Hoppa till huvudinnehåll

Törhönen bad inte om ursäkt - men #metoo leder till förändringar också i Finland

Elokuvaohjaaja Lauri Törhönen, Niinistön vaali-ilta, Vanha Ylioppilastalo, Hki, 28.1.2017.
Lauri Törhönen på president Sauli Niinistös valvaka. Elokuvaohjaaja Lauri Törhönen, Niinistön vaali-ilta, Vanha Ylioppilastalo, Hki, 28.1.2017. Bild: Jari Kovalainen / Yle Lauri Törhönen,filmregissörer

I Finland har uppropen #metoo, #dammenbrister och #bakomkulisserna lett till arbetsgrupper och åtgärdsförslag, på ministerienivå. - Det är ett sätt att gå framåt, men det behövs också en bredare diskussion, säger Nina Nyman, chefredaktör på tidskriften Astra och en av initiativtagarna till #dammenbrister.

Så sent som i söndags satt professor Lauri Törhönen hos Arto Nyberg i nationell tv och tillbakavisade anklagelserna om trakasserier som flera kvinnor riktat mot honom.

Törhönen pratade om "puss och kram-kultur" och om att teaterhögskolor inte är något prästseminarium.

Så hur mår då jämställdhetsdiskussionen i Finland, ett halvt år efter #metoo, och några månader efter uppropen #dammenbrister och #bakomkulisserna?

Nina Nyman är glad att det ändå har hänt en hel del.

- Ganska mycket har hänt i alla fall i diskussionsväg. Vi har sett från officiellt håll att man vill ta den här frågan på allvar, säger Nyman.

Att diskussionen trots allt inte känns lika stor i Finland som i Sverige tror Nyman kan bero på olika sätt att organisera sig: I Sverige sätter man sitt förtroende till gräsrotsrörelserna, i Finland till myndigheterna - och en hel del har trots allt kommit i rullning.

- Det är ett av många sätt som behövs. Men det behövs en bredare allmän diskussion också.

Hur ska man få igång en sådan?

- Vi gjorde en bra start med #dammenbrister och jag tror att det också diskuteras i många kafferum, i många hem och i många skolor, så jag tror nog att den är på gång.

Åtgärder på ministernivå

Arbetsminister Jari Lindström bjöd in arbetsmarknadsparterna till diskussion före jul och nu finns det en arbetsgrupp som har jobbat på åtgärdsförslag. De kommer att presenteras i början av mars, säger Margita Klemetti som leder arbetsgruppen Arbetsliv 2020.

Tanken är att skicka ut brev med konkreta råd till arbetsplatserna i Finland. Breven ska dels handla om vad sexuella trakasserier är för något men också om hur man kan förebygga trakasserier på arbetsplatsen och vart man ska vända sig om man behöver hjälp.

Social- och hälsovårdsbranschen är lite utmanande eftersom också klienterna är en stor del av det hela― Margita Klemetti, arbetsministeriet

Klemetti säger man sedan ska se över om vissa branscher kan behöva extra stöd och skräddarsydda lösningar.

- Till exempel social- och hälsovårdsbranschen är en sådan, och den är lite utmanande eftersom också klienterna är en stor del av det hela.

Därför är det viktigt att branschorganisationerna lyfter upp det frågan och att samhällsdiskussionen kommer igång.

Klemetti påpekar att handelns Ollaan ihmisiksi-kampanj påminde just kunderna inom handeln att bete sig som folk, och att kundernas beteende är avgörande för personalens mående.

Det visar också undersökningar om sexuella trakasserier.

Liknande arbete inom skolvärlden

Också inom skol- och utbildningsvärlden rör det på sig efter #metoo-rörelsen.

Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen har bett Utbildningsstyrelsen uppdatera sina riktlinjer om sexuella trakasserier.

Det arbetet ska bli klart i slutet av februari, säger förvaltningsdirektör Matti Lahtinen på Utbildningsstyrelsen. Sedan är det meningen att både elever, lärare och vårdnadshavare får material och guidning i hur man motarbetar och förebygger trakasserier, men också om vem man kan vända sig till för att få hjälp.

Det blir som en checklista för att försäkra sig om att skolan har utsett någon man kan vända sig till― Matti Lahtinen, Utbildningsstyrelsen

- Det blir som en checklista för att försäkra sig om att skolan har utsett någon man kan vända sig till om det händer något, säger Lahtinen.

- Men det ska också vara fokus på förebyggandet förstås, och det är även en pedagogisk fråga som måste vara del av undervisningen.

Att peka ut enskilda tar fokus bort från strukturerna

Att diskussionen kring Lauri Törhönen inte har tagit samma fart som den kring Martin Timell i Sverige hoppas Nyman att beror på att vi fokuserar på strukturer i stället för på enskilda individer.

Nyman säger att det kom förfrågningar också vid #dammenbrister-uppropet om att ge ut namn. Hon ser ändå själv en risk med att peka ut enskilda:

Det är ett väldigt väldigt lokalt problem som försvinner ifall man får fast en enskild människa, för en större förändring krävs mer― Nina Nyman

- Då blir det lätt en diskussion kring bara den personen, och ifall den personen straffats så tror man att problemet har försvunnit, säger Nyman.

- Men det är ju ett väldigt väldigt lokalt problem som försvinner ifall man får fast en enskild människa. För en större förändring krävs det mer.

Nu hoppas Nyman att diskussionen som kommit igång fortsätter, inte bara de närmaste veckorna utan också de kommande åren.

Tidningen Astra firar hundra år om ett par veckor och Nyman tycker att jämställdhetsdiskussionen har tagit viktiga steg framåt de senaste åren.

Feministiska argument kapas av rasister

Det område som behöver mer uppmärksamhet just nu är antirasism.

- Många av de argument som feminister har använt kan lätt kapas. Vi har sett det hända med olika högerextrema partier som kapar frågor kring kvinnors trygghet och gör dem till något de inte alls ska vara.

Och gällande åtgärder på myndighetsnivå hoppas Nyman att diskussionen nu når lagstiftningen.

Särskilt när det gäller våldtäktslagstiftningen har det kommit skarp kritik mot hur det ser ut i Finland just nu― Nina Nyman

- Vi fick höra i december att vår justitieminister tycker att allt är gjort på det området, men det håller ju inte experter med om. Särskilt när det gäller våldtäktslagstiftningen har det kommit skarp kritik mot hur det ser ut i Finland just nu.

Lagstiftningsåtgärder nästa mål

När riksdagen debatterade sexuella trakasserier i december var det en handfull kvinnliga riksdagsledamöter - främst från VF, De gröna och SDP - som lyfte upp frågan om samtyckeslag.

Om Nina Nyman får rikta ett önskemål till den riksdag och regering som har drygt ett år kvar nu är det klart vad det blir:

- De hinner riktigt bra sätta igång en samtyckeslagstiftning. De kunde börja med det!

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes