 0,4 miljoner euro över originalbudgeten.

  • Många goda siffror

    Det goda ekonomiska resulatet syns också i andra siffror än plusset under strecket:

  • Stadens lånestock är 108 miljoner euro mot 118 miljoner året innan.
  • Skuldbördan sjunker till 3 900 euro per invånare från 4 200 året innan.
  • Mangårsvägen i Karis asfalteras.
    Den största enskilda investeringen gjorde Raseborg i vägnätet. Mangårsvägen i Karis asfalteras. Bild: Yle/Marica Hildén mangård
  • Det samlade underskottet i Raseborg sjunker nu från knappt 12 miljoner euro till ungefär 2,5 miljoner.
  • Investeringarna 2017 var ytterst anspråkslösa. Den största enskilda investeringen var vägnätet som staden satsade ungefär 1,5 miljoner euro på.
  • Sammanlagt investerade Raseborg för under 4 miljoner euro. Det är väldigt lite jämfört med 8,5 miljoner året innan.

    Med i siffran finns inte investeringarna på nya stadshuset som tar form i Ekåsens gamla sjukhushuvudbyggnad. De investeringarna är utlokaliserade och staden betalar av dem i form av högre hyra långt in i framtiden.

Framtiden fortfarande en utmaning

Investeringarna kan inte länge hållas på så låg nivå som 2017. Raseborg har många hus, gator och rör som borde repareras.

- Vi har ett behov att investera 8 - 10 miljoner euro per år. Vi har nu en plan till 2031 men vi måste se hur vi klarar finanserna för de här investeringarna, menar Lundqvist.

Skolgården vid Katarinaskolan i Karis, Raseborg.
Utmaningarna tar inte slut. Investeringstrycket är stort i Raseborg. Katarinaskolan i Karis är en av många byggnader som kräver renovering. Skolgården vid Katarinaskolan i Karis, Raseborg. Bild: Yle/Minna Almark Västnyland,Karis,karis svenska lågstadium (tidigare namn på katarinaskolan),skolgård,skolelever

Februarisolen lyser fortfarande in genom fönstrena i gamla stadshuset i Ekenäs när Lundqvist och stadens övriga ledning avslutar informationen om stadens tillstånd. De pratar om gråa moln som redan syns.

Landskaps- och vårdreformen innebär en helt ny situation.

En stor del av skatteintäkterna försvinner men lånebördan och i alla fall en stor del av fastigheterna med renoveringsskuld finns kvar.

Mycket är också fortfarande oklart vad gäller reformen.

- Vi får ta en titt på det här. Hoppas vi kan jobba bort en del av lånebördan före reformen, säger stadsdirektör Ragnar Lundqvist.

- Vi måste också se till att vi inte ökar lånebördan. Det blir nog en utmaning, avslutar Lundqvist.

Läs mera:

Raseborgs ekonomi går på plus men lånebördan växer

Raseborg håller på att ta sig ur det ekonomiska träsket. Ändå beräknas skuldbördan öka i nästa år.

Läs mera:

Stadsdirektör Ragnar Lundqvist: Raseborgs ekonomi på bättringsvägen

Raseborgs stadsdirektör Ragnar Lundqvist tror att stadens ekonomi håller på att stabiliseras.