Hoppa till huvudinnehåll

Intresset för att byta ut svenskan är lamt till och med i öst: Ryska intresserar Tuukka och Mette - föräldrarna vill att de läser svenska

Mette och Tuukka går på femman i Mertalan koulu i Nyslott.
Språkvalet känns spännande, säger Mette och Tuukka. Ryskan intresserar dem båda. Mette och Tuukka går på femman i Mertalan koulu i Nyslott. Bild: Yle/Anna Savonius elever,svenska,ryska,Språkval

Femteklassarna Tuukka Matikainen och Mette Voutilainen i Nyslott är intresserade av att läsa ryska på sexan, i stället för svenska. Båda säger att föräldrarnas åsikt ändå avgör. Tuukkas föräldrar vill att han väljer svenska med tanke på gymnasiet och eventuella universitetsstudier.

- Jag är nog lite rädd för språkvalet nästa år, säger Tuukka, är svenskan lika lätt som engelska?

Han hade ändå varit intresserad av att börja med ryska i stället.

- Jag ville studera mera ryska men pappa och mamma gick inte med på det. Det är bättre att studera svenska med tanke på gymnasiet och fortsatta studier.

Är svenskan lika lätt som engelskan?― Tuukka Matikainen åk. 5 i Mertalan koulu, Nyslott

- Hela tiden upprepade de att det blir nog bättre med svenska, månne jag inte tror på dem den här gången, säger han fundersamt.
Mertalan koulu har närmare 700 elever.
Mertalan koulu har närmare 700 elever. Mertalan koulu har närmare 700 elever. Bild: Yle/Anna Savonius Skola,Nyslott,byggnader

Både Tuukka och Mette säger att de hör ryska i skolan, det finns ryskspråkiga elever och man hör ryska i stan på gatan. Också Mette är intresserad av ryska.

- Ryska är intressant men jag tror jag väljer svenska för det är lättare att lära sig.

Jag får nog säga vad jag tycker― Tuukka Matikainen åk.5 i Mertalan koulu, Nyslott

Tuukka säger att han nog själv får säga vad han tycker - fast föräldrarna för fram svenskan. Men ryska intresserar honom mer.

Också Mette säger att hon själv får bestämma men att hon gärna lyssnar på vad föräldrarna har att säga.

I skrivande stund har föräldrarna inte ännu tillfrågats om språkvalet i Nyslott. Mette tror att omröstningen kan bli tajt.

- Månne inte föräldrarna tar ställning för ryskan på något sätt, säger hon. Fast jag tror nog också att svenskan hålls kvar här.

Svensklärare kritisk - känns som vi går 200 år tillbaka i tiden

Anne Kaskinen undervisar i svenska vid Mertalan koulu i Nyslott, hon är också aktiv i språklärarföreningen i Nyslott.

- Jag borde egentligen inte ge några kommentarer alls eftersom jag inte har något gott att säga om språkexperimentet. Det känns som om vi går 200 år tillbaka i tiden i den här stan när kampen fördes mellan Sverige och Ryssland, våra grannländer, säger Kaskinen.

Eleverna var inte intresserade av frivillig ryska― svensklärare Anne Kaskinen i Nyslott

I språklärarnas styrelse har man också diskuterat experimentet. Eleverna är ovilliga att välja språk frivilligt i dag, eftersom det kräver mycket arbete.

- Vi tycker att språkförsöket inte ger någon lösning på språkproblemet vi har. Eleverna har haft möjlighet att välja ryska som frivilligt språk i högstadiet. Det här har inte väckt stort intresse.

Anne Kaskinen undervisar i svenska vid mertalan koulu i Nyslott.
Vi arbetar hårt med svenskan i östra Finland, säger svensklärare Anne Kaskinen i Nyslott. Anne Kaskinen undervisar i svenska vid mertalan koulu i Nyslott. Bild: Yle/Anna Savonius lärare,språklärare,svenska,Nyslott
Banderoll med våga svenska-text.
Glada banderoller i språkklassen. Banderoll med våga svenska-text. Bild: Yle/Anna Savonius svenska

Dagens elever är enligt Kaskinen mycket medvetna om vad grundlagen säger om svenskan och de känner också till språkkraven vid högskolorna och statliga tjänster. Det är inget problem.

- Vi ligger långt borta från områden, där det talas svenska, det är sant men vi får regelbundna besök av Svenska nu-nätverket, nyligen rappade Jesse P för oss och eleverna fick skriva egna raplåtar.

- Vi har inte fört några diskussioner inför kommunens beslut om språkexperimentet. Det känns konstigt. I mars berättar vår rektor för föräldrarna om möjligheten att välja ryska i stället för svenska från och med årskurs sex.

Vem betalar stödundervisningen om de byter tillbaka till svenska i årskurs 7?― svensklärare Anne Kaskinen i Nyslott

Experimentet väcker också många frågor. Vad händer om eleverna börjar med ryska i sexan men upplever att det är för svårt för dem? De kan byta från sjuan tillbaka till den svenska gruppen.

- Det här betyder att de behöver stödundervisning och det är svensklärarens plikt att ge dem stödet. Vem betalar det?

I praktiken har de då förlorat ett år av svenskundervisning?

- Jo, stödundervisningen är lösningen på det. Vem betalar det, kanske inte pappa?

Både föräldrar och barn borde få säga sin åsikt när det handlar om språkvalet.

- Kanske en elva- eller tolvåring inte vet vad hen gör i framtiden.

- Kommer de att stanna här i servicebranschen för att betjäna ryska turister på deras modersmål? Kanske inte, funderar hon.

Kontakten till det ryska är starkare i östra Finland

I Nyslott avancerar språkexperimentet således försiktigt, trots att föräldrarna inte ännu tillfrågats om byte av svenska - till ryska. I både Villmanstrand och Imatra har man sagt nej till obligatorisk ryska i sjätte klass - i utbyte mot svenskan.

Efter en noggrannare koll på Finlands karta förstår man varför frågeställningen i östra Finland är som den är. Kontaktytorna till grannlandet Ryssland är många, i näringslivet och i form av ryska turister för att nämna några exempel.

Gränsen mot Ryssland är nära och man hör ryska på gatorna i de största städerna Imatra, Villmanstrand, Joensuu. Man hör också ryska i finska skolor.

Lamt intresse för obligatorisk ryska

Beröringsytorna till det finlandssvenska är få geografiskt. Svensklärarna får jobba hårt för att motivera sina elever att lära sig svenska. Timantalet är också lågt, en timme i veckan från sexan och två i nionde klass inför framtida skolval.

I och med det digitala har mycket ändå hänt: Videor och spel på svenska finns att tillgå och Svenskanu-nätverket turnerar med jämna mellanrum i det finska Finland.

Regeringen öppnade i den nya språklagen för ett språkexperiment med 2 200 elever som kunde få chansen att byta ut den obligatoriska svenskan i sjätte klass - till andra språk eller ibland mer specifikt, ryska. Intresset har varit lamt.

Hittills har de flesta städer, bland dem Imatra och Villmanstrand, tackat nej till experimentet trots att de finns i de så kallade turistkorridorerna med rak väg från gränsövergången.

Olofsborg är ett av de populäraste resmålen i insjöfinland i och med operafestspelen.
Olofsborg är ett stort dragplåster sommartid i och med operafestspelen i Nyslott. Olofsborg är ett av de populäraste resmålen i insjöfinland i och med operafestspelen. Bild: Yle/Anna Savonius Nyslotts operafestival

Till Nyslott har turisterna svårare att ta sig eftersom gränsen inte har öppnats mot Ryssland vid Parikkala, något staden länge har hoppats på och lobbat för.

Nyslott har tagit de första stegen mot ett ja för experimentet och öppna för obligatorisk ryska, för att försäkra sig om att ha behövliga ryskakunskaper när gränsen öppnas och kunna betjäna de ryska turisterna på deras modersmål.

Turismen är redan en viktig näring - många besöker också det natursköna Punkaharju, den sju kilometer långa åsen med vatten på alla sidor, en bit av det skönaste insjöfinland.*

Nu tar vi kontakt med ministeriet― bildningschef Tuija Kauppinen, Nyslott

Tuija Kauppinen är bildningschef i Nyslott.
Tuija Kauppinen betonar behovet av folk som kan ryska i Nyslott. Tuija Kauppinen är bildningschef i Nyslott. Bild: Yle/Anna Savonius Nyslott,utbildningschefer

Bildningschef Tuija Kauppinen tar emot i stadshuset, högst uppe på backen i staden.

- Jag gör nu stadens ansökan till Undervisningsministeriet, berättar Kauppinen. Då meddelar jag om stadens vilja att delta i språkexperimentet.

Operafestspelen går av stapeln i Olofsborg som ligger mitt i det vackraste insjöfinland.
Olofsborg ligger mitt i det vackraste insjöfinland. Operafestspelen går av stapeln i Olofsborg som ligger mitt i det vackraste insjöfinland. Bild: Lehtikuva/Handout castle,Google Aerial View

I grunden finns förstås medborgarinitiativet med Sannfinländarna som primus motor. Sedan fattade utbildningsnämnden i kommunen beslut om att Nyslott ansöker om att få delta.

- Vi har inte talat med föräldrarna ännu. I mars är det dags att fråga dem om deras åsikt gällande språken på sexan.

Ni väljer ändå att göra ansökan till ministeriet först - och fråga föräldrarna sedan?

- Jo det gör vi. Ifall vi blir godkända och får delta i experimentet så är det möjligt att besluta i maj om vi vill gå med i experimentet eller inte, säger Kauppinen.

Hon betonar också vardagens betydelse i staden.

- Vi har ingen kontakt med det finlandssvenska här - däremot kunde nyttan vara stor av att fler kan ryska.

Universiteten måste stöda svenskan mer― bildningschef Tuija Kauppinen, Nyslott

Hon säger också att det är viktigt att föräldrarna funderar noga på sin ståndpunkt. Det handlar om barnens framtid och deras studier.

Universitetens ansvar för svenskan blir också större(ifall experimentet genomförs, red.anm).

- Universiteten måste stöda svenskan mer. De måste erbjuda sina studerande verkliga möjligheter att studera svenska, betonar bildningschef Tuija Kauppinen.

Kimpisen koulu ligger intill vattentornet i Villmanstrand.
Kimpisen koulu i Villmanstrand har omkring tusen elever sammanlagt Kimpisen koulu ligger intill vattentornet i Villmanstrand. Bild: Yle/Anna Savonius Villmanstrand,Skola,Skylt
Vattentornet i Villmanstrand.
Vattentornet i Villmanstrand höjer sig över skolcentret Kimpisen koulu. Vattentornet i Villmanstrand. Bild: Yle/Anna Savonius Vattentorn,Villmanstrand

Villmanstrand frågade föräldrarna: Ytterst få svarade

I Villmanstrand har kommunen redan givit sitt svar till språkexperimentet. Det blev ett nej redan i beredningsskedet, eftersom föräldrarna inte var intresserade av experimentet.

Men det finns många intressanta detaljer kring svenskan och ryskan också här.

Bara 92 svarade av över 700 tillfrågade― tf. bildningschef Tomi Valkeapää, Villmanstrand.

- Jag är förvånad över att svarsprocenten blev så låg, säger Valkeapää.

92 familjer svarade: 12 var intresserade av experimentet, nio svarade kanske och drygt 70 var inte intresserade av att byta ut svenska mot ryska i årskurs sex. På basis av svaren beslöt beredningen att ärendet inte går vidare och beslutet blev att Villmanstrand inte deltar i språkexperimentet.

Bildningschefen tolkar också röstningsresultatet så att föräldrarna är nöjda med språkutbudet i staden. Engelska, franska, ryska och även spanska erbjuds i Villmanstrand.

- Utmaningen är ändå att få eleverna att välja språk frivilligt.

Orättvist att ställa ryskan och svenskan mot varann― Tomi Valkeapää, tf. bildningschef i Villmanstrand

I Villmanstrand bad man många olika aktörer om utlåtande gällande experimentet; man erkänner ryskans ställning i östra Finland men det gagnar ingen att ställa språken mot varandra på det här sättet.

- Lagstiftningen ger svenskan en central position och så länge vi har tjänstemannasvenska i det här landet behöver vi undervisa i svenska.

Ryskans betydelse i vardagen är ändå stor och det finns många aktörer i östra Finland som behöver ryskkunnig arbetskraft. Turismnäringen tar in stora inkomster i Villmanstrand.

- Itä-Suomen koulu (Itä-Suomen suomalais-venäläinen koulu), fritt översatt finsk-ryska skolan i östra Finland, erbjuder ryska åt de elever som önskar studera ryska, betonar Valkeapää.

Skolan grundades 2012 och den har verksamhet i Villmanstrand, Imatra och Joensuu.

Tomi Valkeapää är tf. bildningsdirektör i Villmanstrand.
Tomi Valkeapää är tf. bildningschef i Villmanstrand. Tomi Valkeapää är tf. bildningsdirektör i Villmanstrand. Bild: Yle/Anna Savonius Villmanstrand,utbildningschefer,Skola,utbildning
Santtu Peltomaa är tf. rektor vid Kimpisen koulu i Villmanstrand.
Santtu Peltomaa är tf. rektor vid Kimpisen koulu i Villmanstrand. Santtu Peltomaa är tf. rektor vid Kimpisen koulu i Villmanstrand. Bild: Yle/Anna Savonius Villmanstrand,rektorer,Skola,utbildning
Bara kaffebordsdiskussioner i skolan― tf. rektor Santtu Peltomaa, Kimpisen koulu

Tf. rektorn i Kimpisen koulu, Santtu Peltomaa, säger att man i skolan fick höra om föräldraenkäten i skolan, vid kaffeborden.

- Tidningarna skrev om enkäten och andra medier rapporterade, men vi förde ingen officiell diskussion om svenskan i skolan, säger han. Vi var nog förbryllande här, vi har många lektorer i svenska i skolan och de tog mera ställning i frågan.

- Svensklärarna var oroade över elevernas jämställdhet i framtiden om staden går med i experimentet. I skolan fanns inga klara för eller emot-läger.

Peltomaa säger att frågan om svenskan inte är entydig i öster.

- Vi hör aldrig svenska på stan, jag har aldrig använt svenska i mitt jobb här i Villmanstrand - inte heller på fritiden.

Skylt i skolan: älsklingssvenska i stället för tvångssvenska.
I Kimpisen koulu skyltar man öppet till förmån för undervisningen i svenska. Skylt i skolan: älsklingssvenska i stället för tvångssvenska. Bild: Yle/Anna Savonius svenska,Skola,Språkundervisning,Obligatorisk svenskundervisning i Finland

Språkkunskaper är ändå ett kapital man kan förvärva sig i livet, så uppfattar han till exempel tyskan, som han skrev i studenten men inte använt på över 20 år.

- Vårt problem är ändå att få eleverna att välja språk överhuvudtaget. Språkstudier kräver arbete. Engelskan är det enda språk som motiverar eleverna, då de vet att de drar nytta av kunskaperna i framtiden. De stöter också på engelska ständigt på nätet.

- Alla andra språk kräver mera jobb, på alla plan.

Händelserna på Krim påverkade både turistströmmar och valet av ryska i skolan― tf. rektor Santtu Peltomaa, Kimpisen koulu

Peltomaa säger att de politiska händelserna i Ryssland direkt påverkar språkvalen i skolan.

- Jag hittar inte på någon annan förklaring till att intresset för ryskan minskade så klart än händelserna på Krim och sinande turistströmmar i Villmanstrand.

- Först fick vi lätt ihop språkgrupper i ryska med 20 elever som valde ryska. När fem eller sex elever valde ryska gick det inte längre att få ihop någon språkgrupp.

Det kunde ha gått annorlunda med språkexperimentet för fem år sedan― tf. rektor Santtu Peltomaa, Kimpisen koulu

Samtidigt säger han att attityderna kan vända ganska snabbt.

- Ifall språkexperimentet hade varit aktuellt för fyra-fem år sedan kunde utgången ha varit helt annorlunda här, säger han.

Villmanstrand hade haft mer nytta av att gå med i experimentet - än skada― medelålders man på stan

En tur ute på stan ger snabbt vid handen hur efterlängtade kunskaperna i ryska är i de här trakterna.

- Jag skulle när som helst ha jobb åt den som kan både finska och ryska, men de finns inte, säger en medelålders man i centrum av Villmanstrand. Jag beklagar att staden inte gick med i experimentet, vi kunde ha haft mer nytta än skada av att gå med.

- Det kunde vara nyttigare att studera ryska i de här trakterna. Tyska och franska är också nyttigt.

Svårt att rösta för förändring― yngre dam på stan

Många flyttar ändå bort och då behöver de svenska.

En yngre dam tycker lite annorlunda.

- Det är svårt att rösta för förändring. Kanske man borde fråga ungdomar i stället för vårdnadshavare. När man som ung kan påverka något motiverar det en själv också mera.

En äldre dam som skuffar på sitt barnbarn i vagnen tycker att det är bra att staden inte gick med.

- Vi behöver svenska. Alla våra unga stannar inte här. Jag har själv läst ryska i skolan - men numera talar ju ryssarna engelska.

- Tjänstemannasvenskan finns ju och därför behöver vi svenska. Vid tullen behöver man också kunna språk.

Anne Leminen undervisar svenska i Kimpisen koulu i Villmanstrand.
Anne Leminen undervisar svenska i Kimpisen koulu i Villmanstrand. Anne Leminen undervisar svenska i Kimpisen koulu i Villmanstrand. Bild: Yle/Anna Savonius lärare,svenska,språklärare,Villmanstrand

Föräldrar och medier har attitydproblem - inte eleverna― svensklärare Anne Leminen om den obligatoriska skolsvenskan.

Anne Leminen är svensklärare i Kimpisen koulu och hon tycker inte att det finns några attityder gentemot svenskan bland hennes elever.

- De flesta tycker svenska är kul! Problemet är bara att de har så lite att göra med svenskan på fritiden och därför måste vi ge tips om var och hur de kan komma i kontakt med svenskan, så att inte allt händer på lektionerna.

- Det är också svårt med så få timmar, på sjuan har vi bara en timme svenska i veckan och då har vi svårt att komma vidare.

Collage från lektionerna i svenska.
Collage från lektionerna i svenska. Bild: Yle/Anna Savonius svenska,språk
Lärobok i svenska
Lärobok i svenska Bild: Yle/Anna Savonius svenska,lärobok
Uppgifter från lektionerna i svenska.
Uppgifter från lektionerna i svenska. Bild: Yle/Anna Savonius svenska
Olika produkter som finns i kylskåp, stavade på svenska.
Olika produkter som finns i kylskåp, stavade på svenska. Bild: Yle/Anna Savonius svenska,kylskåp,innehåll

Hon betonar att tidigarelagd svenska, från sexan uppåt, är bort från högstadiet.

- Tidigare hade vi sex timmar sammanlagt under tre år, nu har vi sex timmar, som delas under fyra år. På nian har vi två timmar i veckan för att förbereda eleverna för fortsatta studier.

Språkexperimentet ger inte ökad valfrihet― svensklärare Anne Leminen.

- Min första tanke var att experimentet känns helt tokigt. Vill man ha mer valfrihet borde man tänka på A-språken. I Villmanstrand har vi tvångsengelska, man måste läsa engelska på lågstadiet. Varför kan man inte ge fler möjligheter där?

Också Leminen är förvånad över den låga svarsprocenten i föräldraenkäten gällande språkexperimentet.

- Jag var förvånad jo, men kanske föräldrarna faktiskt är så förnuftiga att de förstår svenskans betydelse och roll i större sammanhang. Helsingfors är bara två timmar borta och många flyttar dit för studier. Då måste man kunna både finska och svenska.

Emil och Ada går i Kimpisen koulu i Villmanstrand
Emil och Ada talar svenska hemma, pappa respektive mamma kommer från Österbotten. Emil och Ada går i Kimpisen koulu i Villmanstrand Bild: Yle/Anna Savonius elever,Skola,svenska

Ada Forsell, åk 5 och Emil Backfolk, åk 6 går i Kimpisen koulu - och talar svenska. Adas mamma och Emils pappa har rötter i Österbotten och talar svenska.

- Mina kompisar ber mig ofta säga nåt på svenska, de är nyfikna på språket, berättar hon. Ada börjar med svenska nästa höst, på sexan.

Emil läser svenska på sexan men han går enligt åttans böcker. Dessutom hjälper han sin mamma i Svenska-klubben i skolan.

- Skrivandet är jobbigt ibland, tycker han. Det är lättare att läsa och prata.

- Där är roligt i Svenska klubben, säger Ada, vi leker och gör uppgifter där. Vi äter också i klubben. Hon får också tidningar och annat roligt - på svenska - via mormor och morfar i Österbotten.

Man får bättre jobb genom att kunna svenska― Emil Backfolk, åk 6

Emil brukar hjälpa sina kompisar med svenskan. För honom är det ju lätt.

Ada säger att hon väntar på svenskatimmarna för att lära sig läsa svenska bättre.

Emil säger att svenskan är viktig med tanke på framtiden - man får bättre jobb.

Här gick vägen till Viborg för länge sedan. Villmanstrand.
Svenska och ryska erövrare har kommit här igenom, turvis. Viborgska porten i Villmanstrand. Här gick vägen till Viborg för länge sedan. Villmanstrand. Bild: Yle/Anna Savonius Villmanstrand,historia,Fästningen
Nytt och gammalt sida vid sida.
Nytt och gammalt sida vid sida på det gamla museiområdet "Linnoitus" i Villmanstrand. Nytt och gammalt sida vid sida. Bild: Yle/Anna Savonius Villmanstrand
Ope - du har en svenskspråkig själ― elev om Anne Leminen

Svenskläraren Anne Leminen säger att det gäller att levandegöra de områden i Finland, där det pratas svenska.

- Många tycker att om någon pratar svenska så kommer hen från Sverige. De vet inte att det finns svenskspråkiga orter i Finland också.

- I höstas pratade vi om Houtskär och eleverna funderade över var det är.

- De pratar svenska där alltså måste det vara i Sverige.

Svenskläraren i Kimpisen koulu får avsluta vår sejour i östra Finland den här gången:

Anne Leminen är aktiv på sociala medier och titulerar sig som "feminist, ganska grön språklärare och fullkomlig nörd." På frågan varför hon blev just svensklärare svarar hon så här:

- Ope, jag tror du har en svenskspråkig själ.

- Språket är mycket nära mitt hjärta. Kanske det är därför det blev just svenska för mig och inte något annat.

*korrigering/konstcentret Retretti som nämndes i texten har gått i konkurs och har därför tagits bort./Anna Savonius 22.2.18 kl. 17.10.

Läs mera:

Lamt intresse för språkexperimentet - bara en kommun har ansökt om att få byta bort skolsvenskan

Skolornas intresse för att byta ut undervisningen i svenska mot ett annat språk har visat sig vara svagt. Utbildningsstyrelsen har tagit emot en enda ansökan hittills. Ansökningstiden går ut på fredag.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes