Hoppa till huvudinnehåll

Amnesty kritiserar Finland i ny rapport - hanteringen av flyktingfrågor ifrågasätts

Två personer på en bänk
Två personer på en bänk Bild: Tom Kankkonen/ Yle Turkiet,asylsökande,Nato

Finland får kritik i medborgarorganisationen Amnesty Internationals årsrapport för 2017. Den skärpta flyktingpolitiken har försatt rättsskyddet för individen i fara, anser Amnesty.

I årsrapporten listar Amnesty några områden där Finland inte har skött sig då det gäller människorättsfrågor.

  • Följderna av den skärpta flyktingpolitiken och det minskade rättsskyddet för individen.
  • Spaningslagarnas hot mot den personliga integriteten.
  • Bristerna i skyddssystem och stödfunktioner för kvinnor som utsätts för våld.
  • Avsaknaden av lag om transpersoner.

Flyktingarnas rättsskydd i fara

De lagar och den praxis som har ändrats i Finland sedan hösten 2015 fram till i dag har på ett allvarligt sätt underminerat rättsskyddet för asylsökande i Finland, säger Amnestys verksamhetsledare Frank Johansson.

Han ger några exempel:

  • Asylsökande har inte längre rätt till juridiskt ombud i första instans. Det betyder att de som söker asyl kan få problem med att uttrycka sig inför myndigheterna och att det blir svårt att avgöra vilka saker som är viktiga att föra fram.
  • En asylsökande som får ett negativt beslut på sin asylansökan har numera en mycket kortare besvärstid än tidigare.
  • Om en asylsökande har lyckats få en kompetent jurist så kan det ändå vara svårt att rätta till de fel som har begåtts tidigare under processen.
  • Efter ett avvisande beslut från förvaltningsdomstolen finns det i dag en risk för att personen i fråga skickas tillbaka till sådana förhållanden som de inte borde skickas till.
  • Det fanns också tidigare något som hette - temporärt humanitärt skydd - men också de har slopats ur lagparagraferna.

Frank Johansson oroar sig mycket över att den skärpta asylpolitiken ökar risken för att avvisningsbeslut får fatala följder. Det finns en ökad risk för att asylsökande tvingas tillbaka till sina hemländer där de utsätts för brott mot de mänskliga rättigheterna.

- Det är oroande att personer som fått avslag på sin asylansökan skickas tillbaka till Afghanistan, säger han.

Det är de sammanlagda effekterna av alla olika beslut som måste beaktas― Frank Johansson, Amnesty

År 2016 infördes det många ändringar i lagen, bland annat begränsningar i rätten till fri juridisk hjälp vilket försämrade flyktingars och asylsökandes rättigheter.

Myndigheterna har inte utvärderat den kombinerade effekt som alla förändringar i lagar och praxis får.

- Regeringen bör utreda alla sammantagna följder av de skärpta bestämmelserna, och vidta åtgärder för att ge människor tillbaka deras rättsskydd.

Familjer får det allt svårare

En annan sak som Amnesty bekymrar sig över är familjeåterföringar.

Återföreningar av familjer har fortfarande varit svåra att förverkliga för de flesta flyktingar på grund av både lagstiftning och praktiska hinder - till exempel kraven på att föräldrarna måste ha en viss inkomstnivå.

I motsats till internationell standard har myndigheterna dessutom fortsatt att hålla kvar i häkte/internera ensamkommande barn och barnfamiljer. Det har inte heller funnits någon tidsbegränsning för internering av barnfamiljer.

Amnesty ser det som en form av frihetsberövande att tvinga asylsökande att upp till fyra gånger om dagen anmäla sin närvaro

Den personliga integriteten måste skyddas även då underrättelselagar tas i bruk

Amnesty anser att de nya underrättelselagarna kan innebära kränkning av grundläggande mänskliga rättigheter.

De förslag som har lagts fram till underrättelselagar kommer att kräva ändringar i grundlagen framför allt eftersom det berör frågan om att inkräkta på folks privatliv.

Enligt Amnesty kan det finnas orsak till en ändring av grundlagen enbart om själva spaningsverksamheten övervakas effektivt och den enskilda individen kan använda sig av mekanismer som ger ett tillräckligt rättsskydd.

- Staten är skyldig att respektera, skydda och förverkliga de här rättigheterna, säger Frank Johansson.

Frank Johansson, verksamhetsledare för Amnesty i Finland
Frank Johansson. Frank Johansson, verksamhetsledare för Amnesty i Finland Bild: Yle / Eva Pursiainen Frank Johansson,frank johansson

Amnesty betonar vikten av att det förklaras klart och tydligt varför ett inkräktande i privatlivet ses som nödvändigt

- Rättsskyddet är a och o. Det måste nu stiftas sådana lagar som gör att man kan samla in, arkivera och förstöra information på ett noggrant stipulerat sätt, säger Johansson.

Han påpekar också att ingen övervakning av människor får ske utan domstolsövervakning av besluten.

Bekämpning av våld mot kvinnor och flickor får inte resurser

Institutioner och medborgarorganisationer som kämpar mot det våld som kvinnor och flickor utsätts för stöds inte tillräckligt, och de saknar finansiella resurser för ett kontinuerligt arbete, säger Amnesty i sin rapport.

- Att bekämpa våld mot kvinnor är en annan stor fråga för Amnesty, och det är en evighetsfråga som vi har jobbat med i 15 år, säger Johansson.

- Trots att myndigheterna har börjat förstå och inse vad det handlar om så finns det ändå inte en politisk vilja att i budgetförhandlingar ge förebyggande arbete och olika stödfunktioner de pengar som behövs.

Det här är en evighetsfråga som vi har jobbat med i 15 år― Frank Johansson, Amnesty

Johansson påpekar att det här är ett konstigt sätt att tänka:

- Om man ger tillräckligt med pengar till stödfunktioner, skyddshem och resurser för så kallad lågtröskelservice dit folk kan komma och fråga om råd, och om det skulle finnas specialiserade centraler för personer som har utsatts för våld så att de skulle kunna få ordentlig behandling - då skulle man i det långa loppet de facto spara pengar.

Resurser för förebyggande arbete leder till lägre polisiära utgifter och lägre social- och hälsovårdsutgifter, konstaterar Frank Johansson.

"Finlands translag måste ändras"

Amnesty International har också arbetat för att Finland ska ändra på lagar som berör transpersoner.

Lagstiftningen gällande människor som är lesbiska, homosexuella, bisexuella eller som tillhör transgender- eller intersexminoriteten är bristfällig i Finland.

Rätten för transpersoner kränks fortsättningsvis till exempel då det krävs att människor går med på att sterilisera sig. Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter har fördömt kravet på sterilisering.

En vädjan i frågan ska överlämnas till statsminister Juha Sipilä i mars.

Finland prickades på nästan samma punkter i Amnestys årsrapport i fjol.

Läs mera:

”Allt färre regeringar i världen respekterar de mänskliga rättigheterna”

Det finns allt fler regeringar som kränker och allt färre som är beredda att försvara de mänskliga rättigheterna i världen. En rapport över människorättsbrott är aldrig speciellt upplyftande läsning men förra året var speciellt dystert, säger Frank Johansson på Amnesty Finland om människorättsorganisationens årliga rapport.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes