Hoppa till huvudinnehåll

Om bilden skildrar sanningen skulle jag aldrig låta bli att publicera, säger Finlands främsta krigsfotograf

Ulkolinja
Niklas Meltio har bevakat flera av de pågående konflikterna i världen. Bilden är från Aleppo, där Meltio tillbringade längre tider under striderna om staden. Ulkolinja Bild: Yle Kuvapalvelu

Varför fortsätter vissa bilder att väcka diskussion årtionden efter att de publicerades. Är det alltid rätt att publicera? Då radioteatern släpper hörspelet Hungersnöd som kretsar kring ett av de mest omtalade krigsfotografierna någonsin, diskuterar vi pressetik, krigsfotografens yrke och varför kraftiga bilder ofta väcker kritik mot fotografen med Niklas Meltio, Finlands mest meriterade krigsfotograf.

På den vid det här laget legendariska bilden halvligger ett litet barn, slitet, smutsigt och svultet på marken.

I bakgrunden sitter en tillsynes välgödd asgam och spanar på barnet.

Platsen var Sudan, året 1993 och kontexten en pågående svältkatastrof.

Sydsudanesiska flyktingar på ett läger i Juba i Sydsudan.
Årtionden efter att Kevin carters bild togs drabbas samma region igen av hungersnöd. Bilden är från ett flyktingläger i Sydsudan från år 2017. Sydsudanesiska flyktingar på ett läger i Juba i Sydsudan. Bild: JM LOPEZ

(Bilden, och mer information om den på engelska hittar du här.)

Fotografen Kevin Carter blev efter att bilden publicerades både ytterst erkänd och ökänd.

Niklas Meltio, Finlands kanske mest meriterade kris- och krigsfotograf, har en klar inställning till bilden både på ett personligt och professionellt plan...

- Det är klart det väcker väldigt starka känslor om situationen där, vad är det som händer. Ett intresse att gräva djupare i det. Professionellt sett ser jag det som att Kevin har gjort ett jävligt bra jobb med att fånga en stund som har väckt diskussioner ännu efter tiotals år.

- Än i denna dag! Och det är ju det uppgiften är. Att väcka känslor, skapa diskussion och föra fokus till ett problem.

Carter fick bära skulden

Bilden inledde vad som kom att bli en av de livligaste och kanske också mest långlivade pressetiska diskussionerna.

Då bilden först publicerades väckte den stor uppståndelse som snabbt svängde till massiv kritik mot fotografen Kevin Carter.

Fotografen Niklas Meltio den 6.9.2016.
Niklas Meltio skulle aldrig låta bli att publicera en bild som skildrar sanningen. "Då är vi illa ute". Fotografen Niklas Meltio den 6.9.2016. Bild: Yle / Eva-Maria Koskinen niklas meltio,fotograf

Många frågade sig varför han tog bilden istället för att hjälpa. Andra frågade sig om det var rätt att publicera bilden.

Meltio kan förstå reaktionen men han menar att den missar poängen med att ha journalister och fotografer på plats och att den bottnar i okunskap.

- Det är ju så jävla lätt att sitta här och se på medierna och tycka och ha en åsikt. Vår uppgift är att befinna oss där och berätta vad som händer, säger Meltio.

- Det är klart att du är tvungen att fundera på olika etiska frågor och perspektiv på arbetet. Men det handlar egentligen alltid bara om att berätta ärligt om vad som händer. Det är egentligen en väldigt enkel logik.

Radioteaterns hörspel Hungersnöd kretsar kring Kevin Carters berömda fotografi från 1993. Hörspelet hittar du på Arenan.

Kritik en del av arbetet

Meltio säger att han och kollegerna ofta får möta kritik, också vad gäller de etiska aspekterna av jobbet.

Symptomatiskt för den pressetiska diskussion som förs idag är ändå att kritiken ofta handlar om att folk anser att rapporteringen är skev eller förvränger sanningen.

- Det är ofta folk som tycker att dom kan mycket, vet mycket. Men ändå är deras enda källa till information det jobb jag och kollegerna gör där. Den information om vad som händer i Sudan, Syrien, var som helst... den finns för att vi är där och gör jobbet, säger Meltio.

Meltio menar att kritiken till en del kan bottna i att människor inte förstår hur arbetet i kris- eller krigszoner ser ut.

Niklas Meltios bild från Syrien i tidningen Time
Niklas Meltios bildreportage har vunnit flera internationella priser. Niklas Meltios bild från Syrien i tidningen Time Bild: Yle/Time krigsbilder

- Speciellt idag är flera konflikter sådana att du helt enkelt inte kan bevaka flera sidor, utan måste specialisera dig på ett område i konflikten. Men det är många som kräver att vi ska vara överallt hela tiden.

Mediefältet idag är mer splittrat och mångfacetterat än då Carter tog den berömda bilden.

Folk kan sätta ner mycket tid på att kritisera det vi gör. Se istället på bilden och fundera på vad det är du ser, vad är det som händer här. Inte på varför jag har tagit den― Niklas Meltio

Det betyder att den information man får ofta kan vara mera splittrad - och att fler källor krävs för att få en helhetsbild.

- Det är inte så att en aktör kan ge hela storyn. Det blir många bitar här och där.

- Men då ligger en del av ansvaret på konsumenten, att plocka informationen. Man tar ett reportage härifrån och ett därifrån, och bygger helhetsbilden.

Men idag speciellt, då bildflödet är så enormt, måste man hela tiden fundera på hur jag ska berätta det här i bildväg så att det lyckas slå igenom all den skit som dagligen slängs på folk i visuell väg― Niklas Meltio

- Men det är klart att vi strävar efter att göra det så långt som möjligt. Det är det vår uppgift är, att översätta en konflikt kulturellt, att skapa någonting förståeligt av en situation som egentligen är helt absurt och omöjligt att förstå.

Tävlan om uppmärksamhet

Samtidigt är Meltio medveten om att det är svårare att navigera bland olika källor idag och att han tävlar med mycket sådan rapportering som saknar journalistisk trovärdighet.

Därför försöker han också alltid bemöta kritik med diskussion då det är möjligt.

- Det finns mycket icke trovärdig journalistik på marknaden. I en sådan värld är det viktigt att vi håller fanan högt för trovärdig journalistik och alla de etiska överväganden det innebär. Därför försöker jag definitivt föra den diskussionen så vettigt som möjligt då det krävs, säger Meltio.

Meltio säger att tävlan om uppmärksamhet idag också är hårdare eftersom vi lever i en allt mer visuell värld.

Alla de bilder som sprids i sociala medier, reklamer och tv skapar ett visuellt brus som är svårt att bryta igenom.

- Jag tror att det egentligen bara betyder att bildjournalistiken har en starkare kraft än någonsin tidigare, faktiskt. Jag tror att bildjournalistikens roll växer då vi lever i en så visuell värld.

Utmaningen att kunna slå igenom bruset betyder att bildjournalistiken måste vara bättre, skarpare och mer genomtänkt, menar Meltio.

Då den lyckas kan den ofta förmedla sådant andra former av rapportering inte kan.

- En bild kan väcka otroligt starka känslor, vilket Kevins bild är ett bra exempel på. Det handlar dessutom ofta om snabb information, alltså att bilden kan leverera mycket information snabbt jämfört med en lång text eller ett inslag, säger Meltio.

Meltio menar att hela jobbet går ut på att väcka reaktioner.

Han säger att det är helt klart att han och hans kolleger alla delvis drömmer om en bild som får en så stor genomslagskraft som Carters bild fick.

- Ibland kan det vara så att man tar en bild och genast vet att det här kommer att väcka diskussion. Det handlar mera om att man hittar en vinkel som skildrar det man upplever och ser så ärligt som möjligt.

- Men idag speciellt, då bildflödet är så enormt, måste man hela tiden fundera på hur jag ska berätta det här i bildväg så att det lyckas slå igenom all den skit som dagligen slängs på folk i visuell väg, säger Meltio.

Självbevarelsedrift och de stora frågorna

På senare tid finns också flera exempel på bilder som har brutit igenom bruset och kommit att representera ett skeende för en stor allmänhet.

Ett exempel är bilden på den lilla syriska pojken från Aleppo som sitter i en ambulans och stirrar rakt in i kameran efter att ha dragits ur ett bombat hus.

Bild av ett barn som sitter i ambulans efter att ha skadats i en flygräd mot ett rebellkontrollerat område i Aleppo i Syrien. Bilden har publicerats av en grupp som motsätter sig den syriska regeringen.
En pojke sitter i en ambulans i Aleppo. Bilder på pojken fick stor genomslagskraft och kom att symbolisera hela det civila lidande som striden om Aleppo innebar. Bild av ett barn som sitter i ambulans efter att ha skadats i en flygräd mot ett rebellkontrollerat område i Aleppo i Syrien. Bilden har publicerats av en grupp som motsätter sig den syriska regeringen. Bild: EPA/ALEPPO MEDIA CENTER Aleppo,Syrien,Syriska inbördeskriget

Bilden på 3-åriga Aylan Kurdi som spolats upp på stranden har chockat världen.
Bilden på Alan Kurdi kom i sin tur att representera flyktingkrisen. Han drunknade i Turkiet efter att den gummibåt hans familj försökte ta till den grekiska ön Kos kapsejsade. Bilden på 3-åriga Aylan Kurdi som spolats upp på stranden har chockat världen. Bild: EPA/DOGAN NEWS AGENCY Aylan Kurdi,flyktingar,barn (familjemedlemmar),drunkning

Ett annat är bilden på Alan Kurdi, flyktingpojken som drunknade nära Bodrum i Turkiet.

Bilderna är också goda exempel då de båda väckte kritik och diskussioner om det överhuvudtaget var rätt att publicera dem.

Fotografen som tog bilden på Alan Kurdi anklagades dessutom för att inte ha försökt hjälpa.

På frågan om han tror att en del av kritiken mot Carters bild eller bilderna ovan kan bero på en slags självbevarelsedrift, att det finns en benägenhet att vända obehaget bilden skapar mot budbäraren, har Meltio ett klart svar.

- Det tror jag absolut att det finns. Att se den här bilden och fråga sig: Vad kan jag göra? Vad borde jag göra? Det är stora frågor. Det sätter hela din identitet på spel. Det är mycket lättare att fråga varför han tog bilden. Varför gjorde han inte något annat?

- Folk kan sätta ner mycket tid på att kritisera det vi gör. Se istället på bilden och fundera på vad det är du ser, vad är det som händer här. Inte på varför jag har tagit den, säger Meltio.

- Har du själv någonsin tagit en bild som du sen har valt att inte låta publicera?

- Nej! Nej, det har jag inte. Och frågan om varför någon har tagit en bild ... jag frågar istället varför inte. Det har skett, det är verklighet. Om vi inte publicerar det, vilken värld lever vi då i? Då är vi illa ute.

Radioteaterns hörspel Hungersnöd kretsar kring Kevin Carters berömda fotografi från 1993. Hörspelet hittar du nedan.

Läs också