Hoppa till huvudinnehåll

Forskningsrön: Barn i de största städerna klumpigare än andra barn

Barn går i skidskola i Svedängen i Helsingfors
Barn går i skidskola i Svedängen i Helsingfors Bild: Yle / Ronnie Holmberg barn,vinter,skidor,motion

Det är ovanligt kallt då femåringarna Dani Haiminen och Lotta Koro tar på sig skidorna i Svedängen i Helsingfors.

- Jag tycker själv om att skida och vill att mina söner lär sig att skida, säger Danis mamma Ulla Heikkilä.

I huvudstadsregionen är det få barn som får chansen att komma till skidspåret eller som kan gå och leka i skogen. Forskare har börjat ana att förändringarna i livsmiljön börjar påverka barnens motoriska färdigheter och hälsa.

Flera stora internationella studier visar att barns motoriska färdigheter inte är lika mångsidiga som förut. Och antalet barn med problem av olika slag ökar hela tiden, säger docenten i fysisk fostran Arja Sääkslahti vid Jyväskylä universitet.

Har barnen i metropolområdet bollsinne?

Sääkslahti leder ett forskningsprojektet Taitavat tenavat (ungefär skickliga småttingar) där man testar de motoriska färdigheterna hos dagisbarn runtom i Finland.

Barnen i åldern 3-7 år får kasta och sparka boll, springa, skutta och hoppa medan forskarna observerar prestationerna.

5-åriga Dani Halminen på skidor i Svedängen i Helsingfors
Det här är tredje gången som Dani Halminen står på skidor 5-åriga Dani Halminen på skidor i Svedängen i Helsingfors Bild: Yle / Ronnie Holmberg skida,skidor

Barn i huvudstadsregionen deltar mer i lagsporter än barn på andra håll i landet. Trots det har de sämre motorik än barn i mellersta och norra Finland. Många har problem i synnerhet med bollkänslan.

- Skillnaden mellan huvudstadsregionen och mellersta Finland är tydlig, säger Sääkslahti.

Varför behövs det mångsidighet?

Lotta skidar förbi sin mamma Saija Koro och ropar att det här är roligt. Koro tror inte att hennes barn hör till dem som har problem med motoriken.

- Jag har inte lagt märke till något sånt i vår egen vardag. Men jag får genast en känsla av att man måste kämpa mot det här och ge barnet en möjlighet att prova på olika saker.

Även forskaren tror på mångsidighet. Balanssinnet är viktigt för alla motoriska färdigheter och balansen utvecklas då man rör på sig på ett mångsidigt sätt.

Sääkslahti säger att organiserade verksamheter ofta är inriktade på saker som behövs inom en viss sportgren. Med tanke på vardagen är det ändå bättre ju mångsidigare man rör på sig, anser hon.

Varför rör man på sig på ett ensidigt sätt i städerna?

Barnens möjligheter att röra på sig påverkas mest av omgivningen. När en stad växer blir barnen allt mer beroende av vuxnas stöd och sällskap.

Lotta Koro har skidor på och sitter på marken.
Lotta Koro lärde sig skida redan som 3-åring Lotta Koro har skidor på och sitter på marken. Bild: Yle / Ronnie Holmberg barn,skidor

I större städer vågar föräldrarna inte låta barnen röra på sig på egen hand. Forskardoktorn Arto Laukkanen vid Jyväskylä universitet säger att det här är ett internationellt fenomen.

Danis och Lottas föräldrar bekräftar iakttagelsen.

- Jag är alltid med även i lekparken eftersom man måste gå över en gata, säger Ulla Heikkilä.

Heikkilä säger att inte heller den egna gården är en trygg plats eftersom det finns en väg alldeles i närheten.

Saija Koro säger att barnet skulle få leka i skogen om det fanns en sådan i närheten.

- Till skogen går vi alltid tillsammans, säger Koro.

Förbjuder vi för mycket?

Arto Laukkanens forskning avslöjar att familjer i huvudstadsregionen och i södra Finland rör på sig mindre tillsammans än familjer i resten av landet.

- Skillnaderna är inte vansinnigt stora, men statistiskt sett är skillnaden tydlig, säger Laukkanen.

Ett problem i större städer är att daghemmen har små gårdar där möjligheterna att röra på sig är begränsade, anser Arja Sääkslahti.

Barn i skidskola i Helsingfors övar sig på att falla rätt
Det är viktigt att falla rätt. Barn i skidskola i Helsingfors övar sig på att falla rätt Bild: Yle / Ronnie Holmberg barn,skida,skidskola

Kan man göra något?

Sääkslahti anser att man kan göra något åt saken till exempel inom stadsplaneringen. Idealet vore att det fanns så gott om lekparker att barnen skulle kunna leka där på egen hand.

Mellan höghusen borde det enligt Sääkslahti finnas små områden där barnen kan hålla på till exempel med bollspel. Hon efterlyser också daghem där man dagligen kan leka i naturen.

Det är nånting helt annat att kunna leka i naturen varje dag än att göra en skogsutflykt varje månad. Även sådana är i alla fall oändligt viktiga, säger Sääkslahti.

Saija Koro säger att det bästa vore om så många som möjligt kunde röra på sig nära hemmet.

- För många personer blir det ett hinder om man måste köra eller åka kollektivt i en halv timme för att komma till en plats som Svedängen, säger Saija Koro.

Yle Uutiset originalartikel har skrivits av Maija Mokkila.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes