Hoppa till huvudinnehåll

Vägen till hjärtat går via ögonen – en ny algoritm diagnosticerar hjärtsjukdomar genom ögat

stiliserad bild av öga
Algoritmer kan analysera bilder av ögat och avgöra om vi löper risk för hjärtsjukdomar stiliserad bild av öga Bild: CC/Thomas Silén öga

Googles nya algoritm bådar gott för framtidens möjligheter att upptäcka och åtgärda hjärtsjukdomar.

I en studie som nyligen publicerades på tidskriften Natures webb har Googles forskargrupp tagit ett något ovanligt steg och valt att tackla kampen mot hjärtsjukdomar genom att använda sig av maskininlärning. Och våra ögon.

Vägen till hjärtat går (bland annat) via ögat

Gruppen bakom den här senaste studien är Googles vetenskapsavdelning Verily (tidigare Life Sciences) med speciell fokus på att granska och lösa hälsorelaterade problem.

Deras mjukvara granskar avbildningar av patienters ögonbotten (innerdelen av ögat, bland annat bestående av näthinnan och en massa blodkärl) och kan med hjälp av det här analysera blodkärl och dra slutsatser om bland annat patientens ålder, blodtryck och rökningsvanor.

Det här kan i sin tur sedan användas för att förutspå riskerna för större hjärtkomplikationer som exempelvis en hjärtinfarkt.

Bild på näthinnan i ett människoöga
Googles algoritm analyserar blodkärlen inuti våra ögon för att hitta mönster Bild på näthinnan i ett människoöga Bild: CC/ Danny Hope Näthinna

För att kunna göra de här analyserna har Verily använt sig av maskininlärning för att träna mjukvaran att sålla genom och känna igen olika relevanta mönster. Forskargruppen använde sig av data från närmare 300 000 patienter, och informationen innehöll allt från avbildningar av ögon till generella medicinska uppgifter om patienterna.

Smart men inte tillräckligt ännu

Det låter kanske märkligt att ta sig an ett kardiovaskulärt problem via näthinnan, men vetenskapen och tanken bakom verkar stabil.

Analyser av ögonbotten görs till exempel redan i dagsläget i samband med diabetespatienter, så metoden är inte i sig ny, utan bygger snarare på att använda existerande metoder på nya sätt.

Kärlkirurgen Michael Luther tycker att man ska ta studien på allvar.

Michael Luther
Michael Luther gillar Verilys koncept, men säger att det kräver mer innan det blir användbart på riktigt Michael Luther Bild: Yle/Amanda Bieber medlem i hjärtgruppen

- Det är ju jätteintressant! Ögonbotten är ju en spegel av sådant som vi inte kan se på annat sätt, genom blodkärlen. Det är framförallt dem man tittar på, och det är ju jätteintressant att se vad man kan få för information genom att bara ta en bild. Det här kan utan vidare bli ett intressant hjälpmedel längre fram.

Men det här ligger ännu i framtiden.

Algoritmen kunde avläsa ålder med god precision, men vid till exempel blodtryck hade den svårare att klara sig när det handlade om extremvärden.

- De [forskarna bakom studien] säger själva att de skulle ha behov av mera material, säger Luther. Om man tittar på tabellerna i studien syns det att det saknas basuppgifter. Det här ger i dagsläget inte ett säkrare sätt att förutsäga om det finns risker för hjärtinfarkt än via traditionella metoder.

Algoritmen behöver vidareutvecklas innan det kan genomgå kliniska studier och sedan användas i vardagen. Större mängder data att analysera krävs för att kalibrera mjukvaran, och det kan behöva göras justeringar för att den till exempel ska kunna hantera olika bildvinklar.

Fördelen med Verilys mjukvara är att den kan använda sig av existerande data för att göra analyser oberoende av människor, vilket Verily hoppas kan leda till nya insikter.

Läs mera:

Neuroner i hjärnan.

Datorerna blir allt bättre på att lära sig själva – och det förändrar vardagen snabbare än vi tror

Maskininlärningen har tagit stora steg framåt under det senaste året, och inget tyder på att trenden skulle sakta ned - tvärtom. Nyligen har det också lanserats verktyg som gör den här tekniken tillgänglig för ännu fler.

Läs också

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa