Hoppa till huvudinnehåll

Nu ska storken lockas till Östnyland med hjälp av konstgjorda bon

Stork i ett storkbo i toppen av en stolpe
Storkens bo är en stor hög av kvistar och grenar - ofta i toppen av en stolpe eller på en skorsten eller ett ladugårdstak. Stork i ett storkbo i toppen av en stolpe Bild: Pixabay Stork,storkbo

Bara ett storkpar har tidigare häckat i Finland. Åttio kilometer längre söderut i Estland finns det 5 000 häckande par. Det här missförhållandet vill nu Borgånejdens fågelförening råda bot på.

I de baltiska länderna är storkbon i toppen av stolpar eller på hustak en vanlig syn. I Finland häckar storken inte överhuvudtaget men gör en och annan avstickare ibland.

Landskapsrådet Kimmo Kajaste, hedersmedlem i Borgånejdens fågelförening, skulle gärna se att storken skulle bli en stadigvarande och häckande fågel i regionen Östnyland.

- Föreningen förhåller sig positivt till mitt initiativ och jag hoppas att de ska hitta platser som väl kunde lämpa sig som vistelseort för storken, säger Kajaste.

Närheten till vattendrag viktig

Förutom att storken behöver förutsättningar för att kunna bygga bo, bör också miljön vara sådan att det går lätt att få tag på mat.

Storkens primära kost består av grodor. Häckningsplatserna bör med andra ord finnas i närheten av vattendrag.

- Borgå ådal på sträckan Askola - Borgå är ju ett ypperligt område liksom trakterna kring Lappträsket, men bäst är kanske ändå Sävträsk i Liljendal, säger Kajaste.

Landskapsrådet Kimmo Kajaste
Landskapsrådet Kimmo Kajaste. Landskapsrådet Kimmo Kajaste Bild: Yle/Oscar Gustafsson Borgå,kimmo kajaste

Stolpar och ladugårdstak

Det som behöver åtgärdas för att storken ska kunna bli bofast är konstgjorda bon eller rättare sagt konstruktioner där storkarna kunde bygga sina bon.

- Ett ladugårdstak med en konstruktion som gör att boet inte glider iväg är en möjlighet samt gamla stolpar som man kunde bygga ut en aning i toppen, föreslår Kajaste.

Eftersom de hittar hit och flyger av och an över Finska viken, så varför skulle de inte då också kunna häcka här ...― Kimmo Kajaste

Kimmo Kajaste har redan fört preliminära diskussioner med Borgå energi om möjligheterna att låta gamla stolpar stå kvar på platser med goda häckningsförutsättningar.

- Jag hoppas att Borgå energi och Borgånejdens fågelförening så att säga hittar varandra i den här frågan och att de två sedan i sin tur ska hitta lämpliga platser nära vattendrag med en biotop som skulle passa storken, säger Kajaste.

Storkar vid ett bo
Hustak och skorstenar är omtyckta boplatser för storken. Storkar vid ett bo Bild: Pixabay Stork,Skorsten,storkbo

Det agrara samhället har naggats i kanterna

Bara en gång har storken häckat i Finland och det var år 2015 i Egentliga Finland.

- Storkarna brukar vara sina boplatser trogna år efter år, men paret som häckade i Egentliga Finland för tre år sedan kom aldrig tillbaka.

Att storken inte etablerat sig i Finland har förstås delvis att göra med bristen på boplatser i närheten av vattendrag. En annan orsak är att det agrara samhället alltmer naggas i kanterna.

- Varje vår ser man stork i Ruskis i Borgå och i Lillpernåviken i Lovisa men de stannar inte kvar. Storken trivs i sin kulturmiljö. I Estland finns den gamla agrarkulturen kvar, vilket innebär att storken trivs och hittar tillräckligt med mat, förklarar Kajaste.

Storkar på en äng
Storkar på en äng Bild: Pixabay Stork,storkar

"De stannar om de får ett hem"

Trots att förutsättningarna i Finland inte är de samma som i Baltikum, tror Kajaste att det ska gå att få storken att stanna.

- Eftersom de hittar hit och flyger av och an över Finska viken, så varför skulle de inte då också kunna häcka här? Andra nya fågelarter har också etablerat sig här. Det gäller bara att ordna med förutsättningar, säger Kajaste.

Kan man lita på att storken verkligen skulle börja häcka i Östnyland om man skulle gå in för att förbättra fågelns häckningsmöjligheter?

- Absolut. Det är som med fågelholkar. Om du sätter upp en sådan i ett träd så betyder det att en mes eller en flugsnappare får möjlighet att bilda familj, få ett hem. På samma sätt är det med storken, säger Kajaste.

Vitstorkspar
Vitstorkspar Bild: David Castor vit stork

Rekognoscering i terrängen redan i vår

En annan sak är sen hur snabbt storken skulle våga ta steget ut.

- Det kan ske genast eller om ett år eller kanske först om fem år, men storken kommer nog om det bereds plats och möjligheter för den, tror Kajaste.

Borgånejdens fågelförening kommer redan i vår att inleda arbetet med att utse lämpliga platser där förutsättningarna för storken skulle vara de rätta.

Efter det blir det aktuellt att förhandla med markägarna.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland