Hoppa till huvudinnehåll

Anne Hietanen: Vi måste tala om hetsätning - det här är min historia

Anne Hietanen
Anne Hietanen Bild: Foto: Marcus Rosenlund Anne Hietanen

Hetsätning är den vanligaste ätstörningen bland finländare, men fortfarande den ätstörning man minst talar om.

Jag har lidit av både hetsätning och anorexi. Anorexi var vidrigt på väldigt många sätt, inte bara för mig, utan för alla runt mig. Ändå är det lite lättare för mig att tala om den fasen, kanske för att det smala i mångt är det ideala och att drag av sjukdomen på ett mycket skadligt sätt länge idealiserats i både kulturella yttringar och marknadsföring.

Men hetsätning ses på alla sätt som en lågstatusåkomma. På hetsätning följer ofta viktuppgång och fetma är fortfarande något som provocerar en stor del av oss.

Det är svårt att göra
en vacker film om en hetsätare

Svält är felaktigt förknippat med disciplin och nästan något utomkroppsligt gudomligt. Hetsätning igen är en dödssynd och symboliserar den giriga och omättliga människan, som karaktärslöst äter sig förbi anständighetens gränser.
Det är svårt att göra en vacker film om en hetsätare. Det finns ingen estetik i hetsätning.

Jag ville göra en dokumentär som visade hur det gått för de kvinnor jag tillbringade två månader tillsammans med på ett behandlingshem i Sverige. Min förhoppning var att största delen mådde bra och hade blivit helt friska.

Jag ville motbevisa påståendet som åtminstone tidigare var så populärt, nämligen att man aldrig kan bli helt frisk från en ätstörning.

Tyvärr blev det svårt att hitta mina vänner från förr och de jag hittade ville inte berätta. De varken ville eller orkade tänka tillbaka på den värsta tiden i sina liv. Tanken på att bli ett ansikte för hetsätning är inte heller riktigt tilltalande.

Efter lite grubblande blir det ändå klart för mig att jag får lov att berätta min egen historia. Det finns två saker som talar för det, nämligen a) jag har slutat skämmas över min hetsätning och b) jag har fått vara frisk snart i ett kvarts sekel.

Inte lite friskare, eller ganska frisk eller nästan frisk - utan helt frisk.

Vi lever i ett överlag ätstört samhälle och ganska många har ett komplext förhållande till mat så hur vet man då att man är sjuk och att det just är hetsätning man lider av?

Hetsätning är vansinne, det har ingenting med njutning att göra. När det var som värst måste jag be de som var mig närmast att ta mina pengar och dessutom sätta ett lås på kylskåpet. Om man tvivlar på att man lider av hetsätning gissar jag att man inte gör det. Eller vad vet jag egentligen? Det enda jag med säkerhet vet och känner till är min egen historia.

Jag vill berätta att det kan gå hur bra som helst, fastän alla runt omkring dig gett upp

Jag berättar min historia inte för alla, men för dem som vill lyssna och speciellt för den som just nu är sjuk i hetsätning eller någon annan sjukdom.

Jag vill berätta att det kan gå hur bra som helst, fastän alla runt omkring dig gett upp. Ja, du kanske själv gett upp, men det kan ändå sluta bra.

Det som motarbetar ett tillfrisknande är skam, eftersom skammen bidrar till både tystnad och hemlighållande, och just i den miljön frodas psykiskt illamående. Så låt oss tala också om hetsätning. Jag kan börja.

Här kan du lyssna på det första poddavsnittet på Arenan.

Här hittar du alla avsnitt i podcasten"Behandlingshemmet", som handlar om hetsätning

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje