Hoppa till huvudinnehåll

Förbundspennan: Hela NÅID skidar

Skidåkare.
Hela Nylands och Åbolands idrottsdistrikt (NÅID) skidar. Skidåkare. Bild: EPA / All Over Press längdskidåkning

I elva års tid har jag jobbat i idrottsorganisationer i olika roller. Elva år som innehåller både framgång och besvikelser. Elva år som skapar perspektiv om vad som kan lyckas, och tvärtom. För mig som idrottsledare finns det två saker som speciellt har skapat huvudbry hos mig.

Det ena är antalet dubbletter inom idrotten. Samma produkt eller stödtjänst erbjuds av otaliga organisationer, vilket måste te sig förbryllande för idrottsföreningen – av vem skall vi ta tjänsten och varför? Det andra är antalet nivåer inom idrotten – förening, distrikt, grenförbund och takorganisation. Vilka uppgifter och roller har man på de olika nivåerna? Överlag vill jag konstatera att jag sett bra lösningar på dilemmat, men också dåliga.

Nu kommer jag inte att servera klara lösningar för allt det här, utan istället visa på en modell som jag tror att kommer att föra mycket gott med sig för skidåkningen på svenska i Finland inom Nylands och Åbolands idrottsdistrikt (NÅID) och där man i operativt syfte tvingats tangera problematiken jag hänvisar till i föregående stycke.

Sedan oktobermånad 2017 har det aktivt jobbats för de skidföreningar som finns inom distriktet inom ramen för projektet ”Hela NÅID skidar”. Jag tycker att projektet uppfyller tre krav som man alltid borde fundera på då man gör idrott.

1. Behovet till projektet kommer AV föreningarna. Inom distriktet finns det föreningar som blomstrar och där det finns många utövare och mycket kunnande. Sedan finns raka motsatsen, där föreningen t.o.m. för en ganska tynande tillvaro och saknar utövare i större skala.

Behovet av mera kompetens är påtagligt. Inom distriktets föreningar har man insett att om flera föreningar har en rik och framåtsträvande verksamhet kan man tillsammans skapa en bättre omgivning och bättre miljöer att utöva skidåkning i. Därför kan man säga att behovet kommer AV föreningarna.

2. Stödet, produkterna och tjänsterna som tas fram inom ramen för projektet är FÖR föreningarna. Lösningarna som projektledaren och styrgruppen tar fram utgår från föreningens behov. Sådana behov som också föreningarna känner att de har.

Då blir det skräddarsydda utvecklingsarbetet som görs på riktigt så att föreningen och dess medlemmar upplever att det är FÖR dem.

3. Förutom att behovet till projektet kommer AV föreningarna och att alla lösningar skall vara FÖR dem måste det ännu göras MED föreningarna. Det är viktigt att projektledaren regelbundet är närvarande hos föreningen och att man där upplever ett påtagligt stöd och har en klar kanal för var man skall börja då man vill utvecklas. Alltså sker det mesta av jobbet MED föreningen.

Alltså AV, FÖR och MED föreningen. Enkelt, eller hur?

Sedan lite kort om de tidigare nämnda dubbletterna och rollerna. Projektet ”Hela NÅID skidar” har jättebra chanser att bidra till en fin framtidssaga för skidsporten på svenska i södra Finland, förutsatt att alla aktörer minns följande. Arbetsfördelningen måste vara tydlig och klar för slutanvändaren, alltså föreningen.

I det här fallet innebär det att projektledaren och styrgruppen (NÅID) jobbar i samråd för föreningarna. Finlands Svenska Skidförbund (FSS) erbjuder utbildning av ledare och tränare, för att de är de inom den finlandssvenska idrotten som har kunskapen att göra just det.

Finlands Svenska Idrott sköter administrationen samt stödtjänster, t.ex. informationsverksamhet, enligt projektets behov. Bara så har alla involverade parter – distrikt, grenförbund och takorganisation – en klar roll som slutanvändaren, föreningen, har nytta av!

Då minimerar man också antalet dubbletter som bara förbryllar, skapar otydlighet och har en hämmande effekt på föreningarnas motivation. Och bäst av allt, då kan det bli riktigt bra!

Tobias Karlsson

Finlands Svenska Idrott

Tf. Idrottschef

Läs också

Nyligen publicerat - Sport